lokativ

Se även Lokativ.

Svenska

Substantiv

Böjningar av lokativ	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lokativ	lokativen	lokativer	lokativerna
Genitiv	lokativs	lokativens	lokativers	lokativernas

lokativ

1. (lingvistik) kasus som i sig uttrycker läge eller som förekommer tillsammans med lägesprepositioner

Översättningar

kasus

• bosniska: lokativ ^(bs) m
• danska: lokativ ^(da)
• engelska: locative case ^(en), locative ^(en)
• finska: lokatiivi ^(fi)
• franska: locatif ^(fr) m
• frisiska: lokatyf
• grönländska: sumiiffilerut
• isländska: staðarfall ^(is) n
• katalanska: locatiu m
• polska: miejscownik ^(pl), lokatiwus ^(pl)
• ryska: местный падеж ^(ru) m, предло́жный паде́ж ^(ru) m
• spanska: locativo ^(es) m

Adjektiv

Böjningar av lokativ		Positiv
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	lokativ
	Neutrum	lokativt
Bestämd singular	Maskulinum	–
	Alla	lokativa
Plural		lokativa
		Predikativt
Singular	Utrum	lokativ
	Neutrum	lokativt
Plural		lokativa
Kompareras inte.
Adverbavledning		(lokativt)?

lokativ

1. (lingvistik) som har att göra med eller som liknar lokativ

   Synonymer: lokativisk

Översättningar

lokativisk

• engelska: locative ^(en)
• franska: locatif ^(fr)
• katalanska: locatiu
• spanska: locativo ^(es)

Bosniska

Substantiv

Böjningar av lokativ	Singular	Plural
Nominativ	lokativ	lokativi
Genitiv	lokativa	lokativa
Dativ	lokativu	lokativima
Ackusativ	lokativ	lokative
Vokativ	lokative	lokativi
Lokativ	lokativu	lokativima
Instrumental	lokativom	lokativima

lokativ m

• uttal: lôkatiːʋ

1. (lingvistik) lokativ

   Hyperonymer: padež

   Kohyponymer: ablativ, akuzativ, dativ, genitiv, instrumental, nominativ, vokativ