kul

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även kül och kuł.

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av kul  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum kul
Neutrum kul
Bestämd
singular
Mask. kul
Alla kul
Plural kul
Predikativt
Singular Utrum kul
Neutrum kul
Plural kul
Kompareras med mer och mest.

kul (oböjligt)

  1. (vardagligt) rolig
    Igår var jag på något rätt kul i Stockholm, träffade några rätt kul människor.
    Fraser: (konkreta:) kul grej
  2. (vardagligt) humoristisk
    Det var en riktigt kul föreställning!
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: kulig
Etymologi: Omdiskuterat ursprung, sedan 1800-talet.[1] Möjligen av finska kyllä (”ja, javisst”),[1][2] vilket stämmer överens med gamla slangordböcker som hävdar att ordet betydde både "ja" och "god, bra".[1] En annan förklaring är att ordet egentligen är en kortform av kulan, bestämd form av kula ("något lyckat och utmärkt") som förekommer i uttryck som kulan i luften och det är kulan det.[1][3]

Översättningar[redigera]

Adverb[redigera]

kul

  1. (vardagligt) roligt
    Det är inte kul att vara ute när det regnar.
    Vanliga konstruktioner: vara kul; vara kul för ngn; vara kul med ngt
    Fraser: (konkreta:) ha kul; låta kul
    Fraser: (fasta:) vad kul!; hur kul är det

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Adjektiv[redigera]

kul

  1. (slang) häftig, cool, tuff
    Varianter: kulig
    Sammansättningar: dritkul

Substantiv[redigera]

Böjningar av kul  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kul kulen kuler kulene
Genitiv kuls kulens kulers kulenes

kul m

  1. kulle, bula, upphöjning

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

kul n

  1. ett slutet sällskap att roa och förpläga sig i all förtrolighet; nöje, tidsfördriv i ett slutet sällskap av några få personer
    Við ha vyrið pá ið líteð kul.
    Vi har varit på ett litet kalas.
    Besläktade ord: kula

Nynorska[redigera]

Adjektiv[redigera]

kul

  1. (slang) häftig, cool

Adverb[redigera]

kul

  1. fullständigt, särskilt använt i frasen kul umogleg

Substantiv[redigera]

Böjningar av kul  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kul kulen kular kulane

kul m

  1. bula, kula, upphöjning

Källor[redigera]

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 Ordens ursprung: "kul", s. 186. Bo Bergman. Wahlström & Widstrand. 2007. ISBN 978-91-46-21370-3.
  2. Nationalencyklopedins ordbok: "kul", läst 2014-02-04 (kräver betald inloggning)
  3. Svenska Akademiens ordbok: "kul", läst 2014-02-04