låda

Se även lada.

Svenska

Substantiv

Böjningar av låda	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	låda	lådan	lådor	lådorna
Genitiv	lådas	lådans	lådors	lådornas

ovan öppen låda (mindre och flyttbar behållare) av trä

låda (utdragbart förvaringsutrymme)

låda

• uttal: /ˈloːˌda/

1. (mindre och flyttbar) behållare för föremål, formad vanligtvis som ett rätblock och ofta försedd med lock

   Jämför: ask, box, behållare, container, fack, förpackning, kista, kärl, paket, resväska, skrin, tank, tunna

   Sammansättningar: (...låda) bananlåda, brevlåda, flyttlåda, mobillåda, plastlåda, plåtlåda, postlåda, resonanslåda, sandlåda

   Sammansättningar: (låd...) lådcykel, lådprincip

   Visst ryms käppen i lådan, tyvärr bara som dess rymddiagonal.

   1915: Sommarhushållning (Bonniers Månadshäften):

   Av socker är lämpligt att köpa in en låda bitsocker, det blir billigare per låda än kilovis.

2. utdragbart förvaringsutrymme i möbler

   Sammansättningar: byrålåda

3. (mat) maträtt tillagad i ett öppet rätblockformigt kärl

   Sammansättningar: rotsakslåda, makaronilåda

4. (näringsliv, mindre brukligt) mindre affär

   Sammansättningar: boklåda

5. (vapen) del av ett eldvapen som innehåller avfyrningsmekanismens huvudsakliga delar

Sammansättningar: ansjovislåda, automatlåda, balkonglåda, besticklåda, blomlåda, blomsterlåda, bygglåda, byrålåda, böcklinglåda, cigarrlåda, datorlåda, draglåda, fiollåda, fisklåda, frågelåda, fyndlåda, färglåda, förbandslåda, förslagslåda, geringslåda, instrumentlåda, kassalåda, kattlåda, klanglåda, klåda, kläckningslåda, knivlåda, kramlåda, kyllåda, kålrotslåda, kökslåda, laxlåda, leksakslåda, leksandlåda, leverlåda, luftlåda, lunchlåda, margarinlåda, matlåda, medicinlåda, packlåda, papplåda, patronlåda, sillåda, skinklåda, skjutlåda, skomakarlåda, skrivbordslåda, skräplåda, skyltlåda, skänklåda, sockerlåda, spjällåda, språklåda, strömmingslåda, tomlåda, trälåda, utdragslåda, verktygslåda, väderlåda, växellåda, ägglåda

Fraser: hålla låda (tala ingående och utdraget om något (sen 1906)), (dyka upp) som gubben i lådan (dyka upp oväntat), svarta lådan (allmän benämning på färdskrivare särskilt i flygplan)

Etymologi: Sen fornsvenska lada, av lågtyska lade med samma betydelse och laden "bod, butik". Besläktat med lada, last, ladda m.fl.

Översättningar

(mindre och flyttbar) behållare

• bokmål: skuff m, skuffe f, boks ^(no) m
• danska: kasse ^(da) u, æske u
• engelska: box ^(en)
• esperanto: kesto ^(eo)
• finska: laatikko ^(fi)
• franska: caisse ^(fr) f, boite ^(fr) f
• isländska: skúffa ^(is) f
• italienska: scatola ^(it) f
• japanska: 箱 ^(ja) (はこ, hako)
• lakota: ophíye
• nederländska: doos ^(nl) u, lade ^(nl) mf, la ^(nl)
• nynorska: skuff m, skuffe f, boks m
• polska: pudełko ^(pl) n, skrzynka ^(pl) f, szuflada ^(pl) f
• ryska: ящик ^(ru)
• spanska: caja ^(es) f
• turkiska: kutu ^(tr)
• tyska: Kiste ^(de) f, Lade ^(de) f, Schachtel ^(de) f, Schublade ^(de) f

utdragbart förvaringsutrymme i möbler

• engelska: drawer ^(en)
• esperanto: tirkesto ^(eo)

Verb

Böjningar av låda	Aktiv	Passiv
Infinitiv	låda	lådas
Presens	låder	låds (lådes)
Preteritum	lådde	låddes
Supinum	lått	låtts
Imperativ	låd	–
Particip
Presens	lådande, lådandes
Perfekt	(lådd)?

låda

• uttal: /ˈloːˌda/

1. fästa sig eller klibba fast vid något

   1993: Händelser vid vatten, Kerstin Ekman:

   När hon slog upp den bibel hon hittat i sågspånet verkade den obläddrad. De tunna bladen lådde vid varandra.

   2009: Äta djur, Jonathan Safran Foer:

   Dess stora fönster vette ut mot gatan, och snöflingorna lådde vid dem i flera sekunder innan de gled nerför glaset.

   Det satt en mås på en klyvarbom
   och tom i krävan var kräket.
   Och tungan lådde vid skepparns gom
   och skutan låg uti bleket. (snapsvisan "Måsen")

   Vanliga konstruktioner: låda vid ngt

2. (bildligt) belasta med något obehagligt eller dåligt

   Funktionärerna gjorde allt de kunde, ingen skuld låder vid dem.

   Vanliga konstruktioner: låda vid ngn

Etymologi: Av fornsvenska lodha, luþa.

Besläktade ord: vidlåda

Översättningar

fästa sig eller klibba fast vid något

• bokmål: henge fast, feste
• franska: se coller ^(fr)
• nynorska: hengje fast, henge fast, feste
• polska: przyklejać się, przylepiać się, przywierać

belasta med något obehagligt eller dåligt

• bokmål: laste, klandre
• nynorska: laste, klandre
• polska: obciążać, ciążyć