Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv35

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tidy: En hjälpreda vid uppslagsredigering[redigera]

@Dodde och jag har, som ni kanske har märkt på senaste ändringar, arbetat ett bra tag med en ny finess: "Tidy".

Finessen Tidy är en hjälpreda vid uppslagsredigering. Den...

  • ...fyller i språkkoder automatiskt: när man t.ex. skriver {{härledning| så fylls språkkoden direkt i baserat på språkrubriken till t.ex. {{härledning|sv| (om språkrubriken är ==Svenska==).
  • ...flaggar för vissa misstänkta innehålls- och syntaxfel: när man t.ex. stavar språknamnet fel i en rubrik eller på en översättningsrad.
  • ...gör automatiska stilistiska korrigeringar av wikitexten, som att lägga till eller tar bort mellanslag och tomma rader för ett enhetligt utseende.

Tanken är att inom kort aktivera finessen för samtliga användare som standard, så snar återkoppling vore uppskattad.

(Ping till personer som kanske är intresserade: @Taylor 49, @LA2, @Andreasl01, @Andreas Rejbrand, @Svenji, @Tommy Kronkvist, @Pametzma, @PeterFisk.) Skalman (diskussion) 4 december 2022 kl. 08.45 (CET)[svara]

Tack, det låter spännande :) Har tjuvkikat lite på redigeringarna och det verkar produktivt! Svenji (diskussion) 5 december 2022 kl. 11.54 (CET)[svara]
Nu har jag aktiverat Tidy som standard för alla användare. Säg till om ni ser några konstigheter. Skalman (diskussion) 11 december 2022 kl. 14.27 (CET)[svara]
Nu har jag vant mig att den autofyller viss info, och undrar om det går att lägga till radbrytning + </references> efter att man angett ==Källor==, samt att den autoskapar ett </ref> efter <ref>? Svenji (diskussion) 3 januari 2023 kl. 00.46 (CET)[svara]
==Källor==: Efter ==Källor== vore absolut görbart. En annan variant skulle vara att automatiskt lägga till/ta bort ==Källor== <references/> vid sparning/förhandsgranskning/ändringsvisning utifrån om det finns <ref> på sidan. Vad tror du skulle vara bäst? Skulle du vilja skriva några tester för den variant som du tror på (antingen under "💾 Transformationer" eller "✏️ Medan man skriver" beroende på variant)? Annars kan Dodde eller jag göra det. Jag borde kunna implementera en av varianterna senare i veckan.
<ref>: I nuläget saknas stöd för att flytta markören bakåt, dvs lägga till </ref> och sen flytta tillbaka markören till före <. Man skulle kunna tänka sig att lägga till ref> efter att man har skrivit <ref>abc</, men jag vet inte hur intuitivt det skulle vara. Skalman (diskussion) 3 januari 2023 kl. 08.41 (CET)[svara]
Jag har lagt till stöd för att flytta markören bakåt nu, så också ditt förslag om <ref> är görbart! Skalman (diskussion) 4 januari 2023 kl. 10.19 (CET)[svara]
@Svenji, jag har lagt till stöd för ==Källor== och <ref> nu. Testa gärna och kolla att allt funkar som förväntat. Skalman (diskussion) 5 januari 2023 kl. 11.32 (CET)[svara]

Etymologi för fraser[redigera]

Har vi någon policy eller praxis vad gäller etymologi-rader för fraser? Kan eller bör vi (inte) lägga till etymologin till fraser som till exempel jag kom, jag såg, jag segrade och även du, Brutus? –Tommy Kronkvist (diskussion), 7 december 2022 kl. 15.43 (CET).[svara]

@Tommy Kronkvist Jag tänker att det inte behövs någon särskilt struktur för etymologi för fraser annat en den som gäller i allmänhet. I nuläget saknas tyvärr på jag kom, jag såg, jag segrade något som liknar en definition eller en förklaring av vad uttrycket betyder eller vad som menas när man använder uttrycket, till skillnad från på enwikt en:I came, I saw, I conquered . Jag tänker att det på definitionsraden på jag kom, jag såg, jag segrade finns etymologi som egentligen borde finnas i en {{etymologi}}-mall på vēnī, vīdī, vīcī istället. På jag kom, jag såg, jag segrade hade det varit lämpligt att ge den etymologiska informationen att uttrycket kommer från vēnī, vīdī, vīcī. ~ Dodde (diskussion) 7 december 2022 kl. 18.46 (CET)[svara]
Är färgad av engelska Wiktionary, men själv hade jag skrivit:
Översättningslån från latin vēnī, vīdī, vīcī.
Plus, eventuellt, ursprunglig översättare och året för tidigast användning i svenskan, om det går att finna.
--Christoffre (diskussion) 8 december 2022 kl. 15.31 (CET)[svara]

Referens eller plagiat; hur mycket är för mycket?[redigera]

Jag rör mig mest på engelska Wiktionary, men eftersom frågan gäller svenska källor ställer jag den här.

Efter jag lagt till ett uppslag på Wiktionary brukar jag alltid kolla SO och SAOB efter dess härledning och året för första belagda användandet. Alltid med källhänvisning. Men hur mycket mer information kan jag acceptabelt och systematiskt utvinna ur dessa böcker? Är det ok att gå igenom SAOB:s uppslag i jakt på synonymer? Kan jag lägga till röda länkar med alternativa stavningar som jag eventuellt återbesöker senare? Kan jag kopiera deras citerade källor, även om jag inte hittar ursprungskällan på Litteraturbanken eller KB:s tidningsarkiv? --Christoffre (diskussion) 8 december 2022 kl. 18.15 (CET)[svara]

@Christoffre Jag vet inte exakt vad som gäller på engelska Wiktionary, och vad som gäller här är nog mycket en tolkningsfråga som är upp till var och en ta ställning till, men jag kan dela med mig av mina reflektioner.

Jag tänker att syftet med källhänvisningar är att besökaren ska kunna verifiera en potentiellt ifrågasatt uppgift, eller åtminstone känna förtroende för att en sådan ifrågasatt uppgift inte är tagen ur luften. För de fallen vad gäller etymologi osv. är en hänvisning till primärkällan (SO, SAOB) praktisk och lättillgänglig. Sekundärkällan (primärkällans primärkälla) kanske inte är lika relevant, om det de facto inte är just den källan som just är din källa, även om jag har svårt att tänka mig att det skulle ha varit fråga om plagiat för den sakens skull.

Att lista ord som stavningsvarianter och synonymer på våra uppslag har jag mycket svårt att tänka mig på något sätt skulle kunna komma i närheten av plagiat. Jag minns att någon på svenskspråkiga Wikipedia för länge sedan scannade Nationalencyclopedins samtliga artikelnamn och skapade en lista av dem i ett försök att bli ett mer komplett uppslagsverk. Det hade Nationalenyclopedin åsikter om, så den listan togs bort. Men något sådant pratar vi ju inte om här.

Bara för att två ord är synonymer ur en aspekt, behöver de inte vara synonymer ur en annan aspekt. Definitionerna på Wiktionary bör avgöra om orden är synonymer eller inte, så synonoymer som listas av SO eller SAOB kanske inte alltid är sýnonymer ur perpektiv från ett befintligt uppslag på Wiktionary.

Angående röda länkar så är det positivt att skapa länkar. Man kan skapa länkar till alla sidor som borde finnas, inklusive stavningsvarianter och synonymer, även om man inte själv tänkt skapa dem. Men man ska alltså undvika att skapa länkar till egennamn, flerordsböjningsformer och annat som Stilguiden inte stödjer inkludering av.

Det vi aktivt försöker att begränsa är tillägget av formuleringar, t ex i definitioner, men även i härledningsavsnitt och annat, som kopierats rakt av ifrån källor som inte har en kompatibel licens som Wiktionarys, eller där upphovsrätten fortfarande gäller. ~ Dodde (diskussion) 9 december 2022 kl. 01.04 (CET)[svara]
Tack, då vet jag hur jag kan förbättra mina uppslag--Christoffre (diskussion) 10 december 2022 kl. 14.49 (CET)[svara]

Polsktalande dummskallar med Sofia tillbaka[redigera]

Community Wishlist Survey 2023 opens in January[redigera]

Hjälp till att översätta till ditt språk

(There is a translatable version of this message on MetaWiki)

Hej

The Community Wishlist Survey (CWS) 2023, which lets contributors propose and vote for tools and improvements, starts next month on Monday, 23 January 2023, at 18:00 UTC and will continue annually.

We are inviting you to share your ideas for technical improvements to our tools and platforms. Long experience in editing or technical skills is not required. If you have ever used our software and thought of an idea to improve it, this is the place to come share those ideas!

The dates for the phases of the Survey will be as follows:

  • Phase 1: Submit, discuss, and revise proposals – Monday, Jan 23, 2023 to Sunday, Feb 6, 2023
  • Phase 2: WMF/Community Tech reviews and organizes proposals – Monday, Jan 30, 2023 to Friday, Feb 10, 2023
  • Phase 3: Vote on proposals – Friday, Feb 10, 2023 to Friday, Feb 24, 2023
  • Phase 4: Results posted – Tuesday, Feb 28, 2023

If you want to start writing out your ideas ahead of the Survey, you can start thinking about your proposals and draft them in the CWS sandbox.

We are grateful to all who participated last year. See you in January 2023!

Tack! Community Tech, STei (WMF) 15 december 2022 kl. 17.44 (CET)[svara]

Är politik femte hjulet under vagnen eller är det bara jag?[redigera]

Hej!

Jag tittade bara förbi för uttrycket femte hjulet under vagnen och fastnade för den här exempelmeningen:

  1. Men nu är det slut på Ny demokratis roll som femte hjulet under regeringsvagnen, nu återtar vi rollen som oppositionsparti, deklarerade Colliander.

Den ser konstig ut. Är det ett citat?

För övrigt ber jag att få tacka. Jag hittade det jag letade efter.

Ha det bra!....;-)...Niklas: 77.105.222.170 6 januari 2023 kl. 23.33 (CET)[svara]

Ny bugg[redigera]

Har idag haft en riktigt störande bugg som orsakar dubblering av sidinnehållet när jag uppdaterar sidor, jag tror den har att göra med förhandsgranskning + tidy. Resultatet bli ofta såhär: [1]. Svenji (diskussion) 14 januari 2023 kl. 18.09 (CET)[svara]

@Svenji, tack för felrapporten! Det där ser riktigt störande ut. Kan du säga när det där började inträffa - tror du att det kan ha börjat i samband med förra veckans uppdatering?
Skulle du kunna kopiera informationen på Wiktionary:Finesser/Tidy/Test#🐛 Felrapportering, antingen lägga den här eller mejla mig. Skalman (diskussion) 14 januari 2023 kl. 22.31 (CET)[svara]
Skickade via mejl härom dagen. Här är ett av dagens praktexempel. Svenji (diskussion) 16 januari 2023 kl. 18.03 (CET)[svara]
@Svenji, jag svarade och ställde några följdfrågor. Viktigast är: inträffar buggen varje gång eller bara ibland? Gör så här för att testa:
1) Lägg till några mellanslag, 2) Tryck på "Visa förhandsgranskning", 3) Kolla om buggen inträffade
Tack! Skalman (diskussion) 16 januari 2023 kl. 22.10 (CET)[svara]
Jag läste svaret efter att jag hade skrivit här redan. Felet tycks upprepa varje gång jag öppnar en sida för att redigera om den innehåller ett "fel" som registreras av Tidy. T.ex. varje gång jag nu öppnar ibuprofén (som för tillfället har dubblerad språk-parameter, så skapar den en extra uppsättning av sidans innehåll när jag jag trycker på redigera. Buggen tycks alltså aktiveras om sparade sidoinnehållet innehåller fel. Svenji (diskussion) 16 januari 2023 kl. 22.21 (CET)[svara]
Varje gång jag trycker på förhandsgranska med en oavslutad formatering, t.ex. [[hej så dubbleras sidinnehållet. Svenji (diskussion) 16 januari 2023 kl. 23.30 (CET)[svara]
@Svenji, jag har fixat så att det inte längre borde dubbleras. Skalman (diskussion) 27 januari 2023 kl. 21.14 (CET)[svara]

Danska mallar[redigera]

På danska Wikipedia (w:da:Wikipedia:Landsbybrønden#Skabeloner för danska adjektiv och verb på svenska Wiktionary) efterlyste jag lite hjälp med mallar för danska adjektiv och verb. Vi har än i dag bara de mallar som Jonteemil skapade 2017. -- LA2 (diskussion) 15 januari 2023 kl. 00.10 (CET)[svara]

@LA2, @Jonteemil: Jag har kollat en del i Danish: A Comprehensive Grammar vad gäller adjektiven. Här är några exempel (där den första raden beskriver det vanligaste mönstret):
böjningsmönster adjektiv utrum obestämd singular neutrum obestämd singular plural samt bestämd form (oavsett genus)
-t, -e fin en fin bog et fint tæppe fine bøger, fine tæpper
-, -e dansk en dansk skole et dansk skib danske skoler, danske skibe
-, -e sort en sort kat et sort hul sorte katte, sorte huller
groft, -e grov en grov stemme et groft brød grove brædder
-t, - blå en blå skjorte et blåt halstørklæde (de) blå bukser
-t, gamle gammel en gammel kone et gammelt hus gamle koner, gamle huse
-t, bitre bitter en bitter mand et bittert smil det bitre drag
-t, -me morsom en morsom bog et morsomt foredrag morsomme historier
-, - moderne en moderne bil et moderne hus moderne mennesker
Utöver de mönster som är med ovan finns det några helt oregelbundna adjektiv, som lille (vars plural är små). Jag har tyvärr inte möjlighet nu att bekräfta att ovanstående uppräkning är fullständig, men det kanske är tillräckligt för att börja fundera på hur vi ska hantera adjektivmallarna på danska. Gabbe (diskussion) 17 januari 2023 kl. 11.36 (CET)[svara]
Mycket värdefull genomgång av adjektiven! Tack!
För både adjektiv och verb, bör vi skilja mellan mallar för utseende och mallar med logik. I dag har vi {{da-verb}} som både är full av tabellkod för rätt utseende *och* logiken för vanliga verb (-r, -de, -t). Om man vill ändra logiken, är det hopplöst att hitta rätt bland all tabellkod. För alla språk bör vi ha *en* mall som anger utseendet, men har noll logik och kräver att precis alla parametrar räknas upp. Och sedan andra mallar som anropar denna, men lägger på logik. För ryska/ukrainska/belarusiska verb och adjektiv har jag gjort det så. --LA2 (diskussion) 17 januari 2023 kl. 19.51 (CET)[svara]

@LA2: Det låter mycket förståndigt! Om vi börjar med utseendemallen för danska adjektiv. Där tycker jag {{da-adj-test}} ser ut som en bra början för {{da-adj}}. Alltså, tre kolumner. Från vänster till höger: positiv, komparativ, superlativ. Åtta rader. Uppifrån och ner, först de attributiva: obestämd singular utrum, obestämd singular neutrum, bestämd singular, bestämd plural, sen de predikativa: singular utrum, singular neutrum, plural. Sist en avslutande rad för adverbavledningen.

Med det utseendet och min tabell ovan verkar det som om vi främst vill ha fyra logikmallar att komplettera utseendemallen med:

Dessa mallar skulle kunna förses med parametrar för att hantera de andra raderna i min tabell. För de vars rot avviker i neutrum (som grov) skulle vi kunna ha "trot=grof", exempelvis, så att anropet skulle vara {{da-adj-t-e|trot=grof}}. Ett alternativ vore att kalla denna "nrot" istället för "trot". Likaså skulle vi kunna hantera bitter genom att ha "prot=bitr" (och därför {{da-adj-t-e|prot=bitr}}).

Detta var för att hantera första kolumnen (positiv). När det gäller andra kolumnen (komparativ), bör samtliga fyra mallar ha möjligheten att sätta en parameter (typ "peri=ja") för de adjektiv som kompareras perifrastiskt (dvs. med mere och mest) samt något motsvarande för de adjektiv som inte komperaras alls (kanske "abs=ja" eller nåt).

För normala adjektiv (som inte har "peri=ja" eller "abs=ja" eller tillhör något ovanligt undantag) så är komparativ "ere" efter stammen och superlativ har "est" efter stammen. Exempelvis: fin, finere, finest. För vissa adjektiv har stammen någon annan form i komparationen (smuk, smukkere, smukkest). Detta behöver sättas med en parameter (exempelvis "komprot=smukk"). Precis som i lempelig just nu så skulle attributivt superlativ sluta med "este", medan predikativ slutar med "est".

Om jag förstått det rätt skulle mitt förslag ovan täcka den överväldigande majoriteten av danska adjektiv. En handfull väldigt oregelbundna ord skulle fortfarande behöva hanteras manuellt. Om någon tog på sig att skapa utseendemallen och de fyra logikmallarna skulle jag kunna skapa en tabell som beskriver hur de ska införas (typ: när DDO skriver "-t, -e || -ere, -est" ska du använda {{da-adj-t-e}}). Gabbe (diskussion) 18 januari 2023 kl. 15.38 (CET)[svara]

Tänk på att använda parameternamn konsekvent med befintliga mallar, konsekvent hantering av booleska värden (tomt argument för sant, - för falskt), stöd för allmänna parametrar (betydelser, fakta, 1=, 2= osv) som ska vara samma i alla mallar, förekomsten av okomparabla adjektiv och de med perifrastisk böjning. Jag skulle rekommendera modul som grund. Svenska adjektivmodulen kan användas som utgångspunkt. ~ Dodde (diskussion) 19 januari 2023 kl. 00.00 (CET)[svara]
Jag har skapat modulen Modul:da-adj nu och tillhörande mall {{da-adj-modultest}} och som start stödjer regelbundna adjektiv. Jag antar att man utifrån adjektivets ändelse kan göra en kvalificerad gissning av ordets böjningsmönster, t.ex. "om adjektivet slutar på -t, så blir böjningsmönstret så här, om adjektivet slutar på -v, så blir böjningsmönstret så här". Men jag kan naturligtvis inte gissa mig fram när jag skriver modulkoden. För att bredda modulens användbarhet så behöver jag information i stil med:
      • Alla adjektiv som slutar på -k och -t får böjningsmönstret "-, -e". (exempel: dansk, sort)
      • Alla adjektiv som lutar på -v får böjningsmönstret som i "groft, -e". (exempel: grov)
      • Alla adjektiv som slutar på -mmel, får böjningsmönstret "-t, -mle (istället för -mmel)". (exempel: gammel)
      • Alla adjektiv som slutar på -tter, får böjningsmönstret "-t, -tre (istället för -tter)". (exempel: bitter)
      • Alla adjektiv som slutar på -om, får böjningsmönstret "-t, -me". (exempel: morsom)
      • Alla adjektiv som slutar på -erne, får böjningsmönstret "-, -". (exempel: moderne)
      • Alla adjektiv som slutar på -å, får böjningsmönstret "-t, -". (exempel: blå)
      • Alla övriga adjektiv böjs regelbundet. (exempel: glad)
Det räcker alltså inte att utgå ifrån enstaka exempel på ord från de olika böjningsmönstren, utan reglerna är nödvändiga för att göra en modul och mallar som fungerar pålitligt. ~ Dodde (diskussion) 21 januari 2023 kl. 03.47 (CET)[svara]
Toppen! Det kan bli svårt att göra en uttömmande uppräkning, eftersom det delvis beror på uttal och etymologi, inte bara stavning. Men jag kan sätta igång med att förvandla reglerna i boken jag nämnde ovan till ett flödesschema i linje med vad du beskriver. Det borde gå att täcka den överväldigande majoriteten av adjektiv. Gabbe (diskussion) 21 januari 2023 kl. 09.29 (CET)[svara]
Om modulen själv kan komma fram till att den inte har tillräckligt med information så kan den sätta ut ett frågetecken i aktuella rutor och lägga den i en kategori som efterfrågar t ex vad neutrumformen, pluralformen, komparativformen eller superlativformen är, vilket man då kan ange med neutrum=, plural=, komp= eller sup=. T.ex. kanske man aldrig kan veta hur ordet böjs om det slutar på vokal följt av en konsonant? Man kan också tänka sig varianter av mallnamnet med suffix (som ex.vis {{sv-adj}} och {{sv-adj-alt}}) om beskrivningen om när man behöver använda det ena eller andra mallnamnet kan göras på ett sätt som gör valet enkelt för skribenten. ~ Dodde (diskussion) 21 januari 2023 kl. 10.07 (CET)[svara]

Dalins ordbok[redigera]

Jag har idag gjort Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850-1853) lite mer användbar, genom sökruta, indexering och OCR-text. Sökrutan för ordböcker söker över alla ordböcker i Projekt Runeberg och pekar till den sida som ordet borde stå på. Om man vänjer sig vid hur den fungerar, så är den rätt användbar. Nyheten är alltså att Dalins ordbok nu ingår i det systemet. -- LA2 (diskussion) 23 januari 2023 kl. 21.18 (CET)[svara]

Jobb efter semester[redigera]

Är det verkligen rimligt att man efter en månads frånvaro från ordboken måste gå igenom hundratals ändringar med nästan femtioprocentig risk för fel? Andreas Rejbrand (diskussion) 28 januari 2023 kl. 21.56 (CET)[svara]

Nej :( ~ Dodde (diskussion) 29 januari 2023 kl. 18.13 (CET)[svara]

Markering av 1990 års franska rättstavningsreform[redigera]

Franska språket genomgick en rättstavningsreform 1990. Sedan dess har reformen anammats av franskspråkiga i begränsad grad. Nedan är några exempel:

traditionell stavning 1990 års reform
maîtresse maitresse
contre-révolution contrerévolution
corolle corole
coût cout
cracker crackeur
cow-boy cowboy
oignon ognon
nénuphar nénufar

Min fråga är: hur bör detta markeras i ett givet upplägg? Ett alternativ är att använda {{gammalstavning}} för de traditionella. Nackdelen med det är att det blir ganska missvisande. I många fall är det de traditionella stavningarna som än idag är vanligast. Ett annat alternativ är att skapa ett inlägg för vardera variant, och länka den andra sorten via {{varianter}}. Nackdelen med det är att det inte markerar tydligt vilken som är den reformerade varianten och vilken som är den traditionella. Användare kan förväntas vilja sträva efter att följa en av de två formerna konsekvent. För att undvika att blanda de två vore det bra om det tydliggjordes. Men hur? Gabbe (diskussion) 2 februari 2023 kl. 12.05 (CET)[svara]

Jag tycker att {{gammalstavning}} kan användas, med ejtagg=1 (lite olyckligt parameternamn och inkonsekvent form av TRUE, men får väl ändras vid nåt senare tillfälle). Antar att kod och formulering behöver läggas till i mallen. Om man vill veta mer om stavningsreformen och hur vanliga orden är med stavningarna innan och efter kan man ju säkert googla på det. Ett uppslag med {{gammalstavning}} är i sig ett variantuppslag. {{varianter}} kan om man vill användas på huvuduppslaget med den nya stavningen för att länka till variantuppslaget med stavningen före stavningsreformen. ~ Dodde (diskussion) 3 februari 2023 kl. 01.49 (CET)[svara]
@Dodde: Det kan vi förstås göra. Det vore också mest i linje med de mallar vi redan har. Det alternativet innebär däremot att vi liksom antyder att den reformerade stavningen är den "rätta", och den traditionella är en variant. Vad jag kan se gör de flesta franska ordböcker tvärtom. För att ta ett par exempel: Collins (fransk-engelsk) har ett uppslag för oignon (den traditionella stavningen), men inget överhuvudtaget för ognon. Den tryckta upplagan räknar bara upp de reformerade varianterna i ett appendix. Engelska Wiktionary gör något liknande. Där finns två mallar, fr-pre-1990 (som hänvisar från den gamla till den nya, likt {{gammalstavning}}) och fr-post-1990 (som gör tvärtom). Den första används på tre sidor, den senare på 238. Franska Wiktionary gör (förstås) något helt annat. Vanligen har den ett ordinarie uppslag för respektive variant (jämför "maîtresse" och "maitresse"), vilket jag tycker verkar omständligt.
Hursomhelst. Om jag fattar det rätt är det på rad 37 av modulen där jag i så fall lägger till en rad av det här slaget:
reformer["fr|1990"] = "rättskrivningsreformen 1990"
Vad jag kan se behövs inga andra ändringar. Kan det stämma? Sen blir anropet exempelvis {{gammalstavning|fr|1990|maitresse|ejtagg=1}}, eller? Gabbe (diskussion) 3 februari 2023 kl. 07.48 (CET)[svara]
oignon ?? Vid behov kan jag förbättra modulen utifrån exakt specifikation. Jag kan däremot inte lösa problemet att samhället vägrar att köpa en reform. Någon annan måste avgöra vilket uppslag som är huvuduppslag, och vad som ska stå var och hur detta ska kategoriseras. Taylor 49 (diskussion) 3 februari 2023 kl. 15.49 (CET)[svara]
@Taylor 49: ... och om man nu har en situation där den äldre stavningen är huvuduppslaget (vilket gäller för merparten av dessa ord), ska vi då skaffa en motsvarande mall, {{nystavning}}? Alltså en som fungerar som {{gammalstavning}}, fast tvärtom. Som en följd av din ändring så hamnar dessutom "oignon" i Kategori:Franska/Ålderdomligt, vilket är olyckligt. Varken stavningen eller ordet i sig är att betrakta som "ålderdomligt". Gabbe (diskussion) 3 februari 2023 kl. 17.22 (CET)[svara]
Det var inte min ändring. Kategorin "Ålderdomligt" är inherent för {{gammalstavning}}. Jag skulle hellre se en mall {{stavning-alt}} ({{stavning}} är upptagen) som skulle hantera sådana misslyckade reformer (franska 1990, jiddisch 1920 & 1932, det finns väl fler). Börja med att tänka ut en bra design hur uppslag ska se ut och vad mallar ska göra. Taylor 49 (diskussion) 3 februari 2023 kl. 17:33 (CET)
@Taylor 49: Ja, precis. Tänka först och koda sen. Utöver de alternativ som jag räknade upp i mitt första inlägg så kan jag tänka mig att vi hanterar den franska rättstavningsreformen på samma sätt som vi idag hanterar stavningsskillnader mellan brittisk och amerikansk engelska (exemeplvis color och colour). Alltså, att båda får ett ordinarie uppslag, med {{tagg|amerikansk engelska|språk=en}} och motsvarande. Med det tillvägagångssättet skulle den franska motsvarigheten bli {{tagg|1990 års rättstavningsreform|språk=fr}}ognon. Som sagt, ganska bökigt, men kanske den minst dåliga lösningen. Gabbe (diskussion) 3 februari 2023 kl. 17.57 (CET)[svara]

Global ban for PlanespotterA320/RespectCE[redigera]

Per the Global bans policy, I'm informing the project of this request for comment: m:Requests for comment/Global ban for PlanespotterA320 (2) about banning a member from your community. Thank you.--Lemonaka (talk) 21:40, 6 February 2023 (UTC)

VIKTIGT: Aktivitetsundersökning av administratörer[redigera]

Hej. En ny policy gällande avlägsnandet av "avancerade rättigheter" (administratörer, byråkrater, gränssnittsadministratörer, osv) antogs 2013 genom global gemenskapskonsensus. I enlighet med detta konsensus genomför stewards en kontroll av administratörers aktiviteter på alla wikis inom Wikimediastiftelsen som inte har någon inaktivitetspolicy. Vi har förstått att ni på er wiki saknar en formell process för att avlägsna "avancerade rättigheter" från inaktiva användare. Detta innebär att stewards kommer att utföra detta i linje med aktivitetskontroll av admins.

Vi har funnit att följande användare är inaktiva enligt de kriterier som fastställts (inga redigeringar och inga loggade åtgärder under de två senaste åren):

  1. ÅttioFem (administratör)

Dessa användare kommer snart att få en förfrågan om att starta en gemenskapsdiskussion om de vill behålla några eller alla rättigheter. Om användarna inte svarar, kommer deras avancerade rättigheter att avlägsnas av Stewards.

Om ni däremot som gemenskap föredrar att skapa er egen aktivitetskontroll som ersätter den globala, har en annan åsikt om dessa inaktiva administratörer, eller redan har en policy som vi har missat, ber vi er informera stewards på Meta-Wiki så att vi kan avsluta aktivitetskontrollen på er wiki. Tack, Uncitoyen (diskussion) 21 februari 2023 kl. 08.42 (CET)[svara]

Hej! Jag önskar att jag hade haft möjlighet att kunna vara här mer än jag varit. Det är vissa saker kommit i vägen. Jag längtar mycket efter att engagera mig i Wiktionary igen, för språk är ett stort intresse hos mig. Jag ser att jag fortfarande står kvar som administratör och jag hoppas kunna vara det framöver.
Numera är finska ett nytt språk på "meritlistan", då jag studerat det mycket under de senaste två åren. Jag hoppas kunna bidra mycket inom detta språk. Jag vill också komma igång med att studera spanska igen, vilket har legat på is ett bra tag. Jag hoppas komma igång här igen till sommaren. "85" 3 juni 2023 kl. 19.40 (CEST)[svara]

Editing news 2023 #1[redigera]

Read this in another languageSubscription list for this multilingual newsletter

This newsletter includes two key updates about the Editing team's work:

  1. The Editing team will finish adding new features to the Talk pages project and deploy it.
  2. They are beginning a new project, Edit check.

Talk pages project

Screenshot showing the talk page design changes that are currently available as beta features at all Wikimedia wikis. These features include information about the number of people and comments within each discussion.
Some of the upcoming changes

The Editing team is nearly finished with this first phase of the Talk pages project. Nearly all new features are available now in the Beta Feature for Diskussionsverktyg.

It will show information about how active a discussion is, such as the date of the most recent comment. There will soon be a new "Nytt ämne" button. You will be able to turn them off at Special:Preferences#mw-prefsection-editing-discussion. Please tell them what you think.

Daily edit completion rate by test group: DiscussionTools (test group) and MobileFrontend overlay (control group)

An A/B test for Diskussionsverktyg on the mobile site has finished. Editors were more successful with Diskussionsverktyg. The Editing team is enabling these features for all editors on the mobile site.

New Project: Edit Check

The Editing team is beginning a project to help new editors of Wikipedia. It will help people identify some problems before they click "Publicera ändringar". The first tool will encourage people to add references when they add new content. Please watch that page for more information. You can join a conference call on 3 March 2023 to learn more.

Whatamidoing (WMF) (diskussion) 23 februari 2023 kl. 00.25 (CET)[svara]

Your wiki will be in read only soon[redigera]

Trizek (WMF) (Diskussion) 27 februari 2023 kl. 22.21 (CET)[svara]

Omarkerade citat[redigera]

Jag vet att jag har tagit upp frågan tidigare, men är det verkligen okej att ordagrant kopiera citat från externa källor utan att markera dessa?

Till exempel skapades i förrgår talking point med exempelmeningen

What I came to understand is he didn’t know what was going on. He was using his talking points from Moscow.

som verkar vara ordagrant tagen från den här artikeln.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 28 februari 2023 kl. 00.21 (CET)[svara]

Nej, jag tycket inte att det är okej. Och här är varför:
1. Det ger en illusion av att vara en vanlig konstruktion, en egenpåhittat textrad för generell förståelse av hur termen används.
2. Det är förvirrande för en läsare att dras in i komplexa meningar som till synes saknar sammanhang, och agerar i vissa fall mer förvirrande än upplysande/bekräftande av ordets bruk.
3. Det ger ett skräpigt och oseriöst intryck om en ordbok fylls med citat som inte tillkännages. Slangopedia framstår plötsligt som NE.se och vi är Reddit.
Jag har sagt det förr, men det är i min åsikt ofint och framförallt så onödigt att regelmässigt utelämna något så väsentligt för ett citat, som just det att ange att det faktiskt rör sig om ett citat. Svenji (diskussion) 18 april 2023 kl. 01.32 (CEST)[svara]

Wikimania 2023 Welcoming Program Submissions[redigera]

Do you want to host an in-person or virtual session at Wikimania 2023? Maybe a hands-on workshop, a lively discussion, a fun performance, a catchy poster, or a memorable lightning talk? Submissions are open until March 28. The event will have dedicated hybrid blocks, so virtual submissions and pre-recorded content are also welcome. If you have any questions, please join us at an upcoming conversation on March 12 or 19, or reach out by email at wikimania@wikimedia.org or on Telegram. More information on-wiki.

Kombinationer av storheter, enheter och variabler[redigera]

Jag är väldigt skeptisk till en del nyskapade artiklar i stil med v₀, V₀, V0, Vo, m/sek m.fl., både vad gäller existensberättigande och formuleringar och konventioner. Eftersom jag inte vill framstå som envåldshärskare så lämnar jag för stunden diskussionen i och med min kommentar på Användardiskussion:Blockhaj. --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.58 (CET)[svara]

Nu har velocitet skapats som svenskt ord.
Jag har studerat matematik och fysik på högskolan i tio år (via masterexamen och doktorandstudier) men aldrig hört velocitet användas på svenska. Ordet finns inte i SAOL, SO eller SAOB. Är det en ålderdomlig term? Citat eller källa behövs.
Dessutom är jag inte förtjust i att v och V0 listas som "varianter" och "förkortningar". Matematiska symboler (variabler) är inte samma sak som språkvetenskapens varianter. Dessutom stötte jag under mina tio år på universitetet aldrig på V_0 som beteckning för hastighet. V för i stället tankarna till volym och indexet 0 till "ursprunglig"...
Man skall kunna lita på våra artiklar, men nu känns det som vi är på väg åt fel håll.
--Andreas Rejbrand (diskussion) 17 mars 2023 kl. 19.14 (CET)[svara]
Jag tycker själv att det känns väldigt obskyrt att uppge det som en synonym till fart eller hastighet. De är inte utbytbara. Jag har aldrig hört ordet användas, och kollar man i tidningar har ordet använts mindre ofta än vanliga felstavningar, förutom (förr) som namn på en butik på Nobelgatan. Jag yrkar för att flagga det som obrukligt, eller radera helt. Svenji (diskussion) 17 mars 2023 kl. 22.54 (CET)[svara]

Så har vi väl kommit till det där med plural-s...[redigera]

Jag anar att ingen här (mig inräknat) är råtaggade på det här med plural-s på svenska, men vi kan inte heller bedriva historisk ordbok när Svenska akademien har godtagit bruket. Det saknas dock en mall, och den behövs till ord som underdog, partner, singer-songwriter, m.fl. Svenji (diskussion) 17 mars 2023 kl. 22.49 (CET)[svara]

Det är väldigt få ord som har -s som pluralsuffix i SAOL, SAOB eller SO, så behovet av en specialanpassad mall är kanske inte jättestort. Det går ju redan nu att skriva t.ex.
{{sv-subst-n-0|3=underdogs|4=underdogsen|7=underdogs|8=underdogsens}}
--Andreas Rejbrand (diskussion) 20 mars 2023 kl. 16.59 (CET)[svara]
Plural-s är nog här för att stanna. Jag t o m hört det när det gäller sambo, trots att det inte är ett lån från engelskan. (Dock ska vi nog inte lägga till det som en accepterad pluralform när det gäller just det ordet.) På något sätt behöver vi nämna pluralformer med s i vissa uppslag, kanske även för uppslag som saknar sådan pluralform i SAOL. /Jiiimooh » DISKUSSIONBIDRAG 22 mars 2023 kl. 11.59 (CET)[svara]

Användare som gör många ändringar (omskriven definition, utbytta exempelmeningar, strukturändringar) som inte alltid är uppenbara förbättringar i varje redigering[redigera]

Det finns en del användare som gör redigeringar som var och en innehåller flera olika ändringar, inklusive omskrivna definitioner och utbytta exempelmeningar. Ofta är någon av ändringarna i en redigering inte en uppenbar förbättring.

Ett exempel på en sådan användare är Användare:212.100.101.104.

Här är några exempel på redigeringar som innehåller ändringar som jag ogillar:

  • [2]: Definitionen överst tycker jag var bättre förut.
  • [3]: Här tycker jag den gamla definitionen överst var bra; den nya är obegriplig.
  • [4]: Tveksamt om definitionen blev bättre totalt sett (kan inte fordonet påbörja en ny resa som inte är identisk med föregående resa i omvänd ordning?). Också lite tveksamt att införa en ny syntax för platshållare utan att hänvisa till Stilguiden. Känns lite som en ändring för ändringens skull, vilket bör undvikas.
  • [5]: Den nya definitionen hävdar att teoriprov är ett fackspråkligt begrepp inom trafik och fordon, men alla teoriprov är inte förarprov! Exempelmeningen byttes ut mot en ny, men jag kan inte se att den nya är bättre.
  • [6]: Omskriven definition (oklart om den är bättre). Ersatt exempelmening. Den nya ser sämre ut p.g.a. felaktiga talstreck.
  • [7]: Omskriven definition: den nya känns klumpigare, tycker jag, med sitt presensparticip som samordnas med ett adjektiv (man bör samordna objekt av samma typ). Borttagande av explicita länkar brukar ses som försämring.
  • [8]: Omskriven definition. Den nya innehåller konstiga syntaktiska konstruktioner i stil med giltig(/-t) som normalt sett skrivs giltig(t).

Användarens beteende påminner i stort och i många detaljer mycket om tidigare trafikintresserade användares beteenden.

Jag tycker att stora omskrivande redigeringar av den här sorten är problematiska.

--Andreas Rejbrand (diskussion) 26 mars 2023 kl. 22.01 (CEST)[svara]

Dessutom kanske det inte är optimalt om en oproportionerligt stor andel av ordbokens exempelmeningar handlar om körkortsteori och förarprov. [9] --Andreas Rejbrand (diskussion) 26 mars 2023 kl. 22.31 (CEST)[svara]
Revertera, helt eller delvist. Med stor sannolikhet den här typen igen. .Taylor 49 (diskussion) 27 mars 2023 kl. 20.43 (CEST)[svara]
Är det här en förbättring eller försämring? Ordet miljontal är knappast en förbättring... --Andreas Rejbrand (diskussion) 31 mars 2023 kl. 09.09 (CEST)[svara]
Vinna: Den nya definition 1 verkar vara ett försök att slå samman de gamla def 1 och 2 till en enda. Dock blev den nya definitionen onödigt komplicerad. Jag kommer att tänka på uttrycket Keep it simple, stupid. Uppdelningen i två definitioner var enklare i det här fallet.
Den nya def 2, spara, hade möjligen kunnat behållas vid återställning, då som def 3. /Jiiimooh » DISKUSSIONBIDRAG 31 mars 2023 kl. 09.39 (CEST)[svara]

[10] ändrar prioritet. Två existerande definitioner tas bort och en nyskriven läggs till. Som enda källa anges SAOL. Är det en förbättring?

Jag håller med om att artikeln inte var fantastiskt bra till en början, men en förbättring borde rimligtvis grunda sig i några timmars korp-studier och en uppsamling väl valda citat och en noggrann analys av definitionens/definitionernas utbytbarhet i varje sådant citat. --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 april 2023 kl. 19.15 (CEST)[svara]

SAOL är förvisso normerande när det gäller stavning och böjning av ”allmänspråkliga” (’inte fackspråkliga’) ord, men SAOL är en ordlista, inte en ordbok. Den är alltså extremt kortfattad, och de allra flesta ord saknar helt definition. Om man jämför med SAOB, som är en ordbok, ser man att artikeln är betydligt fylligare i SAOB [11]. Det är också tydligt att en hel del efterforskning ligger bakom artikeln i SAOB. Artikelförfattaren har gått igenom stora textmassor och försökt förstå så precist som möjligt vad ordet betyder och hur det används. --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 april 2023 kl. 19.21 (CEST)[svara]
Jag vill också förtydliga varför jag tar upp enskilda tveksamma ändringar här i BB. Anledningen är att jag de senaste två åren fått en del kritik för att jag modererat ordboken för hårdhänt. Därför vågar jag ibland inte återställa ändringar jag egentligen är tveksam till men som inte är uppenbart klotter. Och eftersom det görs så pass många ändringar i ordboken varje dag och en inte helt obetydlig andel av dem är mer eller mindre i behov av granskning, så har jag helt enkelt inte tid eller energi till att partiellt åtgärda varje sådan enskild ändring och dessutom skriva en pedagogisk förklaring till respektive användare.
Det är därför jag i stället tar upp mina observationer och invändningar här – för att inte bli anklagad för att vara någon envåldshärskare.
Det är alltså inte för att ”hänga ut” folk som jag skriver om enskilda ändringar på BB.
--Andreas Rejbrand (diskussion) 15 april 2023 kl. 19.26 (CEST)[svara]
Ang. prioritet så ser jag nu i korpen att den nya definitionen har ganska dålig utbytbarhet. Jag skall ägna en timme eller två till att göra ett förslag till ny artikel. --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 april 2023 kl. 19.44 (CEST)[svara]
Jag har nu väsentligt utökat artikeln: resultat. Jag har gått igenom hundratals användningar av ordet prioritet under 1900- och 2000-talet i tidningar, avhandlingar, rapporter, utredningar, skönlitteratur o.s.v. och lyckades identifiera tre distinkta användningar: (1) ’(officiellt tilldelad) relativ grad av angelägenhet’: projektet har/får/ges hög/låg prioritet. (2) ’hög (officiellt tilldelad) relativ grad av angelägenhet, företräde’: projektet ges prioritet. (3) ’företeelse med hög grad av sådan angelägenhet’: projektet är vår högsta prioritet.
Det visar sig alltså att artikeln stämde bättre överens med verkligheten före IP:s ändring.
Jag har nu uppdaterat artikeln. Jag försökte så precist som möjligt att beskriva de tre fallen och gav flera citat i varje fall. Notera att man i varje citat kan ersätta uppslagsordet med huvudordet i falldefinitionen (’grad’, ’hög grad’, ’företeelse’).
--Andreas Rejbrand (diskussion) 15 april 2023 kl. 20.59 (CEST)[svara]

Användaren fortsätter att skriva om definitioner och stuva om artiklar på sätt som inte är uppenbara förbättringar.

  1. [12]: Enligt Stilguiden passar komma bättre än semikolon eftersom det rör sig om samma betydelse. Semikolon har en för stark avskiljande funktion. Väldigt tveksamt om blottad inte är en synonym längre. (Detta har påpekats för IP flera gånger tidigare.)
  2. [13]: Tveksamt om nya definition 1 är så mycket bättre. Det hade i varje fall gått att göra definitionen betydligt bättre, t.ex. genom att antyda hårdheten, avsiktlighet/oavsiktlighet o.s.v. IP har flera gånger tidigare ombetts att inte länka ord i exempelmeningar, men fortsätter trots det. Det är vidare oklart om def 2 verkligen kommer från def 1 etymologiskt; i varje fall är syntaxen "från #1" ny, och jag ogillar att folk hittar på ny syntax hela tiden. Citatet i def 2 är inte markerat på rätt sätt med {{citat}}. Också oklart om inte säga upp är synonym.
  3. [14]: Mestadels en förbättring, men länken slå är felaktig. Dock är förbättringen inte särskilt stor, och potential fanns för en betydligt större förbättring. Både före och efter medger definitionen bilen kör bakut ’bilen kör i riktning bakåt’.
  4. [15]: Tycker att tagg ”vardagligt” passar bättre på def 2. Konstruktionen ofrivillig/-t bör vara ofrivillig(t), detta har påpekats för OP tidigare. Lite tveksamt om synonymen till spark verkligen bör vara kicken. På sin höjd kick(en). Syntaxen med kursiverat eller i definition är ny och nämns inte i Stilguiden. Jag tycker inte om att folk hittar på nya syntaxer! Användaren envisas med att lägga till norska som språk, trots mjukvarans stora varningsruta (?). Avlänkade i listor med bara en länk har IP tidigare ombetts upphöra med.
  5. [16]: är den nya definitionen bättre? Längre är inte alltid bättre. Jag ogillar stavningen fösrtnämnda och ännu mer det nybildade ordet senarenämnda. Tveksamt om hyponymer > fraser utgör en förbättring. Vi förlorar information. Norskt uppslag skapat, trots mjukvarans varning (?).

--Andreas Rejbrand (diskussion) 17 april 2023 kl. 20.33 (CEST)[svara]

Observera att användarens tidigare IP hade diskussionssidan Användardiskussion:213.65.211.63. --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 april 2023 kl. 20.40 (CEST)[svara]
Jag skickade en fråga till användaren. Det är det bästa man kan göra (men jag har inte tid att göra så varje gång!). --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 april 2023 kl. 20.57 (CEST)[svara]

En definition kan gärna uttryckas på mer än ett sätt[redigera]

Stilguiden säger "En definition kan gärna uttryckas på mer än ett sätt, då med ett kommatecken (,) emellan. Det var väl mindre smart. Ett "sätt" kan ja redan själv innehålla ett eller flera kommatecken, och då är det rimligt att separera flera sätt med en semikolon ;. Jag föreslår att fixa Stilguiden. Taylor 49 (diskussion) 17 april 2023 kl. 22.54 (CEST)[svara]

Se motargument som även finns (med semikolon) i Stilguiden några rader nedan. Taylor 49 (diskussion) 17 april 2023 kl. 22.55 (CEST)[svara]
Nej, jag tycker det är bra som det är. Boken Svenska skrivregler från Språkrådet är den normerande boken vad gäller svenska skriftspråkliga konventioner, och på sidan 188, avsnitt 12.6.2 (Tredje utgåvan från 2008) står:
I ordböcker används semikolon för att skilja vitt skilda betydelser åt, medan komma skiljer mer närliggande betydelser och synonymer från varandra.
register (innehålls)förteckning (i bokstavsordning); tonläge, tonomfång
Semikolon har en ganska stark avskiljande funktion, så när jag ser semikolon mellan två beskrivningar är min magkänsla starkt att det rör sig om två skilda begrepp, inte två sätt att beskriva samma sak.
Den här distinktionen görs i alla svenska ordböcker jag känner till. Titta t.ex. på SAOL:s omfång: vidd; storlek, omfattning.
Däremot förstår jag förstås din invändning. En ordbok har ju också mer utförliga beskrivningar än en ordlista eller kompakt ordbok. Därför brukar jag själv ofta markera semantiken explicit, som t.ex. i prioritet. Här använder jag semikolon för skilda (men mycket närbesläktade) betydelser och d.v.s. för en alternativ förklaring av den första av dem.
--Andreas Rejbrand (diskussion) 18 april 2023 kl. 00.14 (CEST)[svara]
Men, återigen: semikolon mellan synonymer känns bara helt fel, för det är tvärtemot hur alla andra ordböcker gör! :) --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 april 2023 kl. 00.17 (CEST)[svara]
Jag håller med Andreas om att semikolon är mer starkt avgränsande. Det är lämpligt om en definition innehåller olika nyanser. Ett bra exempel med både komma och semikolon är definitionen "frisk, kry; återställd". /Jiiimooh » DISKUSSIONBIDRAG 21 april 2023 kl. 11.40 (CEST)[svara]

Diminutiv[redigera]

Hej! Tror att jag ska placera denna här och inte i fikarummet. Ryska språket är rikt på suffixbildade diminutiv. Hur jag än letar här dock hittar jag ingen vedertagen stilguide för hur de placeras. Har åtminstone sett exempel (finns säkert fler variationer) som:

1. diminutiv av grundord; översättning

2. översättning; diminutiv av grundord

3. översättning

- Etymologi: från grundord.

Finns det något bestämt sätt på hur man skall skriva dessa och var då i så fall? Både engelska och ryska Wiktionary använder variant 1 vad jag sett. Pontianejtack (diskussion) 20 april 2023 kl. 14.14 (CEST)[svara]

Bra fråga! Det här är en brist i ordboken. Vi har en jättefin Stilguide som beskriver den övergripande strukturen i en artikel, men när det gäller strukturen på enskilda element i en artikel (t.ex. definition, etymologi, vanliga konstruktioner etc.) saknas detaljerade riktlinjer. Det här är något vi borde arbeta med. Bristen på riktlinjer har också medfört att olika artiklar använder olika konventioner. (Ett skräckexempel är ”vanliga konstruktioner” där det finns hur många varianter som helst.)
Personligen föredrar jag din variant 3 fast med ”Diminutiv av grundord ’betydelse på svenska’.” som etymologitext. Definition och etymologi är två skilda saker, och även om ett ord X är bildat som diminutiv av Y så kan det hända att betydelsen av X med tiden glider lite bort från den ursprungliga. (Dessutom, som du kanske kan se i föregående diskussion, är jag inte förtjust i att semikolon avgränsar två beskrivningar av precis samma betydelse.)
Alternativt, om X är ett skolboksexempel på ett diminutiv kanske det räcker med att skriva ”diminutiv av grundord” som definition och skippa etymologimallen helt.
Variant 2 känns som en slarvig version av variant 3 (färre knapptryckningar).
--Andreas Rejbrand (diskussion) 20 april 2023 kl. 15.07 (CEST)[svara]
Har fått stor hjälp av stilguiden för användandet att mallar, men som du säger har semantiska relationer och liknande varit svårt att läsa på om här. Helt ärligt har jag inte helt förstått Wiktionary skillnad på elementen variant, besläktade ord, seäven och till viss del jämför. Något som gärna får uppdateras :)
Jag håller med om att alternativ 2 är sämst. Anser att om 'diminutiv' skrivs på definitionsraden ska det stå direkt, och då blir det möjligt att utelämna översättningen (man får kolla på sidan för grundordet istället), se t ex engelskans uppslag för местечко. Enda skillnaden på det diminutiva ordet och grundordet är den diminutiva innebörden (def 1). Sen har den diminutiva ordet andra betydelser (def 2-3). Att sätta en översättning till svenska på den diminutiva definitionen, typ "liten plats", kan väldigt enkelt missa den diminutiva innebörden, vilket inte är begränsad till fysisk förminskning.
Exemplen ovan kan utökas genom att byta bort ; till ,. Tror jag sett alla 5 varianter nyligen (vilket är varför jag skapade denna tråd). Har personligen ingen stark åsikt om ; vs ,. Pontianejtack (diskussion) 20 april 2023 kl. 15.46 (CEST)[svara]
Om man i ett svenskt ord (som alltså kan ha översättningar) skriver definitionen "A; B", sparar och sedan trycker översättningar, så kommer ledtexten för översättningen att bli "A", men inte ledet efter semikolon. När t.ex. ett adjektiv är en avledning, som påkostande, brukar jag därför skriva en förklarade definition (som kostar på, påfrestande) följt av semikolon och mallen avledning.
Det omvända exemplet syns i artikel ledande, där "avledning: presensparticip" har satts före semikolon och därefter förklaringen "som leder". Och då står "presensparticip av leda" som rubrik för översättningen, vilket jag tycker är dåligt.
Följande samma princip, har jag för ryska ord som грядка först gett förklaringen (säng) och sedan efter semikolon: diminutiv av.... --LA2 (diskussion) 20 april 2023 kl. 16.15 (CEST)[svara]
@Pontianejtack, jag tänkte precis skriva att en bra utgångspunkt för strukturen är just den för avledningar, som står beskriven på Wiktionary:Mallar/avledning. Man kan utgå ifrån den och göra på motsvarande sätt när det gäller diminutiv, eftersom diminutiv är en sorts avledning. Det vore väl till och med lämpligt att lägga till "diminutiv" och "augmentativ" som alternativ i {{avledning}}, eller hur? Nu har @LA2 hittat en brist med denna struktur när översättningsavsnitt automatiskt skapas, men jag tänkter att problemet snarare är hur scriptet som skapar översättningsavsnitt tolkar definitionsraden än strukturen som som sådan. @Andreas Rejbrand har önskemål om ett annat utseende, men det finns ingen konsensus om än förändring i enlighet med detta ännu. Om ett förändrat utseende ska ske så är det bra om utseendet konsekvent följer samma stil i olika delar av ordboken. Om och när en sådan förändring kommer ske så är det en fördel om utseendet på existerande sidor är så lika som möjligt, t ex genom att även diminutiv använder sig av {{avledning}}, så blir arbetet med utseendeförändringen enklare.
Angående varianter, besläktade ord, seäven och jämför så är de medvetet lite diffusa för att täcka in även sådant som inte skulle rymmas inom snävare begrepp som t.ex. stavningsvarianter, avledningar, liknande betydelser.
Varianter är i princip stavningsvariant, kortvarianter och förkortningar.
Besläktade ord är ord som delar samma ordstam med eller utan affix. Avledningar i alla riktningar. t.ex. grund, grunda (-a verbsuffix), begrunda (be- betydelseförändrande prefix), grundad (-ad perfektparticipbildande suffix), grundhet (-het substantivbildande suffix) osv. Alla dessa ord kan listas på alla av de andra uppslagen. (Det kan vara svårt att avgöra om något ska stå som sammansättning eller besläktat ord och jag har inte något bra svar på hur man kan dra en skarp linje. Rätt eller fel -- jag skulle kanske placera "jätteödla" under sammansättningar, men perrito "liten hund" och perrón "stor hund" under besläktade ord.)
Seäven (utan mellanslag eftersom mallnamnet annars krockar med mallen som placeras längst upp på sidan) handlar om länkning till fördjupning. Det kan vara en länk till en appendix-sida, en Wikipedia-artikel eller en annat ordboksuppslag med fördjupande information.
Jämför är som i andra ordböcker när det finns andra ord med närliggande betydelser som kan vara värda att jämföra med. Hur skiljer sig detta ordet från dessa andra liknande ord? Jag tänker att man även kan lista andra ord som lätt sammanblandas med det aktuella ordet på ett eller annat sätt, kanske på grund av förvillande lik stavning.
Ja, sant. Stilguiden kan göras bättre. :) ~ Dodde (diskussion) 20 april 2023 kl. 18.30 (CEST)[svara]
Jag kan (nästan) ingenting om ryska språket så jag kan inte uttala mig om det, men om diminutiv formas med suffix via avledning så låter det rimligt att dessa hanteras precis som andra avledningar.
Det kan dock vara värt att poängtera att det finns olika sorters avledningar. De avledningar som nämns i {{avledning}} är avledningar av ”böjningsliknande” natur: adverb av adjektiv (trevlig (adj.) -> trevligt (adv.)) och particip av verb (diska -> diskande, diskad). I vissa grammatiska framställningar är detta exempel på böjning. Till exempel Svenska Akademiens grammatik/språklära betraktar adverbialet snabbt i Han arbetar snabbt. inte som ett adverb bildat från adjektivet snabb, utan som neutrumformen av adjektivet snabb. Adjektiv kan alltså användas adverbiellt (i SAG:s framställning). Vidare betraktar Svenska Akademiens språklära participen som adjektiv, SAG betraktar dem som en egen ordklass och – om jag inte minns fel – NE som böjningsformer av verb.
Andra suffix som -ig (rost -> rostig, nörd -> nördig), -het (skön -> skönhet, ofullständig -> ofullständighet), -are (måla -> målare), o- (trevlig -> otrevlig) använder nästan aldrig mallen {{avledning}} i vår ordbok. Se t.ex. oundviklighet. I stället är det ”ordets delar” (=länkarna i fetstilsraden) som markerar suffixen.
Viktigt att komma ihåg är att den strukturella analys man utför när man tittar på ett ords morfem (o-, undvik(a), -lig, -het) sällan kan säga något säkert om etymologin. (Kom skön före skönhet eller tvärtom? Hur är det med marknadsföra och marknadsföring?) Detta gör ibland att osäkerhet uppstår när man länkar ”ordets delar”.
Hur som helst: Om ryska diminutiv bildas som svenska -ig, -het, -are etc. så kanske vi inte ens behöver någon speciell markering med ”diminutiv”, annat än i ”ordets delar”? --Andreas Rejbrand (diskussion) 20 april 2023 kl. 21.52 (CEST)[svara]
Menar du då specifikt att det är titeln på översättningsrutan som du anser inte ska benämnas som t ex "presensparticip av leda", eller är det något mer med det scenariot du anser dåligt? Alltså, om definitionsraden inte påverkat vad som stod på översättningsrutan, hade då ordningen på definitionen spelat någon roll enligt dig? Pontianejtack (diskussion) 21 april 2023 kl. 13.50 (CEST)[svara]

Å andra sidan kan man hävda att avledningar (genom böjning) eller suffix (däribland diminutiver) är en etymologi och ofta är gemensam för flera betydelser av det resulterande ordet. "Diskad" är perfektparticip av "diska", både i betydelsen rengjord och i betydelsen diskvalificerad. Alltså borde mallen avledning aldrig stå på definitionsraden, utan alltid på en separat rad med etymologin. Här är det lite jobbigt att när vi har etymologier som är gemensamma för flera definitioner, så står de efteråt, under ett streck (mall:avgränsare). Och är det rätta stället? Ni som inte behärskar ryska, kan bara tänka på att "vodka" (spritdrycken) är diminutiv av "voda" (vatten), och ändelsen -ka är en av de vanligaste för att bilda ryska diminutiv. --LA2 (diskussion) 20 april 2023 kl. 22.03 (CEST)[svara]

@LA2 var finner du att водка är diminutiv av вода? Finner ingen ordbok som hävdar detta. Pontianejtack (diskussion) 16 maj 2023 kl. 12.29 (CEST)[svara]
SAOB fastslår detta: Vodka: "Etymologi: av ry. vodka, diminutivform av voda, vatten".
Engelska Wiktionary: en:водка#Russian: вода́ (vodá, “water”) +‎ -ка (-ka).
Ryska Wiktionary (ru:водка#Этимология) börjar lite mer nyanserat att det finns hypoteser, att det kommit från polska, och att det går tillbaka på latinets aqua vitae. --LA2 (diskussion) 16 maj 2023 kl. 13.40 (CEST)[svara]

Snart kommer din wiki endast kunna läsas[redigera]

MediaWiki message delivery 21 april 2023 kl. 02.42 (CEST)[svara]

Seeking volunteers for the next step in the Universal Code of Conduct process[redigera]

Hello,

As follow-up to the message about the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines by Wikimedia Foundation Board of Trustees Vice Chair, Shani Evenstein Sigalov, I am reaching out about the next steps. I want to bring your attention to the next stage of the Universal Code of Conduct process, which is forming a building committee for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C). I invite community members with experience and deep interest in community health and governance to nominate themselves to be part of the U4C building committee, which needs people who are:

  • Community members in good standing
  • Knowledgeable about movement community processes, such as, but not limited to, policy drafting, participatory decision making, and application of existing rules and policies on Wikimedia projects
  • Aware and appreciative of the diversity of the movement, such as, but not limited to, languages spoken, identity, geography, and project type
  • Committed to participate for the entire U4C Building Committee period from mid-May - December 2023
  • Comfortable with engaging in difficult, but productive conversations
  • Confidently able to communicate in English

The Building Committee shall consist of volunteer community members, affiliate board or staff, and Wikimedia Foundation staff.

The Universal Code of Conduct has been a process strengthened by the skills and knowledge of the community and I look forward to what the U4C Building Committee creates. If you are interested in joining the Building Committee, please either sign up on the Meta-Wiki page, or contact ucocproject(_AT_)wikimedia.org by May 12, 2023. Read more on Meta-Wiki.

Best regards,

Xeno (WMF) 26 april 2023 kl. 21.01 (CEST)[svara]

Hur ska substantiverade adjektiv klassas (och böjas)?[redigera]

Svenska har många adjektiv som används substantiverat. Exempelvis avliden och prostituerad. "Egentligen" är de adjektiv, och ska därför inte ha något genitiv-s, men ändå så kan vi prata om "de avlidnas namn" och "de prostituerades tillhörigheter". Jag vet att jag tidigare frågade om det, men vad jag minns fick jag inget slutgiltigt svar. Se Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv31#Substantiverade adjektiv och Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv22#Adjektivens_genitivformer.

Hursomhelst, vidare till sidan intellektuell. Ett klassiskt exempel på ett substantiverat adjektiv. Förut hade den böjningsmallen {{sv-subst-n-0|3=intellektuella}}, som jag tycker är mycket missvisande. Jag tog bort det i mars, och la till taggen {{tagg|substantiverat}} istället. Nu ersattes det igen med {{sv-subst-n-er}}, även det (i min mening) en mycket missvisande böjningsmall.

Innan jag återställer igen, hur ska det se ut egentligen? Har vi någon stilguide? Vad är konsensus? Gabbe (diskussion) 11 maj 2023 kl. 07.35 (CEST)[svara]

Ja, det här är en fråga som diskuterats tidigare, men som vi aldrig riktigt löst. Det är inte en enkel fråga.
Några aspekter av ditt inlägg är dock mycket lättare att svara på. Att mallen {{sv-subst-n-0|3=intellektuella}} är ”mycket missvisande” i intellektuell är en underdrift! Den är i stället uppenbart fel, för ingen person med svenska som modersmål skulle tala om *den snälla intellektuellen eller *de snälla intellektuellna. Om man kikar i historiken ser man att böjningsmallen lagts till av en användare som inte har svenska som modersmål och som ofta glömmer att dubbelkolla sina ändringar. {{sv-subst-n-er}} är lika fel: *två intellektueller, *de snälla intellektuellerna.
Låt mig fundera lite mer på resten av frågeställningen. --Andreas Rejbrand (diskussion) 11 maj 2023 kl. 15.18 (CEST)[svara]
Jag har tagit bort mallen {{sv-subst-n-er}}. Frågan är nu: ska det finnas ett separat avsnitt med ordklass "Substantiv", eller räcker det med {{tagg|substantiverat}}? katt Taylor 49 (diskussion) 11 maj 2023 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Precis. Vi är (nästan) alla överens om att sånt här är trams, men hur ska vi ha det istället? Mitt förslag är att bara ha en H3-rubrik för adjektivet. Sen låter vi en rad ha "{{tagg|substantiverat}}" ifall den substantiverade användningen är vanlig och/eller har en mindre självklar innebörd. Detta motsvarar hur SAOL och SO hanterar ord som anställd. Så jag tycker det senare av de två alternativen som Taylor 49 föreslår. Finns det någon stilguide eller liknande som vi bör ändra för att skildra detta? Gabbe (diskussion) 11 maj 2023 kl. 17.18 (CEST)[svara]
1. Substantiverade adjektiv är substantiv, och om de finns på en sida ska de placeras under en substantivrubrik.
2. Om en specifik mall används, och resultatet av användningen av den mallen blir korrekt, så är det korrekt.
Det innebär att en mall med rätt språkkod, rätt ordklass och i det här fallet även rätt genus måste användas. I övrigt kan man justera innehållet cell för cell om man så vill.
3. Varför har vi inte substantivmallar som är anpassade för adjektivmönster? För att det inte är helt enkelt. Det är som att skapa en helt ny uppsättning av adjektivmallar med ytterligare ett komplicerande lager ovanpå.
Vissa ord som resande har dessutom två betydelser som böjs olika. Det att resa är oräknebart och böjs resande/resandet/resandes/resandets, medan betydelsen en resande person böjs resande/(den) resande/resande/(de) resande/resandes/(den) resandes/resandes/(de) resandes. Nu böjs inte resande efter genus, men många adjektiv gör det, och det följer med till substantivet. En vit sak eller person blir i bestämd form singular den vita om personen är en kvinna, den vite om personen är en man.
4. Väldigt många adjektiv, de flesta (eller alla?) participen, kan rent grammatiskt substantiveras, men för de flesta av dessa sker det väldigt sällan behovet av dessa substantiverade ord finns. Det innebär att frågan också ur det perspektivet är värd att ställas - är det värt allt merarbete som inkludering av dessa substantiverade adjektiv innebär? I princip varje adjektiv i hela ordboken behöver ett motsvarande substantivuppslag.
5. De nuvarande substantivmallarna är inte väl anpassade för substantiverade adjektiv. För att besvara ursprungsfrågan "hur ska det se ut egentligen", så är det nog samma sak som när vi hamnar i situationen med uppslag på språk som helt saknar grammatikmallar, eller språk som det helt saknas stöd för, för den delen - vi presenterar bara den information som det finns tekniskt stöd för att visa, och bara i den mån informationen kan presenteras korrekt. På definitionsraden eller I etymologiavsnittet kan {{avledning}} användas precis som vanligt. ~ Dodde (diskussion) 13 maj 2023 kl. 03.40 (CEST)[svara]
Jag håller med Dodde om att det känns tveksamt att skriva en substantivdefinition under en adjektivrubrik som i [17]. Definitionen ’person som sysslar med vetenskap, författarskap o dyl’ är onekligen ett substantiv. Sedan kan det diskuteras vilken ordklass substantiveringen intellektuell verkligen har. Det är inte fullt ut ett substantiv i syntaktisk mening. Det är fullt rimligt att betrakta det som ett adjektiv även när det är substantiverat, och då i stället betrakta substantiveringen som ett speciellt bruk av adjektivet, med underförstått substantiv som huvudord.
Å andra sidan håller jag också med om att det är tveksamt om vi skall skapa substantivuppslag för alla tänkbara substantiveringar. Jag tycker inte det är meningsfullt. Faktiskt tycker jag vi går för långt redan i dag, när vi skiljer på adjektivens neutrumformer och deras bruk som adverbial. Nu måste vi för varje adjektiv fundera på om vi skall ha adv= eller adv=-, trots att det inte finns någon skarp gräns. I princip alla adjektiv kan användas adverbiellt (i neutrum), det är bara det att vissa mycket sällan används så.
Jag är personligen förtjust i att låta en artikel ha en berättande, röd tråd. Så mitt spontana förslag är att (i enlighet med de två punkterna ovan) helt enkelt berätta att adjektivet ofta används substantiverat, som här.
Det är bara ett förslag. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 maj 2023 kl. 18.52 (CEST)[svara]
Jag skulle gärna ha översättningar till den substantiverade betydelsen kvar. Taylor 49 (diskussion) 14 maj 2023 kl. 00.08 (CEST)[svara]

Många ryska adjektiv används substantiverat, men böjs som adjektiv, och bara i ett genus. Det finns 93 exempel i Kategori:Ryska/Substantiverade adjektiv. Adjektivet мостовой (hörande till en bro) förekommer i neutrum мостовое i betydelsen broavgift och i femininum мостовая i betydelsen stenläggning (båda har samma pluralböjning = adjektivets pluralform). Eftersom den fungerande böjningsmallen gäller adjektiv, har jag bara taggat dessa substantiverade betydelser under uppslagsordet för adjektivet. Detta fungerar bra, behövs inga separata uppslag för substantiven. Kanske finns det fler exempel från andra språk, som vi kan använda som vägledning för de svenska substantiverade adjektiven? --LA2 (diskussion) 15 maj 2023 kl. 17.04 (CEST)[svara]

Lexeme[redigera]

Hur går det för konceptet lexeme på Wikidata? Jag tror det har gått två år sedan vi senast (april 2021) hade detta ämne uppe på Wiktionary-bybrunnen. Det finns på Wikidata en speciell Recent Changes för namespace=146 och där tycks Fnielsen (Danmark), Jon Harald Søby (Norge) och Lokal Profil (Sverige) vara aktiva. Skoj att det förekommer aktivitet, men lite oroväckande att det är samma gamla kända namn. Lexeme-nummer som skapas nu är uppe på 1,1 miljon. Jag lade nyss in "bärvidd" och den fick L1118889. Man kan klicka fram slumpmässig lexeme och då fick jag: estniska (3 st), latin (3 st), spanska (3 st), tyska (3 st), baskiska (2 st), ryska (2 st), aragonesiska, bengali, engelska, esperanto, klassisk grekiska, modern grekiska, malayalam, slovakiska, sumeriska, tjeckiska, ukrainska; alltså en ganska jämn blandning mellan olika språk, dock mest europeiska. Så det verkar finnas en stadig tillväxt i volym, men har någon ny funktionalitet tillkommit? Vem vet? -- LA2 (diskussion) 19 maj 2023 kl. 23.08 (CEST)[svara]

En större teknisk utveckling som är relevant för alla Wiktionarys är att det nu går att komma åt lexikografiska data med Luamoduler från andra wikis, mer info. Har inte testat det i praktiken.
En mindre grej som också lanserades nyligen är att sidan Special:NewLexeme har fått en uppfräschning för att bli mer användarvänlig, den är nu bättre på att föreslå språk / ordklass när man börjar skriva. Tidigare sökte den bland alla objekten på Wikidata. Tyvärr kan NewLexeme sidan fortfarande inte kolla / varna om man skapar dubbletter :) Alla som redigerar oftare än någon enstaka gång använder fortfarande Lexeme Forms, som är överlägset mer användarvänligt och effektivt.
Flera språkgemenskaper har skapat dokumentation för hur deras lexem skall modelleras.
När det gäller själva arbetet så är det som du säger "samma gamla kända namn" med en mycket liten grupp som regelbundet redigerar på svenska. Vesihiisi (diskussion) 23 maj 2023 kl. 19.50 (CEST)[svara]

Global ban proposal for Leonardo José Raimundo[redigera]

Apologies for writing in English. Hjälp till att översätta till ditt språk There is an on-going discussion about a proposal that Leonardo José Raimundo be globally banned from editing all Wikimedia projects. You are invited to participate at Requests for comment/Global ban for Leonardo José Raimundo on Meta-Wiki. Tack! Elton (diskussion) 26 maj 2023 kl. 02.59 (CEST)[svara]

As a result of m:Requests for comment/Global ban for Leonardo José Raimundo, Leonardo José Raimundo has been banned from all Wikimedia projects. --AntiCompositeNumber (diskussion) 8 juni 2023 kl. 04.09 (CEST)[svara]

Selection of the U4C Building Committee[redigera]

The next stage in the Universal Code of Conduct process is establishing a Building Committee to create the charter for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C). The Building Committee has been selected. Read about the members and the work ahead on Meta-wiki.

-- UCoC Project Team, 27 maj 2023 kl. 06.21 (CEST)

Wikin är trasig igen[redigera]

  • det går inte att radera (men det går att återställa och skydda), det blir
Internt fel
[7f38737c-d0b8-471f-8f75-15fc101d58c6] 2023-06-03 20:34:49: Allvarligt fel av typen "Exception"
Taylor 49 (diskussion) 3 juni 2023 kl. 22.54 (CEST)[svara]
Delvis fixat, och troligast relaterat till Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv25#Tekniskt_fel_(trasiga_redigeringar) phab:T184749 för 5+1/2 år sedan. Taylor 49 (diskussion) 3 juni 2023 kl. 23.35 (CEST)[svara]

Annonserar de nya medlemmarna i valkommittén[redigera]

Du hittar detta meddelande översatt till flera språk på Meta-wiki.

Hej allesammans!

Vi är glada att presentera de nya medlemmarna och rådgivarna i valkommittén. Valkommittén assisterar med utformningen och genomförandet av processen att välja Community- och affiliate-utvalda förvaltare åt Wikimedia Foundations förtroendevalda. Efter en öppen nomineringsprocess talade de starkaste kandidaterna med styrelsen och fyra kandidater ombads ansluta sig till valkommittén. Fyra andra kandidater ombads delta som rådgivare.

Tack till alla gemenskapsmedlemmar som skickade in sina namn till övervägande. Vi ser fram mot att arbeta med valkommittén i en snar framtid.

Å Wikimedia Foundations förtroendevaldas vägnar,

RamzyM (WMF) 28 juni 2023 kl. 20.00 (CEST)[svara]