öst

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även ost.

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

öst

  1. perfektparticip av ösa

Adverb[redigera]

öst

  1. i riktningen som är vinkelrät mot en tänkt linje mellan Nordpolen och Sydpolen och åt det håll solen går upp
    Vi färdas åt öst på den transsibiriska järnvägen.
    Antonymer: väst

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

öst

  1. (endast i obestämd form singular) ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: åt höger om jordklotet placeras med Nordpolen överst och Sydpolen underst
    Synonymer: ost, öster
    Antonymer: väst
    Besläktade ord: östra, östan, östlig, ostlig
    Sammansättningar: nordöst, sydöst
    Se även: nord, norr; syd, söder; väst, väster
  2. (endast i obestämd form singular) östblocket

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

öst

  • uttal: ö:st /øːst/
  1. böjningsform av ösa