befalla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av befalla 1. Aktiv Passiv
Infinitiv befalla befallas
Presens befaller befalls (befalles)
Preteritum befallde befalldes
Supinum befallt befallts
Imperativ befall
Particip
Presens befallande, befallandes
Perfekt befalld

befalla

  1. ge order om
    1868 (28 mar): "Mormonerna i Utah". (Luleå Snällposten):
    Brigham Young har tillkännagifwit för de heliga wid Stora Saltsjön, att Guds ande befallt honom att förbjuda församlingen brukent af kaffe och thé.
    Besläktade ord: anbefalla, befallande, befallning, befäl

Översättningar[redigera]