orm

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även -orm.

Wikipedia har en artikel om:
ormar

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av orm  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ orm ormen ormar ormarna
Genitiv orms ormens ormars ormarnas
en orm

orm u

  1. en reptil (kräldjur) av underordningen Serpentes
    Hyperonymer: fjällbärande kräldjur
    Hyponymer: boaorm, giftsnok, glansorm, gårdsorm, havsorm, huggorm, maskorm, snok, tomtorm, vårtorm
    Etymologi: Av fornsvenska ormber, av fornnordiska ormr. Besläktat med isländskans ormur (samma bet.), tyskans Wurm (mask), engelskans worm (mask) och latinets vermis (mask).
    Sammansättningar: boaorm, giftorm, kopparorm, ormbett, ormbiten, ormbo, ormbunke, ormbär, ormfisk, ormgift, ormgran, ormgrop, ormknut, ormmänniska, ormrot, ormserum, ormskinn, ormslå, ormspott, ormstjärna, ormtjusare, ormträd, ormtunga, ormvråk, ormyngel, ormyngel, ormägg, ormörn, skallerorm, tomtorm, vitorm
    Besläktade ord: orkamtig, orma sig, ormlik
  2. (mytologi, mindre brukligt) drake, serpentinskt drakväsen
    Användning: Främst i sammansättningar och i viss utsträckning poesi samt skaldediktning etc.
    Hyponymer: lindorm, sjöorm
    Etymologi: Av fornsvenska ormber, av fornnordiska ormr i betydelsen drake, av äldre diffust ursprung. Kognat med fornengelska wyrm, engelska worm och tyska Wurm med mera i betydelsen serpentinsk eller germansk drake och dito. Jämför med ordet drake, ursprungligen av klassisk grekiska δράκων (drákōn, “stor orm, pytonorm, ormdrake och dito”), även franskans guivre och vouivre samt engelskans wyvern, härrörande latinska vīpera (“huggorm, giftorm”).

Översättningar[redigera]

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av orm  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ orm ormen ormer ormane

orm

  1. orm
    Användning: Särskilt om inhemska (norska) arter.

Synonymer[redigera]