ben
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även Ben.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av ben 1-3. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | ben | benet | ben | benen |
| Genitiv | bens | benets | bens | benens |
| Böjningar av ben 4 | Oräknebart | |
|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | ben | benet |
| Genitiv | bens | benets |
ben
- uttal: /beːn/
- (anatomi) kroppsdel som djur eller människa går med eller står på
- (överfört) hög och smal del (ofta flera stycken) av ett föremål som föremålet står på; föremål som liknar ett ben
- (anatomi) del av ett inre skelett
- Synonymer: knota
- (anatomi) kalkhaltigt material som bygger upp skelettet
- (dart) del av match
- Synonymer: leg
[redigera] Etymologi
Fornsvenska ben, ursprungligen endast i betydelsen skelettdel, senare om kroppsdelen. Besläktat med engelska bone, tyska Bein. Rotbetydelsen torde vara "rak" (jämför isländska beinn med den betydelsen) och ordet är då besläktat med bena.
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Sammansättningar
skelettdel
[redigera] Fraser
[redigera] Översättningar
kroppsdel
skelettdel
material
[redigera] Nederländska
[redigera] Verb
ben
- böjningsform av zijn
[redigera] Lågskotska
[redigera] Substantiv
ben
[redigera] Etymologi
Ordet är lånat från skotsk gäliska beinn.
[redigera] Turkiska
[redigera] Pronomen
ben