stop

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av stop  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stop stopet stop stopen
Genitiv stops stopets stops stopens

stop

  1. ett dryckeskärl
    Sammansättningar: bårstop, tennstop, trästop, ölstop
  2. i kynologiskt fackspråk (läran om hundar) menas med "stop" hundens pannavsats verifiera + format
    Synonymer: sejdel

Översättningar[redigera]

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av stop  Singular Plural
Nominativ stop stops
Genitiv stop's stops'

stop

  1. stopp; handlingen att stanna till eller att tillfälligt avbryta en resa

Verb[redigera]

Böjningar av stop  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens stop stops stop
Preteritum stopped
Perfektparticip stopped
Presensparticip stopping, vard. stoppin'

stop

  1. stanna
  2. (modalt hjälpverb) sluta
    I stopped playing football when I was twenty.
    Jag slutade spela fotboll när jag bar tjugo.

Polska[redigera]

Substantiv[redigera]

stop m

  1. legering