fred

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Fred.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av fred 1-2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fred freden freder frederna
Genitiv freds fredens freders fredernas

fred

  1. tillstånd som kännetecknas av avsaknad av krig
    Efter ett uttdraget krig slöts fred mellan regering och rebeller.
  2. ostördhet, lugn, ro
    Lämna den där saken i fred.
  3. tillstånd av belåtenhet och tillfredsställelse i uttrycket till freds
    Hon är helt till freds med sin nya bostad.

Etymologi[redigera]

Sen fornsvenska friþer, fredh(er) "frid, fred", gemensamt germanskt ord från den indo-europeiska roten pritu- "älska (och skydda)". Besläktat med fri, frid, frände, frälse, fryntlig m.fl.

Antonymer[redigera]

Besläktade ord[redigera]

Sammansättningar[redigera]

Översättningar[redigera]

Se även[redigera]