affix

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av affix  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ affix affixet affix affixen
Genitiv affix affixets affix affixens

affix

  1. (lingvistik) morfem som ej kan fungera självständigt utan i stället läggs till ett ord för att ändra dess betydelse; icke-lexikalt bundet morfem
    Vanliga affix i svenskan är exempelvis "o-" och "-ig".
    Grammatik: Till de obestämda formerna genitiv kan en apostrof (') läggas till för att förtydliga genitiv-formen.
    Hyponymer: cirkumfix, infix, interfix, prefix, suffix, suprafix, transfix
    Se även: restmorfem
    Se även: Appendix:Affix (för svenska), Kategori:Affix (på svenska)

Översättningar[redigera]

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av affix  Singular Plural
Nominativ affix affixes
Genitiv affix's, affix' affixes'

affix

  1. (lingvistik) suffix
    Synonymer: suffix, postfix
  2. (lingvistik) affix
    Kohyponymer: adfix, ambifix, circumfix, confix, infix, interfix, libfix, postfix, prefix, suffix, suprafix
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Från fornfranskans affixer eller medeltida latinets affixāre, format ur af- + fixāre.[1]

Verb[redigera]

Böjningar av affix  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens affix affixes affix
Preteritum affixed
Perfektparticip affixed
Presensparticip affixing, vard. affixin'

affix

  1. tillägga

Källor[redigera]

  1. Från Hoad, TF (ed): The Oxford Library of Words and Phrases (1986). Storbritannien: Guild Publishing London.