synd

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
synd

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av synd  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ synd synden synder synderna
Genitiv synds syndens synders syndernas

synd

  1. (religion) brott mot Guds vilja; något (moraliskt) förbjudet inryms synd som i äta choklad när man bantar? Två defar behövs kanske. Se disk.
    Det är synd att mörda.
    Besläktade ord: synda, syndare, synderska, syndig
    Sammansättningar: dödssynd, syndabock, syndafall, syndaflod
    Etymologi: Betydde ursprungligen beklagligt faktum, vilket lever kvar i adverbet (så synd!). Släkt med sann och engelska sooth (sann, sanning). Vid kristendomens införande, lånades ordet till den religiösa betydelsen som på latin heter peccatum, lika på alla germanska språk (sin, Sünde, zonde).

Översättningar[redigera]

Adverb[redigera]

synd

  1. tråkigt, ofta på så sätt att någon går miste om något värdefullt
    Det är synd att vi inte kan deltaga på invigningsceremonin.
    synd att vi missar presidentens besök!
    Fraser: vara synd om, tycka synd om

Översättningar[redigera]