Appendix:Bring/305. Uppgång
uppgång[redigera]
- substantiv
uppgångstid, soluppgång, upphöjelse, uppkomst, uppkomling, uppkörsel, uppsving, uppväg, uppväxt, tillväxt, förkovran;
stigning, bestigning, klättring, klättrare, klängning, klätterfot, klättersko, språng, höjdsprång, hopp, skutt, raket, berg, bergbestigning, alp, alpbestigning, alpstig, alpvandring, alpväg, höjning, kulle, uppförsbacke, uppförsväg, trappa, stege, stegkärra, stegpinne, stegvagn.
- verb
uppgå, uppblomstra, uppdriva, uppdyka, uppflamma, uppflyta, uppflytta, upphala, upphissa, upphänga, upphöja, uppkomma, upplåga, upprinna, uppspira, uppsticka, uppstiga, uppstå, uppsvinga sig, upptorna sig, uppvälla, uppvältra, uppväxa, randas, förkovras, överstiga, överträffa, övervinna;
bestiga, klättra, klänga, kava sig upp, kralla sig upp, kravla sig upp, uppkliva, uppkrypa, storma, hoppa, skutta, sväva, flyga, resa sig, höja sig, häva sig.
- adjektiv, adverb
uppåtsträvande, högtflygande, skyhög, uppstyltad, äregirig, hoppfull, spänstig, flott;