kasus

Svenska

Substantiv

Böjningar av kasus	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kasus	kasuset	kasus	kasusen
Genitiv	kasus	kasusets	kasus	kasusens

kasus

• uttal: /ˈkɑːs.ɵs/

1. (lingvistik) term för böjningskategorier för substantiv eller pronomen som används för att ange ordets förhållande till ett annat ord eller satsdel

   Svenska substantiv böjs efter två kasus: nominativ och genitiv.

   Synonymer: fall

2. (juridik) (olycks)händelse som inträffat utan avsikt att skada och som inte medför straffpåföljd

Etymologi

böjningskategori

Sedan 1716 av latinska casus "fall", bildat till cado "jag faller".

oavsiktlig händelse

Sedan 1872, samma som 1.

Översättningar

böjningskategori

• alemanniska: Kasus
• arabiska: حَالَة ^(ar) f (ḥāla)
• asturiska: casu
• belarusiska: склон m
• bokmål: kasus ^(no) n
• bulgariska: падеж ^(bg) m
• danska: kasus ^(da)
• engelska: case ^(en)
• estniska: kääne
• finska: sijamuoto ^(fi), sija ^(fi)
• franska: cas ^(fr) m
• färöiska: fall
• isländska: fall ^(is) n
• italienska: caso ^(it) m
• kroatiska: padež ^(hr) m
• latin: casus ^(la)
• lettiska: locījums ^(lv)
• litauiska: linksnis ^(lt)
• makedonska: падеж m
• nederländska naamval, casus
• polska: przypadek ^(pl)
• portugisiska: caso ^(pt) m
• rumänska: caz ^(ro)
• ryska: падеж ^(ru) m (padézj)
• serbiska: падеж m
• slovakiska: pád
• slovenska: sklon ^(sl)
• spanska: caso m
• tjeckiska: pád ^(cs) m
• turkiska: ismin hâli
• tyska: Fall ^(de) m, Kasus ^(de) m
• ukrainska: відмінок ^(uk) m
• ungerska: eset ^(hu)