ä

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Appendix:Varianter/a.

Tvärspråkligt[redigera]

Tecken[redigera]

ä
U+00E4
LATIN SMALL LETTER A WITH DIAERESIS

ä

  1. (gemen) bokstav använd i bl.a. de skandinaviska språken, där den är en bokstav i egen rätt, samt i tyska där den anses vara en variant av a; versal variant: Ä

Svenska[redigera]

Interjektion[redigera]

ä

  1. mindre vanlig stavningsvariant av äh

Verb[redigera]

ä

  1. talspråklig variant av är; böjningsform av vara
    Användning: Används vid talspråksåtergivning och i mycket informell stil.

Se även[redigera]

Älvdalska[redigera]

Substantiv[redigera]

ä f

  1. (ålderdomligt) ö; landområde i vatten
    Synonymer: ö

Etymologi[redigera]

Av fornnordiska ey (”ö”).