och

Svenska

Konjunktion

och

1. binder samman satsdelar av samma slag, såsom nominalfraser och attribut (om man i en mening räknar upp flera ord av samma slag efter varandra (oftast substantiv), kan man lägga in ett "och" mellan sista och näst sista ordet)

   Min dotter spelar fiol, piano, harpa och mungiga.

   Huset var stort, mörkt och skräckinjagande.

2. binder ihop satser, när man i en mening vill uttrycka att flera påståenden gäller (den satslogiska motsvarigheten till denna användning är logisk konjunktion)

   Pojken cyklar och flickan går.

3. binder ihop verb som inte är underordnade

   Jag sitter och läser.

4. inleder huvudsats där satsen står i särskild förbindelse med tidigare sats (särskilt i biblisk stil)

   Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.

5. i uppräkning för att visa att det finns någon borttagen del

   olika husdjur: katt, hund, häst, gris och så vidare.

6. i stället för (för) att (vanligare i vissa konstruktioner)

   Ska vi gå och bada? (= ska vi gå (för) att bada)

Användning

Och är ett av de absolut vanligaste svenska orden. Dess betydelse är svår att beskriva utan att ge exempel på hur det används. Ordet "och" används nämligen på ett flertal olika sätt. Man kan också betrakta det som att det finns flera ord och i svenska språket som är homonymer.

Etymologi

Ordet har troligen sitt ursprung i det urgermanska substantivet *auka-, "ökning", "tillägg", och är alltså besläktat med bl.a. öka samt tyska auch. En annan möjlighet är att det är besläktat med grekiska αῦ-γε, auge, "vidare", "åter". Ordet skrevs ok på fornsvenska, men uttalades med ach-ljud. Konjunktionen och är etymologiskt identisk med adverbet ock ("också").

Synonymer

samordning av satser

• men

uppräkning i mening

• samt

Fraser

• både och

Översättningar

Översättningar  

albanska: dhe (sq) bokmål: og (no) bretonska: ha (br) danska: og (da) engelska: and (en) esperanto: kaj (eo) estniska: ja (et) franska: et (fr) finska: ja (fi) färöiska: og (fo) georgiska: და (ka) (da) isländska: og (is) italienska: e (it) kasjubiska: ë (csb)

korniska: ha (kw) lågskotska: an (sco) nederländska: en (nl) portugisiska: e (pt) rumänska: și (ro) ryska: и (ru), а (ru) serbiska: и (se), а (se) spanska: (ej före i-ljud) y (es), (före i-ljud) e (es) tjeckiska: a (cs) turkiska: ve (tr) tyska: und (de) ungerska: és (hu) älvdalska: og

uppräkning av substantiv  

japanska: と (ja) (to (ja))

exemplifierad uppräkning av substantiv  

japanska: とか (ja) (toka (ja)), や (ja) (ya (ja))

exemplifierad uppräkning av verb  

japanska: -たり (ja) (-tari (ja))

Se även

• konjunktion
• &