ost

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
ost

Se även öst, Ost och OST.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ost 1. Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ ost osten
Genitiv osts ostens
Böjningar av ost 2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ost osten ostar ostarna
Genitiv osts ostens ostars ostarnas
en ost (av sorten emmentaler)
"ost" markerat med "Ö" på en kompass (till höger sett mot nord)

ost

  1. (mat) mjölkprodukt bestående av mjölkproteiner som koagulerat och bildar en mer eller mindre fast massa
    Etymologi: Av fornsvenska oster, av fornnordiska ostr (varav även danska och norska ost, isländska och färöiska ostur), av urgermanska *justaz. Besläktat med verbet ysta och latinets jūs, "sås, sky".
    Hyponymer: brieost, cheddar, chèvre, fetaost, fårost, färskost, getost, hårdost, mjukost, mögelost
    Fraser: få betalt/igen för gammal ost (bli bestraffad för något man gjort), ge betalt/igen för gammal ost (hämnas)
    Sammansättningar: dessertost, getost, grynost, fårost, färskost, hushållsost, hårdost, mjukost, mögelost, ostbricka, ostburgare, osthyvel, ostkaka, ostkant, ostskiva, ostsmörgås, schweizerost, smältost, ädelost
    Besläktade ord: ysta, ystning
  2. (mat) en sort eller ett stycke av mjölkprodukten ost (som anges i #1)
  3. (i frasen lyckans ost) lyckost; person med tur
  4. (endast i obestämd form singular) ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden (åt höger sett i riktning mot Nordpolen)
    Etymologi: Av lågtyska ost- eller nederländska oost-. Besläktat med öster.
    Varianter: öst, öster
    Antonymer: väst, väster
    Besläktade ord: ostan, ostlig
    Sammansättningar: nordost, sydost
    Jämför: nord, norr; syd, söder

Översättningar[redigera]

Adverb[redigera]

ost

  1. i riktning mot öst; på östra sidan av
    Stockholm ligger ost om Örebro.

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ost  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ost osten oster ostene
Genitiv osts ostens osters ostenes

ost

  1. ost, en mjölkprodukt
    Sammansättningar: blåmuggost, geitost, ostehøvel

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ost  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ost osten oste ostene
Genitiv osts ostens ostes ostenes

ost

  1. ost, en mjölkprodukt

Färöiska[redigera]

Substantiv[redigera]

ost

  1. böjningsform av ostur

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

ost

  1. böjningsform av ostur

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ost  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ost osten ostar ostane

ost

  1. ost, en mjölkprodukt

Älvdalska[redigera]

Substantiv[redigera]

ost m

  1. höst
    Sammansättningar: ostluv