Appendix:Bring/373. Mankön

mankön

substantiv

man, mandom, mandomsbragd, mandomsprov, mandomsrön, manfolk, manhaftighet, manlighet, mannabragd, mannadat, mannakraft, mannamod, mansdräkt, mansfadder, manshöjd, manskläder, kvartett, manskör, manslem, manslinjen, mansperson, mansröst, manssidan, karl, karlakarl, karlaktighet, karlatag, karlavulenhet, karlslok, karlstil, karltycke, herre, gubbe, gubbkräk, gubbstackare, gubbstut, gubbålder, yngling, ynglingaålder, ynglingaår, ungersven, ungkarl, gosse, gossdräkt, gossebarn, gosskläder, gosskostym, gossålder, gossår, gosskola, pojke, pojkaktighet, pojkbyting, pojkslyngel, pojkstreck, pojkvalp, pojkvasker, pojkår;

gemål, äkta man, brudgum, älskare, änkling, änkeman, fader, fadershjärta, faderssinne, fadersvälde, far, gudfar, husbonde, herreman, ståndsperson, bonde, dräng, individ, gynnare, ture, kotte, hudik, kurre, lustigkurre, slok, sloker, slusk, kvinnotjusare, fruntimmerskarl, fruntimmerstycke, maskulinum, kastrat, snöping;

hanne, han, hane, hanax, hanblomma, handjur, hanfisk, hanhänge, hankotte, hankön, hanorgan, hanstånd, hanunge, hanväxt, hingst, beskällare, tjur, oxe, stut, vädur, gumse, bagge, bock, getabock, råbock, galt, tupp, kapun, andrake, ankbonde.

adjektiv, adverb

manlig, manhaftig, karlaktig, karlavulen, gubbaktig, gossaktig, gossklädd, maskulin, hankönad, hanlig, hannlig, manligen, på karlavis.