ti

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Ti och .

Svenska[redigera]

Räkneord[redigera]

ti

  1. (bondska, överkalixmål) tio

Substantiv[redigera]

ti (oböjligt)

  1. (musik) en stavelse som används vid solmisation för att representera den sjunde tonen i en durskala
    Varianter: si
    Jämför: do, re, fa, so, la, ti

Danska[redigera]

Räkneord[redigera]

ti

  1. tio

Bokmål[redigera]

Räkneord[redigera]

ti

  1. tio

Konjunktion[redigera]

ti

  1. (ålderdomligt) ty

Bretonska[redigera]

Substantiv[redigera]

ti

  1. hus
    Etymologi: Av urkeltiska *tego-, av urindoeuropeiska *teg-os (”tak, täcke”). Jämför kymriska och korniska chi.

Sammansättningar[redigera]

Kroatiska[redigera]

Pronomen[redigera]

ti

  1. du

Kymriska[redigera]

Pronomen[redigera]

ti

  1. du

Serbiska[redigera]

Pronomen[redigera]

ti

  1. du

Se även[redigera]

Portugisiska[redigera]

Pronomen[redigera]

ti

  1. dig (akusativ)

Ungerska[redigera]

Pronomen[redigera]

ti

  1. (vardagligt/informellt) ni

Se även[redigera]