fara

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av fara  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fara faran faror farorna
Genitiv faras farans farors farornas
Som förled i sammansättningar används faro-.

fara

  1. utsatthet för eventuell skada eller smärta; risk för mycket negativ och skadlig utveckling
    Hon visste att hon var förföljd och svävade i fara.
    Fraser: fara å färde
    Besläktade ord: farlig, befara
    Sammansättningar: farhåga, farsot, farofylld, farozon, livsfara

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av fara  Aktiv Passiv
Infinitiv fara faras
Presens far fars, fares
Preteritum for fors
Supinum farit farits
Imperativ far
Particip
Presens farande, farandes
Perfekt faren
Not:

perfektparticip ofta med tillhörande partikel

fara

  1. resa iväg; färdas
    Hon for till Italien.
    Fraser: fara illa
    Sammansättningar: villfara, vederfaras
  2. (norrländska) åka
    Vi for till byn igår och köpte nya gardiner.

    Se även fera.

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska fara, fornnordiska fara, urgermanska *faraną, av urindoeuropeiska *por- (“på väg, passage”).
Sammansättningar: farkost

Grammatik[redigera]

Gammalsvensk tabell med person- och konjunktivböjning:

Person Aktiv Infinitiv Passiv Infinitiv Aktiv Presens Indikativ Aktiv Imperfekt Indikativ Aktiv Presens Konjunktiv Aktiv Preterium Konjunktiv Imperativ Passiv Presens Indikativ Passiv Preteritum Indikativ Passiv Imperfekt Konjuntkiv Passiv Imperfekt Konjunktiv Perfekt Particip Presens Particip
1:a (jag) draga faras farer for fare fore - fares fors fares fores faren farande, farandes
2:a (du) farer for fare fore far fares fors fares fores
3:e (han, hon, hen, man, den, det) farer for fare fore fare fares fors fares fores
1:a plural (vi) fare fore fare fore farom faras foros faras fores
2:a plural (I) faren foren faren foren faren farens forens farens forens
3:e plural (de) fara foro fare fore fare faras foros faras fores

Översättningar[redigera]

Fornnordiska[redigera]

Verb[redigera]

fara

  1. åka, fara

Fornsvenska[redigera]

Verb[redigera]

fara

  1. åka, fara

Isländska[redigera]

Verb[redigera]

fara

  1. åka, fara