Etymologi: Oklar etymologi. Kan vara kognat med svenska puke(”smådjävul”), via en tidigare form såsom bogie ← bogy, av medelengelskapouke(”elakartat väsen”), av fornengelskapūca(”liten illasinnad busig djävul”).
Etymologi: Troligen från bogey man (namn på ett slags monster), kanske närmast som förekommande i sången "Hush, Hush, Hush, Here Comes the Bogey Man". En major Wellman har tillskrivits myntandet av termen (kring 1890).[1]