lugn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av lugn  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum lugn lugnare  
Neutrum lugnt
Bestämd
singular
Maskulinum lugne lugnaste
Alla lugna
Plural lugna
  Predikativt
Singular Utrum lugn lugnare lugnast
Neutrum lugnt
Plural lugna
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning lugnt

lugn

  1. (om en person) ett tillstånd av stillhet, utan tecken på upprördhet, oro eller rädsla
    Han var mycket lugn som barn.
    Antonymer: stressad, nervös, orolig, ängslig
  2. (om en situation eller plats) avsaknad av oroligheter, oljud, rörelse
    Situationen i Mellanöstern har blivit något lugnare den senaste tiden.
    Antonymer: häftig, stressig
    Havet låg stilla och lugnt i skymningen.
  3. (överfört) som inte anses märkvärdig märkvärdig
    Klänningen hade en lugn färg.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska lughn.
Besläktade ord: lugna, lugna ner, lugna ned
Fraser: i lugnan ro, lugna gatan, lugnt väder, lugnt och stilla, lugna puckar

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lugn  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ lugn lugnet
Genitiv lugns lugnets

lugn

  1. tillstånd hos det som är lugnt
    Det gäller att bevara lugnet och inte gripas av panik.
    Etymologi: Av fornsvenska lughn.
    Besläktade ord: lugna, lugna ner, lugna ned
    Jämför: frid, ro, stillhet
    Fraser: lugn och ro, lugnet före stormen
    Se även: fred

Översättningar[redigera]