man

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
man

Se även män, mȧn och mån.

vuxen man

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av man 1-3 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man mannen män männen
Genitiv mans mannens mäns männens
Böjningar av man 5 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man mannen mannar mannarna
Genitiv mans mannens mannars mannarnas
Böjningar av man 5 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man mannen man mannarna
Genitiv mans mannens mans mannarnas
Böjningar av man 6 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ man manen manar manarna
Genitiv mans manens manars manarnas

man 1

  • uttal: /man/ (1-5), /mɑːn/ (6)
  1. (ofta vuxen) människa av manligt kön
    Där går två män och en kvinna.
    Sammansättningar: landsman, mansyrke
  2. äkta make, man i äktenskap
    Det är min mans kostym.
  3. (mest i sammansättningar) person i allmänhet, oavsett kön
    Sammansättningar: brandman, gärningsman, ombudsman, spelman, tjänsteman
  4. (slang) (endast i bestämd form) tilltalsord till manlig bekant eller vän (med vänskaplig underton)
    Hur är läget, mannen?
  5. medlem av exempelvis militär eller polisiär trupp
    Den svenska hären på 10 610 man anföll den cirka 37 000 man starka ryska armén.
  6. längre hår på ett djurs nacke
    Hästens man glänste i solen.

Etymologi[redigera]

människa av manligt kön

Av fornsvenska man, ackusativ av maþer (”människa, man”), av fornnordiska maðr, av urgermanska *mannaz. Ytterst antingen av protoindoeuropeiska *mánu-, "person", eller *men-, "att tänka".

Besläktade ord[redigera]

Fraser[redigera]

person i allmänhet

Översättningar[redigera]

Pronomen[redigera]

man (ackusativ / dativ en, possessiv ens, reflexiv sig, reflexiv possessiv sin, u sitt n, sina pl.)

  1. opersonligt pronomen som avser en ospecificerad tänkt person eller ett större kollektiv (oftast en hel samhällsgemenskap)
    Man får inte äta eller dricka i det här rummet.
    Det man inte vet tar man ingen skada av.
  2. vagt om talaren själv i syfte att tona ner självhävdelse
    Man har ju varit med om en del under sitt liv.

Översättningar[redigera]

Afrikaans[redigera]

Substantiv[redigera]

man

  1. man (äkta make)

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av man  Singular Plural
Nominativ man men
Genitiv man's men's

man

  1. man (människa av manligt kön)
  2. man (slanguttryck)

Verb[redigera]

Böjningar av man  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens man mans man
Preteritum manned
Perfektparticip manned
Presensparticip manning

man transitivt

  1. bemanna

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

man

  1. böjningsform av muna

Miskito[redigera]

Pronomen[redigera]

man

  1. du, dig
    Man Miskitu aisisma.
    Du talar miskito.

Se även[redigera]

Nederländska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av man  Singular Plural
maskulinum
Grundform man mannen
Diminutiv mannetje mannetjes

man m

  1. man

Nordsamiska[redigera]

Adverb[redigera]

  1. hur

Tyska[redigera]

Pronomen[redigera]

man

  1. man, opersonligt pronomen som avser en ospecificerad tänkt person eller ett större kollektiv