fred

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Fred.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av fred 1-2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fred freden freder frederna
Genitiv freds fredens freders fredernas

fred

  1. tillstånd som kännetecknas av avsaknad av krig
    Efter ett utdraget krig slöts fred mellan regering och rebeller.
  2. ostördhet, lugn, ro
    Lämna den där saken i fred.
  3. tillstånd av belåtenhet och tillfredsställelse i uttrycket till freds
    Hon är helt till freds med sin nya bostad.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska friþer, fredher (”frid, fred”), gemensamt germanskt ord från urindoeuropeiska *pritu- (”älska (och skydda)”). Besläktat med fri, frid, frände, frälse, fryntlig m.fl.
Antonymer: krig
Besläktade ord: fredlig, fredlighet, frid
Sammansättningar: borgfred, fredsbevarande, fredsduva, fredsfrämjande, fredsförhandling, fredskämpe, fredspipa, fredspris
Se även: frihet

Översättningar

[redigera]

Katalanska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av fred  Singular Plural
Maskulinum fred freds
Femininum freda fredes
Kompareras med més och el/la/els/les més.

fred

  1. (om temperatur) kall
    Antonymer: calent
  2. (om person) kall, känslokall, känslomässigt distanserad
    Jämför: distant