faktum

Svenska

Substantiv

Böjningar av faktum	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	faktum	faktumet, (faktum)	faktum, fakta	faktumen, (fakta)
Genitiv	faktums	faktumets, (faktums)	faktums, faktas	faktumens, (faktas)
Som förled i sammansättningar används fakta-.

faktum

• uttal:        ⓘ

1. faktiskt föreliggande sakförhållande, obestridlig information

   Etymologi: Ordet finns belagt i språket sedan 1755 (cirka). latinska factum (”det som inträffat, det som blivit”), perfektparticip neutrum av fīō, "jag blir, jag inträffar".

   Besläktade ord: fakta-, fakticitet, faktisk, faktiskt

   Jämför: allvar, avgjord sak, erkänt rön, fait accompli, fastslagen sanning, fastslaget eller bevisat sakförhållande, kunskap, omständighet, realitet, rön, sanning, utgångspunkt, verklig händelse/tilldragelse, verklighet, verkligt förhållande, vetande (som pluralform ’fakta’ även:) data, givna omständigheter, information, moment, realia, sakinnehåll, sakuppgifter, stoff

   Sammansättningar: (alltid i sin pluralform) bakgrundsfakta, basfakta, bevisfakta, bolagsfakta, bonusfakta, ekonomifakta, faktabaserad, faktafel, faktafientlig, faktafri, faktafråga, faktafusk, faktafylld, faktaförakt, faktagranska, faktagranskad, faktagranskande, faktagranskare, faktagranskning, faktagrund, faktainnehåll, faktainriktad, faktainsamling, faktakoll, faktakolla, faktakollad, faktakollare, faktakontroll, faktakontrollerad, faktalös, faktamiss, faktamässig, faktaorienterad, faktaresistens, faktaspäckad, faktasökning, faktatext, faktaundersökning, faktauppgift, företagsfakta, grundfakta, husfakta, hårdfakta, hälsofakta, industrifakta, kortfakta, matchfakta, miljöfakta, nördfakta, personfakta, prisfakta, produktfakta, resefakta, resfakta, snabbfakta, sverigefakta, testfakta, varufakta

   Se även: indicium

2. (matematik, mindre brukligt) produkt

Översättningar

obestridlig information

• bokmål: faktum ^(no) n, kjensgjerning mf
• danska: faktum ^(da) n, kendsgerning
• engelska: fact ^(en)
• finska: tosiasia ^(fi), fakta ^(fi)
• franska: fait ^(fr) m
• japanska: 事実 ^(ja) (じじつ ^(ja), jijitsu)
• jiddisch: פֿאַקט‎ m (fakt)
• nederländska: feit ^(nl) n
• nynorska: kjensgjerning f, faktum n
• polska: fakt ^(pl)
• ryska: факт ^(ru) m (fakt)
• spanska: hecho ^(es) m
• tyska: Tatsache ^(de) f, Fakt ^(de) m, Faktum ^(de) n
• vallonska: fwait ^(wa)

Bokmål

Substantiv

faktum n

1. faktum

Danska

Substantiv

Böjningar av faktum	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	faktum	faktummet	fakta	faktaene
Genitiv	faktums	faktummets	faktas	faktaenes

faktum n

1. faktum