terrass

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av terrass  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ terrass terrassen terrasser terrasserna
Genitiv terrass terrassens terrassers terrassernas

terrass

  1. plan, mindre avsats på ojämn terräng, som tillsammans med andra intilliggande avsatser bildar en trappformad sluttning, skapad antingen naturligt eller anlagd av människor i syfte att odlas eller bebyggas
    Sammansättningar: terrassodling
  2. plant, ofta stenlagt område i anknytning till en byggnad i nivå med omgivande terräng som används som ett utomhus uppehållsrum
    Synonymer: uteplats
  3. plant tak med skyddsräcke
    Synonymer: takterrass
    Jämför: altan, uteplats, balkong
  4. (transport) tilljämnad mark (berg, morän) utan matjord (humus) där väg ska byggas
    Antonymer: överbyggnad
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av franska terrasse, av fornfranska terrace (”sörja, dy”), av latinska terracea, av terraceus, ("som består av eller syftar på jord"), av terra ("jord").
Besläktade ord: terrassera
Sammansättningar: terrasspunkt

Översättningar

[redigera]