Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv9

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bybrunnsarkiv - 20070122

Tveksamhet om nuvarande rekommendation på Lista över mallar[redigera]

"Det rekommenderas att variabelnamnen ska vara så lika de engelska varianterna som möjligt, utöver de specifika som kan behövas på just den svenska Wikin. Denna konvention är en fråga som kan diskuteras vidare på Wiktionary:Bybrunnen."

Denna rekommendation känns inaktuell, och jag anser nog att den rekommendationen har en felaktig utgångspunkt. Enligt min mening är det viktigaste att tydlighet, klarhet och enkelhet lyfts fram. Det är också i den riktningen vi just nu och en tid tillbaks utför förändringar i Wiktionary. Begränsning av antalet onödiga mallar, men mer genomtänkta mallar med bättre dokumentation och tydligare syntaxbeskrivningar med mera för de mallar som faktiskt behövs och används. Detta innebär att vi blir mer fristående från engelska Wiktionary, men kan välja bättre lösningar som är anpassade till svenska Wiktionary i större utsträckning. Kan vi ändra rekommendationerna i den här riktningen istället? ~ Dodde 7 oktober 2006 kl. 02.41 (UTC)

Mallar har gjorts mer up-to-date

Förkortade varianter av idiom och fraser[redigera]

Det står just nu i Stilguiden att "Hur förkortade varianter av typen surt sa räven skall behandlas är oklart." Jag skulle vilja att dessa omdirigeras till huvudvarianten (som Surt, sa räven om rönnbären.), då de knappast kan syfta på två *olika* idiom/fraser/ordstäv/etc, och de korta knappast kan fås att innehålla någonting som inte finns antingen i artikeln om den fullständiga formen, eller i artiklarna om de ingående orden.

Sedan tycker jag att de inte bör avslutas med punkt som nu ovanstående "Surt,.."-länk måste göras - det är väl ointuitivt för den som ska söka på uppslaget (utan att ha som avsikt att spendera ett par timmar på att läsa alla rekommendationer för hur saker ska skrivas). \Mike 14 oktober 2006 kl. 22.24 (CEST)

Jag håller med om det första stycket. Det är dags att ta bort "oklarheter" från stildokument när det inte finns någon anledning att ha dem kvar. Formuleringen ter sig onödigt komplicerad, räcker det inte med att "förkortade varianter av ordspråk och talesätt redirectas till det fullständiga uttrycket. Dessa förkortade varianter kan nämnas under ====Frasens användning====" eller liknande? Vet inte om det finns behov av att lägga till att "Om den förkortade varianten "krockar" med en annan artikel, använd {{se även}} för att länka vidare till det fullständiga uttrycket" eller liknande.
Det bör väl kanske även nämnas att det är önskvärt om det skapas redirecter från alla varianter av versal/gemen initialbokstav respektive med/utan skiljetecken för ordstpråk och talesätt?
För det andra stycket låter resonemanget rimligt. Finns det någon som vet hur uppslagsböcker för fraser av olika slag hanterar dessa i index, med eller utan punkt? ~ Dodde 14 oktober 2006 kl. 23.18 (CEST)
*Ifall* de mot all förmodan skulle kollidera vore det väl ok att hänvisa eller möjligen göra en mer fullfjädrar "förgreningssida" à la wp, men jag tvivlar faktiskt på att det skulle behövas i praktiken. \Mike 15 oktober 2006 kl. 02.33 (CEST)
Ser inget behov för Wiktionary att ha förgreningssidor. Även Wikipedia undviker detta när det bara är två artiklar som ska skiljas åt, och så värst många fler än så kommer det väl knappast bli på Wiktionary? ~ Dodde 15 oktober 2006 kl. 08.29 (CEST)

Stilguiden har ändrats till att rekommendera redirects i de fall fullständiga artikeluppslag av varje variant inte är nödvändig

adverb och neutrumformer av adjektiv igen[redigera]

Skulle man kunna tänka sig att hantera adverb som i betydelse i stort sett samanfaller med motsvarande adjektiv och som i stavning sammanfaller med stavningen av motstvarande neutrumform av adjektivet, på samma sätt som vi hittills har hanterat böjningsformer av ord i grundform, med ett frivilligt men inte nödvändigt förtydligande av adverbets betydelse. Även att man undviker att använda adjektivets motsvarande adverb i exempelmeningarna för adjektivet utan om man vill, använder dessa i exempelmeningar för adverbet. Som för andra adjektivformer låter man ordet läggas i kategorin för adjektivformer, och som för andra adverb låter man ordet läggas i kategorin för adverb. Fördelarna med detta sätt att lösa det är att man slipper ge definitioner för både adjektivet och adverbet med samma betydelse, men samtidigt att man inte förpassar motsvarande adverb en plats i ordboken. Personligen anser jag att detta ger en lite mer nyanserad bild av adjektiv och adverb än att bara hänföra alla dessa adverb till att helt enkelt sägas vara neutrumformer av adjektiv, på grund av att stavningen och betydelsen (men inte användningen) råkar sammanfalla. Detta förenklar också hanteringen av översättningar till språk där man inte valt att kalla adverb för adjektiv i motsvarande fall (och kanske inte heller har stavning som sammanfaller?). Se sexuellt som exempel. ~ Dodde 3 november 2006 kl. 18.46 (CET)

Nytt stycke tillagt i stilguiden: Strukturprinciper för adverb och motsvarande adjektiv

Långa böjningsmallar[redigera]

Det finns några problem med exempelvis {{fr-verb-mettre}} - den är alldeles för lång. Den blir väldigt otymplig att ha i en artikel som démettre. Därför har man (någon) flyttat över böjningsmallen till artikeln till appendix (Bilaga:démettre; bör, om den alls ska vara kvar, byta namn till Wiktionary:Appendix/Nånting). Jag hade en liten diskussion med Dodde, och vi är inte helt överens. Jag menar att en artikel ska vara lätt-överskådlig, och därför är en sådan mall extremt otymplig och inte alls praktisk.
Dodde säger att allt måste vara enhetligt, och att det därför skulle vara konstigt om man flyttade vissa grammatikmallar till separata sidor.
Som jag ser det skulle det finnas ett par alternativ:

  1. Om man går min väg finns även ytterligare alternativ:
    1. Antingen skapar man appendix för varje sida på formen Wiktionary:Appendix/blabla/bla/démettre, eller så...
    2. ...använder man en avancerad mallfunktion som jag (är nästan helt säker på fungerar/är aktiverad, och) tror att jag skulle kunna använda för att skapa en sida, och sedan, genom att länka till en lite annorlunda URL (t.ex. .../mettre&prefix=dé), istället för separata appendix för varje uppslagsord.
  2. En kompromiss skulle kunna vara att man försöker förminska grammatiktabellen, och göra den högerställd, i likhet med de andra tabellerna.
  3. Man lägger in den enorma mallen i varje uppslagsord.

Jag röstar för 1.2. Möjligtvis skulle 2. kunna gå om man lyckades göra mallen lite mindre... Finns några bättre alternativ. (det som jag försökte med på admettre är inte alls bra eftersom vi (1) inte har diskuterat hur vi ska göra, (2) artiklar inte kan ha undersidor, varför admettre/Grammatik räknas som separat artikel av wiki-mjukvaran och således t.ex. kan dyka upp på Special:Random) Åsikter? //Skal 9 november 2006 kl. 23.23 (CET)

Pratade du inte om att det fanns mallar som gick att minimera och expandera? Då får man artikeln överskådligare och enhetligare på samma gång... Att skapa specialsidor tycker jag försämrar den totala överskådligheten. Sen anser jag att det är en fördel om så mycket som möjligt är enhetligt, inte att allt måste vara det ;) ~ Dodde 10 november 2006 kl. 00.26 (CET)
Jo, men jag inser att om jag kommer med det förslaget så innebär det att jag kan komma att behöva göra funktionen. Jag är inte säker på om jag vill/orkar sätta mig in i hur det fungerar, men principen är denna: Man använder samma visa-/dölj-funktion som t.ex. finns på navigationsmallarna i w:Sverige längst ner (ex.vis w:Mall:Europa, som skapats med w:Mall:Navigationsruta). Funktionen kräver JavaScript (som jag antar man kan kopiera från wp), och om man inte har JavaScript kommer hela den stora mallen att synas. Om någon vill ta på sig att utveckla en motsvarande w:Mall:Navigationsruta, som passar oss - välkommen. :-) //Skal 10 november 2006 kl. 07.27 (CET)
Jag är inte så förtjust i de dynamiska navigationsmallarna på wikipedia. Men det beror mest på hur de används. Mallarna var avsedda att minska de stor mallsjoken i slutet av artiklarna, men istället används många fler mallar så mallsjoken är lika stor ändå. För det du beskriver kanske sådana mallar fungerar bra. Men titta hellre på motsvarande mallar på engelska wikipedia. De fungerar emm bättre (jag får massa tomrum i slutet av artiklarn när mallarna är minimerade på sv:wp, men inte på en:wp). Tyvärr kan jag inte se vad skillnaden i koden är mellan sv och en. /81.229.40.100 10 november 2006 kl. 11.16 (CET)
Det finns motsvarande dynamiska mallar på en:wikt också, se t.ex. Template:trans-top. Jag tycker det låter som en bra idé. \Mike 10 november 2006 kl. 17.16 (CET)
Expansionsrutor är jag själv väldigt (eller åtminstone tämligen) positivt inställd till. --Andreas Rejbrand 10 november 2006 kl. 17.20 (CET)
Jag undrar bara vad det är för prefix-funktion du pratar om, Skal? Det låter intressant, men jag har bara inte stött på den funktionen förut... Angående 1.1, så har ett par dylika sidor skapats med namnet "Bilaga:..." (du ser dem på Special:Shortpages) varvid jag undrar om något sådant ska införas? Det vill säga, en ny namnrymd "Bilaga" eller vad den nu bör heta. Jag tror dock att de inte bör ligga som undersidor i huvudnamnrymden för att undgå att slumpartikelfunktionen når dem, och det är inte riktigt samma sak som jag ser framför mig appendixen heller... \Mike 14 november 2006 kl. 20.54 (CET)
Är det nån som tänker ta tag i expansionsrutorna?
Mike, tanken med nya namnrymder är att de som sagt inte ska hamna i slump-funktionen mm. Nån som tänker ta tag i det? //Skal 15 november 2006 kl. 19.33 (CET)
Jag har nu gjort vad jag kan med expansionsrutorna (det vill säga ägnat mig åt klippa och klistra - jag har i bästa fall bara en vag aning om vad som egentligen sker :/ )- {{test}} är ett exempel på en böjningsmall helt och hållet uppbyggd med vad kod som behövs för att få visa/göm-knappen; {{böjningar-början}} / {{böjningar-slut}} (används nu i {{sv-subst-n-ar}}) skapade jag som exempel på att det går att lägga all den koden i egna mallar, så att det blir lite lättare att skapa nya (de bör troligen substas in i de rätta böjningsmallarna, dock) (Upptäckte just att vissa artiklar pajar på det viset.. men test. Men, och det är ett stort men, så skulle jag behöva hjälp med estetiken igen :) Framförallt är frågan om man när rutan är öppnad kan trycka ihop mallen lite grann så att den rad som visas när den är stängd, i sin tur göms undan. Detta skulle kunna öppna för möjligheten att när rutan är stängd visa på den typ av mycket kortfattad böjningsinformation som brukar ges i pappersverk - typ fliegen fliegt, flog, geflogen eller boll -en, -ar. Men jag är som sagt var inte kunnig nog i .js eller .css för att se hur det kan göras - försöket jag gjorde fungerade inte alls... :/
Då anmäler jag på bugzilla att vi vill ha WT och Appendix-namnrymder nu. \Mike 16 november 2006 kl. 09.05 (CET) (MediaZilla:7933 glömde jag bort att skriva upp)
Edit: En stor begränsning just nu är att det blir problem att placera en mall på vardera sidan av en rubrik - de följer inte med ner som de ska när en ruta ovanför öppnas. Att jag inte såg detta berodde på att jag bara testade detta i förhandsgranskningsläget (dvs inga [redigera]-länkar vilka verkar orsaken till kollisionerna) Är det någon här som vet hur man undviker detta problem? \Mike 16 november 2006 kl. 09.29 (CET)

För skrymmande grammatiktabeller bör inte Wiktionary:Appendix eller undersidor till artikeln användas, utan en lösning med expansionsrutor med visa/göm-funktion föredras, när någon hittar en lösning för detta.

Namnrymder[redigera]

Vilka namnrymder behövs egentligen? Exempelvis hjälpnamnrymden används inte (så när som på Hjälp:Tyska/Particip, men den kan tas bort/flyttas). Jag tror inte vi behöver hjälpnamnrymden - artiklar som skulle kunna passa där passar nog bättre under Wiktionary:Hjälp. Däremot skulle vi behöva en genvägsnamnrymd: WT: (som t.ex. en-wikt har), så att genvägar (som WT:BB) slipper "trängas" med artiklarna.
Nog är det väl också smidigare att ha en namnrymd Appendix: istället för att sätta dem under Wiktionary:Appendix (de är ju faktiskt varken artiklar, eller har med Wiktionary som projekt, att göra)?
Hur som helst - jag antar att det inte är sådär väldigt enkelt att fixa, men skulle någon admin eller byråkrat (eller vem det nu är som har tillgång till att ändra, eller om man måste ta kontakt med nån "högre" person) kunna fixa det? Andra fördelar/nackdelar? //Skal 10 november 2006 kl. 23.33 (CET)

Jo, detta skulle kunna ses över. Appendix som en huvudnamnrymd låter trevligt, liksom att vi rensar artikelrymden från genvägar. --Andreas Rejbrand 11 november 2006 kl. 00.22 (CET)
Jag ser inga nackdelar mer än att det blir en del jobb med att ändra en del länkar då, *igen* :), men det är väl bra sen när det är gjort... ~ Dodde 11 november 2006 kl. 01.59 (CET)

Två nya namnrymder ska införas, en för genvägar WT, och Appendix.

IRC på senaste ändringar[redigera]

Raden med IRC är minst sagt ostrukturerad. Först en (rubrik)länk till en-wp med artikeln om vad IRC är, sedan en likadan till sv-wp, sedan länkar till sv-wp-IRC:n, och slutligen till Wiktionarys.
Mitt förslag är att vi har nåt som ser ut ungefär såhär:

Sidor som måste ändras: MediaWiki:Recentchangestext och Mall:Wiki IRC (den senare borde för övrigt byta namn till mall:senaste ändringar IRC, eller åtminstone mall:wiki IRC). //Skal 11 november 2006 kl. 09.40 (CET)

Nog många fler saker som skulle kunna förbättras med recentchangestext, urvalet av länkar, m.m., men det är knappast den enda inte helt vita fläcken på Wiktionary :) Har ändrat IRC-beskrivningen och mallnamnet, men är osäker på hur jag får kolumnerna lika långa... ~ Dodde 11 november 2006 kl. 10.52 (CET)
Jag var lite otydlig, men jag tänkte att «IRC ?:» skulle vara i MediaWiki:Recentchangestext istället för nuvarande «IRC:». Nu står IRC två gånger... (och vi borde alltså ta bort det ur mall:wiki IRC) //Skal 11 november 2006 kl. 11.04 (CET)

Begäran om ändring på en låst sida utförd

Milstolpe[redigera]

Nu är alla artiklar kategoriserade :) ~ Dodde 11 november 2006 kl. 11.46 (CET)

Härligt. Då var det bara resten kvar... ;-) //Skal 11 november 2006 kl. 11.52 (CET)
Också delmålet att allt uttal ska skrivas via mallar är nått (om inte fler dykt upp). //Skal 23 november 2006 kl. 21.04 (CET)

stort projekt att kategorisera alla artiklar genomförd

Wiktionarys framtid[redigera]

Jag undrar bara vad folk här tror om wiktionarys framtid och då specifikt WiktionaryZ [1]. // Wellparp 13 november 2006 kl. 22.39 (CET)

Själv kommer jag nog att hålla mig till Wiktionary. Jag har ägnat mycket tid här, och känner inte för att "börja om". Dessutom torde datan i Wiktionary tämligen enkelt kunna överföras till en relationsdatabas i framtiden, om vi så önskar, ty vi har en tydlig struktur i artiklarna. --Andreas Rejbrand 13 november 2006 kl. 22.59 (CET)
Om vi öht ska gå över till WiktionaryZ bör väl alla Wiktionary-upplagor stänga samtidigt, så att alla "koncentreras" dit. Själv tycker jag att sv-wikt är trevligt, och ser gärna att sv-wikt behålls. Jag ser också tjusningen i WiktionaryZ, så jag är ganska neutral i frågan, men lutar mot sv-wikt (och kommer givetvis att stanna här om inte gemensamt (internationellt) beslut tas). Fungerar WiktionaryZ bra/bättre än Wikt? //Skal 13 november 2006 kl. 23.18 (CET)
Svårt att säga om wiktz kommer att fungera bra då programvaran är ganska ofärdig än - just nu saknar den vad jag vet många av de utlovade funktionerna. Vad jag verkligen vet är att de enskilda wiktionarierna inte kommer stängas för att ersättas med wz genom något beslut uppifrån (i varje fall inte innan de alla är helt övergivna och det är uppenbart att inget arbete längre sker på dem :) \Mike 13 november 2006 kl. 23.35 (CET)

Allmänt om WZ-projektet

Språkindex för affix[redigera]

För närvarande sorteras affix som -aktig i [[Kategori:Språkindex för svenska - -|aktig]], och för- i [[Kategori:Språkindex för svenska - f|ör-]]. Jag tycker att det är rätt fult med båda, och skulle föreslå att de bara läggs in i [[Kategori:Affix på svenska|aktig]], eftersom jag inte tycker att de passar med övriga ord/fraser (för botar måste ju nuvarande sätt vara enklast, men de kan väl anpassa sig).
Om det är flera som inte tycker att det är en bra idé kan man väl åtminstone ändra så att ord som -aktig sorteras som [[Kategori:Språkindex för svenska - a|-ktig]] eller möjligtvis [[Kategori:Språkindex för svenska - a|ktig-]] //Skal 14 november 2006 kl. 16.23 (CET)

Det är inget problem att göra ändringar i boten, oavsett hur man väljer att språkindexera affix. Däremot så anser jag att om något ser snyggt eller fult ut är en helt betydelselös aspekt. Det viktiga är ju i vilken ordning man vill att ord ska hamna på i språkindexet, och om någon ändring ska ske så bör detta vara fokus i diskussionen. I princip anser jag att ordningen inte ska ändras från nuvarande ordning om det inte är så att en ändring stödjs av principen om minsta möjliga förvåning. ~ Dodde 14 november 2006 kl. 20.04 (CET)
Jag skulle bli förvånad om jag hittade affix sorterade dels under "bokstaven" "-" (Språkindex för svenska - -), dels som andra ord. Det enklaste är att ha alla affix sorterade under en kategori: affix på <språk>. Jag skulle - som jag sa, vilja föra in alla affix med [[Kategori:Affix på svenska|aktig]] - vilket jag tycker är mest logiskt som användare av Wiktionary. Om man hjälper till att skapa Wikt (som vi gör nu) är givetvis en aning mer logiskt att sortera dessa ord som alla andra, men strukturen blir inte så bra. //Skal 14 november 2006 kl. 21.23 (CET)
Vad jag känner till är det nog ingen som har påstått att "-" är en bokstav i och för sig, men:
Nu (utan specialregler=alla tecken skrivs med) sorteras orden i Wiktionary på följande sätt i språkindex:
-aktig (suffix sorteras före alla andra ord)
a.r. (man tar med punkter i språkindex så som de förekommer i uppslagsordet)
aktie
aktie- (prefix sorteras tillsammans med alla andra ord)
borste
Och i andra kategorier så listas alla suffix (-xxx) framför alla prefix (-xxx)
De två relevanta frågorna här som jag ser det är: Hur sorteras dessa ord i andra ordböcker, och hur låter man rekommendationer bli så enkla som möjligt så att man som användare slipper lära sig en massa specialfall? Hur blir resultatet om rekommendationen istället skulle vara "inga specialregler=inga tecken skrivs med (förutom bokstäverna då)", och med eller utan mellanslag? Jag efterlyser ett bredare förslag i den här frågan innan en förändring sätts i verket, gärna med sorterade ordlistor som exemplifierar de olika förslagen. ~ Dodde 15 november 2006 kl. 00.00 (CET)

Ingen slutsats. Hur ordböcker i allmänhet hanterar för- och efterled har inte kollats upp. Tills vidare ingen konsekvent riktlinje språkindexering av dessa bör gå till. När väl en slutsats kommit kan detta fixas med en bot.

(Ordets/)Frasens delar[redigera]

(Detta handlar i första hand om fraser, det skulle om man vill kunna appliceras även på sammansatta ord, men det är inte lika viktigt)
I stilguiden står just nu att fraser (som en enkel morfemanalys(?)) ska redovisas under en egen h4-rubrik "Frasens delar", och då bestå av uppslagsordet upprepat, med varje ingående ord länkat. Jag ser inte riktigt vitsen med att ha detta under en egen rubrik och anser att detta lika gärna skulle kunna redovisas direkt under ordklassrubriken där uppslagsordet nu står olänkat. Jag ser kort sagt inte vitsen med att upprepa uppslagsordet två gånger, en gång helt olänkat och en gång länkat.... Någon som kan motivera varför det är gjort på detta sätt? \Mike 14 november 2006 kl. 20.17 (CET)

Vi ville helt enkelt inte ha länkar i en "rubrik" (fetmarkerad rad). --Andreas Rejbrand 14 november 2006 kl. 21.27 (CET)
Ordets delar bör absolut vara kvar som det är! Personligen tycker jag att det är skönt att huvudordet/-n alltid är olänkade - då är de svarta → tydligare och mer fokus. Jag uppfattar inte blåa länkar som huvudordet alls, och tycker att det är en aning jobbigt när man gjort så på en-wikt. Det är ingen stor grej för mig, och jag förstår vitsen med att inte ha frasens delar som underrubrik. Spelar mig ingen större roll alltså. //Skal 14 november 2006 kl. 21.30 (CET)
Ordets delar kan jag till viss del förstå, då det kan bli svårt att se vad som är vad med länkar eller olänkat, men Frasens delar har jag svårare för... där syns vad som är vad. :) Men ok... \Mike 14 november 2006 kl. 21.37 (CET)
Ser inte vad som skulle vara svårt att se vad som är länkat och vad som är olänkat, det är bara att hålla muspekaren över uppslagsordet (I sällsynta fall ger ordets delar visserligen möjligheten till fler länkningar, exempelvis för jättekrokodiljägare som kan länkas till både jättekrokodil och krokodiljägare, än att bara ha det i rubriken. Jag tror dock inte att denna möjlighet har används en enda gång hittills). Jag ser det främst som en fråga om vad man anser vara det mest estetiskt tilltalande, med länkning i rubriken eller inte, och där ser jag ingen skillnad på om uppslagsordet är ett ord eller en fras. ~ Dodde 15 november 2006 kl. 00.09 (CET)
Nå, det går att pajpa en hypotetisk rubriklänk också :) Men en del i estetiken är också förekomsten av den "extra" rubriken. \Mike 15 november 2006 kl. 00.11 (CET)
Jag säger mig förstås inte ha det objektiva svaret på vad som är mest estetiskt tilltalande, men diskussionen har varit uppe innan och uppfattningen jag har fått är att det åtminstone hittills har övervägt att man hellre ser en extra rubrik än att ha länkar direkt i det fetstilade uppslagsordet. Jag personligen tycker nog att det är ganska bra som det är, men om det visar sig finnas en brett stöd för förändring så kommer jag nog inte vara motsträvig. Vill man ta bort frasens delar, så tycker jag nog att man kan ta bort ordets delar också. Fallen då man skulle behöva länkningar av uppslagsord som jättekrokodiljägare skulle nog vara sällsynta, men att länka jätte, krokodil och jägare och från dessa artiklar länka sammansättningarna jättekrokodil och krokodiljägare var något man åtminstone i den tidigare diskussionen inte gillade. Men det är nog en uppoffring man får göra isåfall. Att uppslagsordet syns som röd/blå text är annars något som man nog vänjer sig vid utseendet av med tiden. Men som jag bedömer det finns inte tillräckligt stöd för den förändringen just nu. ~ Dodde 15 november 2006 kl. 07.46 (CET)
Det finns andra problem också med att ta bort "Ordets delar". Ord som kärnkraftverk och kallbadhus kan analyseras som sammansatta av kärnkraft och kraftverk respektive kallbad och badhus. Sådant är naturligtvis lättare att hantera under en särskild rubrik. Att ge ord-för-ord-länkningen av fraser en egen rubrik, som dessutom möjligen kan antyda att det skulle föreställa någon slags icke-trivial analys, känns ganska onödigt. Det jag kan se att "frasens delar" skulle kunna vara användbart för är dels att göra någon form av grammatisk analys, dels att länka fasta flerordsuttryck som kan ingå i det större uttrycket (om inte annat borde det vara rätt lätt att komma på exempel med partikelverb). Det sistnämnda kan förstås göras även i uppslagsordet men jag tror att det kan bli... konstigt. En annan sak! Jag tror att det var i en text om så kallad "förledsanknytning" som jag läste om kallbadhus och det, och där har vi direkt ett exempel på vad vi skulle kunna behöva "Frasens delar" till. Varm korvgubbe kan försvaras som uppslagsord, själv tycker jag att det är helt rimligt. Som jag förstår "reglerna" skulle det klassas som en fras (åtminstone på svenska allt som skrivs med mellanrum?). Det bör då rimligtvis länkas till både varm korv/varmkorv och korvgubbe vilket jag inte ser hur man kan göra snyggt i uppslagsordet. 83.248.23.232 15 november 2006 kl. 10.55 (CET) dvs Ever wonder 15 november 2006 kl. 11.01 (CET)
Två delkommentarer här: För det första läser jag att den 'korrekta' formen är "varm korv-gubbe" eller "varmkorvgubbe", vilket gör att jag funderar på om den första inte är en sammansättning av en fras med ett ord (hmmm...) I sådana fall skulle jag nog mer tolka detta som ett sammansatt ord än en fras. (Nåja, jag vet inte vad det skulle betyda för resonemanget... :/ ) För det andra så bör man lika gärna kunna pajpa i huvudordet så att det bleve till '''[[varm korv]]-[[korvgubbe|gubbe]]''', väl? \Mike 15 november 2006 kl. 11.59 (CET)
Angående länkningen: Vill vi verkligen bara ge informationen att ordet analyseras som sammansättning av varm korv och korvgubbe (typ, just den beskrivningen är kanske något mer självklar för exempelvis kärnkraftverk) genom att "gubbe", utan förklaring, är länkat till korvgubbe? Ever wonder 15 november 2006 kl. 12.06 (CET)


Diskussion om rubriken "Ordets/Frasens delar":s vara eller icke vara och alternativet att länka på "fetstilsraden". Fortfarande olika åsikter, dvs i nuläget inget underlag för förändring.

Bilder[redigera]

Den senaste tiden har två bilder laddats upp lokalt på svwikt utan varken licens- eller källdeklaration. Jag har påpekat detta för uppladdarna utan att få något svar. Jag anser för det första att bilder i princip aldrig bör laddas upp lokalt (utan på commons), och för det andra att vi inte bör (får) tillåta omärkta bilder. Jag föreslår radering. Dessutom förefaller en "bugg" vara aktuell: lokala bilder visas inte i artiklar; se exempelvis sarkofag. --Andreas Rejbrand 17 november 2006 kl. 11.18 (CET)

Jag håller med om detta och anser att vi rent av om möjligt borde be utvecklarna stänga av bilduppladdningen. Allra minst borde vi kunna plocka bort/ändra länken i marginalen så att den hänvisar direkt till commons. (P.S. sarkofagbilden ser jag utan problem...) \Mike 17 november 2006 kl. 11.22 (CET)
Att ta bort länken borde vi nog göra, ja. Och "buggen" gäller visst endast i IE7; i Firefox och Opera fungerar det bra för mig. --Andreas Rejbrand 17 november 2006 kl. 11.44 (CET)
Det kommer förstås fortfarande vara möjligt att komma åt uppladdningen via specialsidorna.... Håller i vart fall på att uppdatera den informationen som ges på uppladdningssidan. Och så ska jag se om jag hittar var den länken befinner sig... \Mike 17 november 2006 kl. 11.46 (CET)
Existensen av MediaWiki:Uploaddisabled antyder att det går att inaktivera uppladdningsfunktionen. Vet du hur man gör detta? --Andreas Rejbrand 17 november 2006 kl. 11.48 (CET)
Enkelt, man ber Brion! Men vi kanske ska låta diskussionen ligga någon dag så att han inte tror att vi kuppar igenom detta :D \Mike 17 november 2006 kl. 11.51 (CET)
OK. Bra ändring av infotexten, dock! --Andreas Rejbrand 17 november 2006 kl. 11.52 (CET)
Tackar :) \Mike 17 november 2006 kl. 11.53 (CET)
Ok, då har jag fått reda på att vi även behöver Brion om vi ska ändra på uppladdningslänken... eller med Brions brasklapp: "unless you do a js hack, which is not nice" :( Får alltså klara sig till i morgon eller så. \Mike 17 november 2006 kl. 12.42 (CET)
Jag stödjer förslaget helhjärtat att inte alls tillåta uppladdning av bilder lokalt på svwikt. ~ Dodde 17 november 2006 kl. 20.08 (CET)
Jag är för! Det finns många anledningar till att det är bättre att ha alla bilder (ljudfiler med för den delen) på commons. // Wellparp 18 november 2006 kl. 11.20 (CET)
Det är nu anmält, bug 7977. \Mike 19 november 2006 kl. 00.17 (CET)

Det är inte svårt att helt förbjuda uppladdning lokalt. Spanska Wikipedia har gjort det. Det innebär dock att ni inte kan ladda upp logotyper, om ni nu vill det. / Fred Chess 19 november 2006 kl. 17.04 (CET)

Jag har svårt att se varför vi skulle vilja ha loggor i artiklarna överhuvudtaget: det diskuteras om vi överhuvudtaget ska ha artiklar om företagsnamn/varumärken och i de få fall det skulle vara av intresse att ta med dem, så anser jag att loggor o. dyl. är mer lämpligt för wikipedia att ta hand om. \Mike 19 november 2006 kl. 17.13 (CET)
Ser heller ingen anledning att tillåta några bilder på Wiktionary som inte tillåts på Commons, och logotyper ser jag inget som helst behov av att ha med i Wiktionary. Så ändringen är bara bra tycker jag. ~ Dodde 19 november 2006 kl. 18.42 (CET)
Ok, fick lite hjälp av brion med detaljerna, men nu finns en ny länk för commonsuppladdningar, medan den gamla länken har fått ett lite mer svårbegripligt namn; förhoppningsvis avskräcker det från lokala uppladdningar. \Mike 19 november 2006 kl. 20.39 (CET)
Ser mycket bra ut! --Andreas Rejbrand 19 november 2006 kl. 20.56 (CET)
Förhoppningsvis betyder detta nu också att vi vet hur vi ska kunna lägga till extra länkar i sidebaren utan att hamna i samma dilemma som när v försökte få dit deltagarportalen... :/ \Mike 19 november 2006 kl. 20.58 (CET)

Bilder ska inte laddas upp lokalt på svenska Wiktionary, begäran har gjorts att ändra inställningar i Mediawiki.

Typografiomröstning[redigera]

Med anledning av tidigare diskussioner och kommentarer från flera olika användare, initierar jag härmed en omröstning om huruvida parenteser ska kursiveras. --Andreas Rejbrand 29 november 2006 kl. 13.59 (CET)

Omröstning[redigera]

  • (kursivera ej parenteser; som nu)
  1. //Skal 29 november 2006 kl. 18.12 (CET) snyggare :-)
  2. \Mike 12 december 2006 kl. 17.43 (CET) (Men vill någon lägga in ett system där man kan välja, inte mig emot)
  • (kursivera parenteser)
  • Det är värt besväret att utveckla ett system där varje användare kan välja sin individuella stil

Diskussion[redigera]

Röstar blankt vad gäller kursiverade eller icke kursiverade parenteser, men röstar för att vad det än blir ska vara enhetligt använt på Wiktionary. Jag anser inte att det är värt besväret att utveckla ett system för den här typen av personliga inställningar. ~ Dodde 29 november 2006 kl. 16.27 (CET)

Jag håller med dig, men jag tycker att man bör markera att en parentes tillhör en text/mening genom att den följer meningens kursivering. Är inte det logiskt? Jag föreslår följande (taget från i):
(fysik) symbol för momentan elektrisk (växel)ström (som mäts i ampere) (den imaginära enheten betecknas j, om även den behövs; se versalt I för likström)
//Skal 29 november 2006 kl. 18.12 (CET)
Jag tycker bestämt att den sista parentesen med innehåll inte alls hör hemma i definitionen. De komplementerande uppgifterna bör beskrivas under rubriken ====Tecknets användning====. ~ Dodde 5 december 2006 kl. 04.49 (CET)


Parenteser är i nuläget raka, men från typografiskt håll rekommenderas kursiva parenteser om texten är kursiv. I nuläget finns inget stöd för att anamma den förändringen på Wiktionary.


Projekt Tecken och förkortningar[redigera]

Jag är väldigt keen on initiating projekt "Tecken och förkortningar", men innan vi kan börja skapa dylika artiklar måste vi ha beslutat oss för hur dessa ska formateras. Speciellt måste vi veta vad det är för skillnad på ett "tecken" och en "symbol". IMO är ett "tecken" den minsta beståndsdelen i en digital text, d.v.s. en av de "bilder" som ingår i ett teckensnitt. Exempelvis är "a", "6", "!", "∰", "⊆", "@" etc. "tecken". H3-rubriken "Tecken" är då given, och H2-rubriken bör bli "Tvärspråkigt" (om tecknet används i flera språk). Kategorin blir då kort och gott "Kategori:Tecken". Ett bra exempel är !. Med en "symbol" tänker jag mig en kombination av ett eller flera tecken som används tillsammans med någon betydelse, såsom "Fe" (kemisk beteckning för järn), ":-)" för "jag är glad" (eller liknande) och ":-" för hela kronor. (Hittade inga bättre exempel, men jag hoppas min grundidé framgår tydligt). Nästa fråga vi bör besvara är vilka tecken och symboler vi ska ta med. Mitt svar är i princip "alla". En vanlig ordbok skulle nog inte ta upp tecken såsom "⊆" och "∰", men jag tycker inte vi behöver vara så smala. Jag älskar som sagt koncisa definitioner. --Andreas Rejbrand 3 december 2006 kl. 23.54 (CET)

Vad sägs exempelvis om ? --Andreas Rejbrand 3 december 2006 kl. 23.59 (CET)
Jag anser också att det inte är bra att hoppa över H2-rubriken för uppslagsord som inte hör samman med ett speciellt språk. Jag vet inte om det finns något bättre ord än "Tvärspråkligt" men tills dess får det nog duga. Kategorin skulle bli "Tecken på tvärspråk" om den skulle följa samma system som för andra kategoriindelningar efter språk, men en sådant kategorinamn är givetvis orimligt. Kategori:Tecken förespråkar jag också.
I en tidigare version av stilguiden föreslog jag en uppdelning av H3-kategorierna "Symbol" och "Tecken". "Symboler" var tänkte att användas för matematiska symboler och liknande, medan "Tecken" var mer ämnade för rena skrivtecken. Jag fick dock börja fundera lite mer då jag stötte på Fe som NE och flera andra källor anger vara det kemiska tecknet för järn. Jag har för mig att "tecken" var den vanligaste benämningen även på en googlesökning. På engelska däremot kallas Fe för "symbol". Så vad är egentligen skillnaden mellan tecken och symbol? Sedan om vi kollar på kinesiska tecken, så är väl de samtidigt symboler? Tecknet för "man" symboliserar en "man". Definitioner som går att hitta har inte givit mig någon glasklar bild, men jag har uppfattningen att tecken är själva skrivtecknet och symbolen är mer själva betydelsen av tecknet. "Som ett tecken på min kärlek", "Som en symbol för min kärlek". Var tecken och symbol än används känns det som om de är ganska synonyma, och att det är problematiskt att för alla språk kunna definiera vad som skulle kunna vara ett tecken och vad som istället skulle vara en symbol. Därför ändrade jag efter dessa resonemang stilguiden igen till att helt enkelt skippa rubriken "Symbol" och samla alla olika sorters tecken under rubriken "Tecken", eftersom det verkar som att en symbol alltid är ett tecken, medan ett tecken inte alltid är en symbol. Om det inte finns någon tydlig invändning mot det påståendet (vilket skulle innebära att H3-rubriceringen i vissa fall skulle bli felaktig med uteslutande användning av "Tecken" som rubrik) så anser jag att "Tecken" även fortsättningsvis bör vara den enda H3-rubriken för tecken och symboler. ":-" och ":)" består visserligen av flera typografiska skrivtecken, men tillsammans kanske man kan säga att de bildar ett tecken. Koreanska lägger ihop flera tecken och skapar nya tecken. Å är ju ett tecken A med ett litet tecken ovanför (en liten ring), men detta ser vi förstås ändå som ett enskilt tecken.
Jag ser förstås inte heller någon anledning att begränsa skapandet av artiklar som beskriver tecken, matematiska symboler och annat som förmedlar betydelse. absolut. ~ Dodde 4 december 2006 kl. 00.24 (CET)
När det gäller förkortningar så tycker jag att det är lite problematiskt men språkrubriken. Förkortningar är ofta förkortningar på ett visst språk, men förkortningen används som ett ord i ett stort antal språk. Ofta kanske för att någon motsvarighet på det inhemska ordet helt enkelt saknas. "lol" säger man ofta när man chattar, men inte är det väl en svensk förkortning för "laugh out loud", eller är det? Hur är det med PC. Ibland har de olika språken anammat ursprungslandets uttal, ibland har man gjort uttalet inhemskt. En nackdel med att använda rubriken "Tvärspråkligt" är att orden då kommer saknas i listan över svenska forkortningar och i svenskt språkindex. Det finns säkerligen många aspekter av detta som skulle må bra av att tänkas igenom och diskuteras. ~ Dodde 4 december 2006 kl. 00.39 (CET)
Jo, att skippa symbolerna låter som en trevlig förenkling. När det gäller förkortningar så tycker jag att vi kan använda rubriken "Tvärspråkigt" om förkortningen används internationellt, såsom "PC", "lol" etc., medan vi använder ett specifikt språk för förkortningar som endast används i ett särskilt språk, såsom "DN", "SvD", "m.m.", "o.dyl." "etc.". Frågan är dock om vi ska skilja mellan abbreviationer, akronymer och övriga typer av förkortningar. --Andreas Rejbrand 4 december 2006 kl. 12.09 (CET)
Jag tycker det ser ganska bra ut. Men kategoriseringen Kategori:Matematik på svenska kanske kan bytas mot Kategori:Matematiska tecken (eller något åt det hållet). /82.212.68.183 4 december 2006 kl. 15.20 (CET)
Uttalet för exempelvis PC skiljer sig mellan olika språk. Det blir komplicerat att ange uttal för alla språk under samma språkrubrik t.ex.. Jag kan också tänka mig att förkortningarnas utbredning och användning också skiljer sig mellan olika språk. Synonymer och alternativa skrivsätt skiljer sig säkert också från fall till fall. Ett alternativ, om det är bra vet jag inte, är att endast lista förkortningen under det språk som förkortningen består av. "FORTRAN" skulle då bli en engelsk förkortning, men även "PC", och "lol". PC känns ju som man vill ha med under svensk rubrik också, men jag vet inte hur man skulle kunna göra en undantagsregel allmängiltig så att PC kommer med, men inte "FYI" t.ex.. Problemet gäller förstås heller inte specifikt förkortningar. Nyligen diskuterades ett liknande problem i Fikarummet (Främmande uttryck). Hur som helst är bra om den lösning vi bestämmer oss för blir allmängiltig. Det som är frågan är hur man ska hantera ord som saknas i ett visst språk och man därför använder ett utländskt ord för att förklara vad man menar. Många facktermer finns förmodligen bara på engelska. Orden används på svenska, men är väl knappast svenska. "Site" används i svenska, men det svenska ordet är väl "sajt". O.s.v. Någon som vet hur man hanterar detta på andra Wiktionaries (förutom på engelska, som ju har de flesta facktermer t.ex. på sitt eget språk)?
När det gäller H3-rubriken var tanken att låta dessa vara lite mer allmängiltiga. "Räkneord" för såväl grundtal som ordningstal, "Pronomen" för alla typer av pronomen. Prefix, suffix och interfix samsas om rubriken "Affix". Det rimliga är att alla olika slags förkortningar kan samsas om rubriken "Förkortning". Ett ytterligare skäl för detta är att akronym inte har någon enhetlig definition. Ibland avses förkortningar som utläses som ett ord, som i Saab, Saco, etc., ibland förkortningar där man utläser förkortningens bokstäver, som i FN, TCO, etc., och ibland används akronymer för alla slags "initialismer", dvs där man vanligen använder initialen från varje ord i ett uttryck för att forma förkortningen, men att man ändå utläser hela uttrycket istället, exempelvis FYI, WYSIWYG etc. Däremot är bl.a., ca, etc. med flera förkortningar inte akronymer i någon bemärkelse. Vilken typ av förkortning kan anges som andra undergrupper till ordklasser anges och som beskrivs i stilguiden, precis intill fetstilen av uppslagsordet. Analogt med hur vi delar in andra ordklasser tycker jag också att kategorin kan få samma namn som rubriken. Kategori:Förkortningar, alternativet Kategori:Förkortningar på språk. ~ Dodde 4 december 2006 kl. 15.26 (CET)
Jag håller med Användare:82.212.68.183 om att vi nog får göra undantag från att försöka undvika adjektivformerna i fallet tecken. Rimliga underkategorier till tecken kan vara matematiska tecken, fysikaliska tecken, typografiska tecken o.s.v. ~ Dodde 4 december 2006 kl. 15.26 (CET)
"Matematik på svenska" är inte en bra kategori; det missade jag helt enkelt. "Matematiska tecken" vore nog lämpligt. Dock bör vi ändå använda den synliga kategorin "matematik" före definitionen. Det börjar nog bli dags för mig att vidareutveckla {{kat}} med andra ord :) . Och att endast använda "förkortningar" som H3 låter också rimligt. --Andreas Rejbrand 4 december 2006 kl. 15.34 (CET)
Jag har nu äntligen uppdaterat {{kat}}, så att man nu kan ange kategorier utan att något skrivs ut framför definitionen. Se för exempel. Vad tycks? --Andreas Rejbrand 4 december 2006 kl. 19.11 (CET)
Kommentera gärna också min nya mall {{tecken}}, som också används i . --Andreas Rejbrand 4 december 2006 kl. 19.12 (CET)
Ser två brister med funktionen i nuläget. Dels så fungerar det bara om definitionen redan har en kat-tagg, annars skrivs "()" ut framför definitionen, vilket inte ser så lyckat ut. Dels så anges i nuläget argument utan undantag med gemena initialbokstäver. I nuvarande version förväntas argumentet "kat=" ges med versal initialbokstav.
{{tecken}} är en jättebra idé som verkar fungera ändamålsenligt. ~ Dodde 4 december 2006 kl. 21.23 (CET)
Problemet med versal initialbokstav är nu löst. --Andreas Rejbrand 4 december 2006 kl. 21.26 (CET)
Nu har jag även löst problemet med tomma parenteser. --Andreas Rejbrand 4 december 2006 kl. 21.36 (CET)

Hur gör vi med tekniskt otillåtna sidtitlar, såsom <, [, {, }, ], >, . etc. ? --Andreas Rejbrand 5 december 2006 kl. 12.43 (CET)

Jag tycker att wikts standardtypsnitt inte håller måttet; se exempelvis Kategori:Tecken. Jag överväger att byta förstahandsvalet till Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode eller liknande. Kommentarer? --Andreas Rejbrand 5 december 2006 kl. 17.10 (CET)
Eftersom det inte går att komma runt att de tecknena inte går att skapa artiklar för med sina egna namn, kanske det inte finns någon annan lösning än att skapa en artikel som innehåller alla dessa (för det är väl bara ett tiotal?). Man skulle kunna döpa artikeln till övriga tecken och placera den i samma kategori som de andra tecknena, Kategori:Tecken. ~ Dodde 5 december 2006 kl. 22.33 (CET)
På vilket sätt håller wiktionarys standardtypsnitt inte måttet? ~ Dodde 5 december 2006 kl. 22.33 (CET)
"Övriga tecken" låter under omständigheterna acceptabelt. Angående teckensnittet, se http://www.rejbrand.se/wiktfont.png. --Andreas Rejbrand 5 december 2006 kl. 22.40 (CET)
Jaha du menade för {{tecken}}, trodde du menade för hela Wiktionary. För {{tecken}} låter det som en bra idé att byta till nåt teckensnitt som visar tecknena lite bättre. ~ Dodde 5 december 2006 kl. 23.23 (CET)
Nja, jag menar nog främst för hela svwikt. Som du ser på bilden klarar standardteckensnittet inte av att på ett tillfredställande sätt visa annat än "standardtecken". Ett tilläggande av Arial Unicode MS eller Lucida Sans Unicode skulle göra att det blir bättre för de som har något av dessa snitt installerat, medan resten inte påverkas av ändringen. --Andreas Rejbrand 5 december 2006 kl. 23.38 (CET)
Om ni inte har någon speciell css här så är standarden bara att sans serif ska användas. Webbläsaren får då välja vilket "sans serif"-typsnitt som ska väljas. I webbläsaren kan man själv välja vilket typsnitt man vill använda och på så sätt få det som man tycker bäst om. Om ni byter till något specifikt typsnitt här så tar ni bort den möjligheten för läsarna. Därför tycker jag inte ni ska ändra standardtypsnittet. Om du inte gillar typsnittet, så gör istället egna inställningar i din webbläsare eller i din personliga css-fil här på Wiktionary. /82.212.68.183 6 december 2006 kl. 16.58 (CET)
Tja, problemet är att standardvalet i Windows och IE är anmärkningsvärt dåligt på att rendera specialtecken (se http://www.rejbrand.se/wiktfont.png). --Andreas Rejbrand 6 december 2006 kl. 22.59 (CET)
Men det typsnitt som ni använder nu ser inte speciellt snyggt ut och är mindre lättläst i vanlig text, och är inte mycket bättre för de flesta specialtecknen. De flesta orden här innehåller inte specialtecken. Det är bätre att skapa en mall för specialtecken som kan användas när tecknen skrivs, ungefär som en:template:Unicode. Det löser inte problemet i sidrubriker och på kategorisidor, så där kanske det nya typsnittet kan vara motiverat./82.212.68.183 9 december 2006 kl. 13.19 (CET)

Artiklar för tecken är välkommet att skapas på Wiktionary. H2-rubriken bör vara i allmänhet vara "Tvärspråkligt". Kategorin för tvärspråkliga tecken bör vara [[Kategori:Tecken]] kort och gott. För tecken som inte tekniskt sätt kan skapas i sina egna artiklar finns Övriga tecken där dessa kan beskrivas.

Nytt standardteckensnitt[redigera]

Enligt diskussionen ovan har jag nu bytt standardteckensnitt på svwikt till Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode; själv ser jag sidan i Lucida Sans Unicode. Det tog några minuter innan jag vande mig, men nu tycker jag att det ser riktigt stiligt och elegant ut. Vad säger ni andra? (Speciellt: ser någon sidan i Arial Unicode MS?) --Andreas Rejbrand 6 december 2006 kl. 00.21 (CET)

Ska jag vara ärlig vet jag inte vilket typsnitt jag ser sidan i. Jag har nämligen varken Arial Unicode MS eller Lucida Sans Unicode, men sidan har ändrat typsnitt, så jag vet inte, om jag ska vara ärlig... (inte kan väl webbläsaren skapa ett typsnitt om det behövs, om namnet grundas på nåt annat?) Jag tror att jag ser sidan i Lucida Sans Unicode, trots allt (liknar iaf inte Arial).
De första minuterna tyckte jag att det var hemskt, men har vant mig och föredrar det nog såhär nu. //Skal 7 december 2006 kl. 23.26 (CET)
Min reaktion var densamma. Nu tycker jag det här är mycket snyggare. Framförallt visas dock specialtecken på ett acceptabelt sätt. --Andreas Rejbrand 7 december 2006 kl. 23.31 (CET)
Min fråga är då: hur ställer jag i min css om så att jag åter ser en serif-font? Jag tycker det vara värdefullt att snabbt kunna avgöra skillnaden mellan säg Användare:Al och "impostorn" Användare:AI, vilket i nuvarande typsnitt mer eller mindre kräver besök i redigeringslägets monospace-ade seriffont.... Jag har prövat att stoppa in ett extra !important till den rad i min .css som anger serif-fonten, utan att lyckas. :( Måste jag specificera en speciell font för att detta ska fungera numera? \Mike 12 december 2006 kl. 17.36 (CET)
Jag ska prova att ta bort "!important" i standard-CSS:n. Vi får se om det fungerar. Mike: tänk också på att alltid rensa cachminnet när du ändrat i din personliga CSS. (Och välkommen tillbaka :) ). --Andreas Rejbrand 12 december 2006 kl. 17.47 (CET)
Tackar, men kommer nog vara borta rätt mycket närmaste tiden, också. Och jo, jag vet om cachen :) Nå, jag har fått till någonting någotsånär behagligt igen, men får finjustera det allteftersom. (Att fundera på tills dess är t.ex. varför tabbarna plötsligt fått så mycket mindre text, men sökrutans knappar så mycket större? :/ ) \Mike 12 december 2006 kl. 18.49 (CET)
Det verkar som om det kursiva tecknet intill den högra raka parentesen kommer väldigt nära med det nya teckensnittet. I vissa fall går bokstaven till och med igenom parentesen (se längst ner i översättningslistan i artikeln tåg. Ändra teckensnitt, eller ändra inställning till raka/kursiva parenteser? ~ Dodde 18 december 2006 kl. 19.36 (CET)
Ett annat problem med den nya teckensnittet är att i fetstilta ord verkar det vara svårt att se skillnad på ö och ō (jfr ö, ō) (Såvida jag inte ökar teckenstorleken i FF, förstås). \Mike 19 december 2006 kl. 07.17 (CET)
Ni ser förmodligen sidan i Arial Unicode MS. Själv ser jag sidan i Lucida Sans Unicode, och där är dessa problem snarast obefintliga. Möjligen kan jag ändra prioriteten på teckensnitten, men Lucida är lite mer "ovanligt" (jämfört med standardteckensnittet), så det kan väcka protester... --Andreas Rejbrand 19 december 2006 kl. 07.23 (CET)
På min dator har inget förändrats. Antagligen struntar min webläsare i det teckensnitt som wiktionary föreslår. Om jag däremot sitter vid någon windowsburk på jobbet så ser allt riktigt risigt ut (i min subjektiva mening). Jag förstår anledningen till att byta teckensnitt, men jag tycker inte att wiktionary skall bestämma typsnitt. Typsnittet bör ingå i den uppsättningen som varje användare har. Kör man windows med IE så brukar Arial vara standard (eller?) och då kan det kännas konstigt om man kastas in i ett helt annat typsnitt. // Wellparp 19 december 2006 kl. 21.38 (CET)
Har nu förbjudit FF att acceptera de fonter som websidan vill ge mig - utan allt sans-serif blir numera Arial (tror jag - det ser ivf annorlunda ut när jag är utloggad). Nice-ish ;) \Mike 20 december 2006 kl. 14.57 (CET)

Nytt standardteckensnitt är infört. Delade meningar om det blev en förbättring.

Kategori:Tecken[redigera]

Jag tycker att det är väldigt onödigt att ha kategorin Tecken som den är nu. Varför ha tecken under olika rubriker. Jag tycker att det vore bättre om man alltid sorterade tecken med "*" som "första" "bokstav". T.ex. för !:

[[Kategori:Tecken|*!]]

Det är så onödigt att det ska ta mycket mer plats än det behöver, när nuvarande sätt inte är ett dugg tydligare. Kanske något som måste ändras i {{kat}}? //Skal 7 december 2006 kl. 23.26 (CET)

Det är en möjlig lösning, som dock tycks kräva en omprogrammering av {{kat}}. Jag ska undersöka saken. --Andreas Rejbrand 7 december 2006 kl. 23.32 (CET)
Jag har nu löst problemet. Ändringarna kommer dock inte att synas förrän artiklarna i Kategori:Tecken sparas om. Doddebot? --Andreas Rejbrand 7 december 2006 kl. 23.49 (CET)
Jag gjorde det själv nu. Vad tycks? --Andreas Rejbrand 8 december 2006 kl. 00.24 (CET)
Sorry har varit frånvarande ett dygn från wikt så jag missade detta ;) Ser fint ut... ~ Dodde 8 december 2006 kl. 14.10 (CET)
Jättebra :-) //Skal 8 december 2006 kl. 18.12 (CET)

Är det tänkt att bokstäver inte ska vara med i Kategori:Tecken? Motivering? Annars, varför tog du bort å, Andreas? //Skal 8 december 2006 kl. 18.20 (CET)

Tanken var nog att byta ut mot {{kat}}-mallen med samma funktion. ~ Dodde 8 december 2006 kl. 18.31 (CET)
Kategorier bör sällan anges manuellt med [[Kategori:...]], utan med {{kat}}. Jag tog bort den manuella, och utgick från att en kat-mall existerade på sidan. (Precis som Dodde skrev, ja.) --Andreas Rejbrand 8 december 2006 kl. 19.14 (CET)
Hur kategorier helst bör anges har vi nog inte i detalj diskuterat, och hur och när kategoriangivelsen isåfall bör anges med hjälp av {{kat}}-mallen är inte förklarat i stilguiden (eller någon annanstans för den delen). Min uppfattning är nog att [[Kategori:...]] fortfarande är standardsättet att ange kategorier. Att {{kat}} ger ytterligare en möjlighet att ange kategorier öppnar dock för möjligheten till en givande diskussion. ~ Dodde 9 december 2006 kl. 09.41 (CET)
Jag är inte säker på att användande av {{kat}} är det bästa. För varje gång som man anropar mallen måste 3568 tecken läsas och köras (då inkluderat mallarna kat, AddItemFirst, AddItem*8 och AddItemKat*11). Jag vet inte hur smart cachningen är, men jag misstänker ändå att det tar mycket mer på servern än att bara skriva [[Kategori:Slarvigt på portugisiska]], vilket bara är 37 tecken. Man skulle alltså kunna ha ~100 kategorier och servern skulle ändå få lika mycket kod att tolka (nu krävs det säkert mer när den ska lägga till en kategori, så det stämmer nog inte, men ändå).
Fördelen är ju att det blir enhetligt, och kanske tydligare i artikelns wikikod. Hur som helst - jag kommer tills vidare enbart att använda {{kat}} när den ändå behövs, och annars ange kategorier på gammalt hederligt sätt. :-) //Skal 9 december 2006 kl. 10.36 (CET)
Jag anser att vi i princip aldrig bör ange kategorier manuellt, ty vi då oundvikligen förlorar information (till vilken def. hör kategorin?) och garanterad homogenitet. Använd alltid {{kat}} --Andreas Rejbrand 9 december 2006 kl. 11.46 (CET)
Det finns 3 nackdelar med att använda {{kat}} som jag ser det, utöver den anledning som Skalman angivit.
  1. Automatisk angivelse av kategorin med hjälp av mallar försämrar enligt min mening tydligheten i redigeringstexten. Ett icke-homogent sätt att ange kategorier kan vara förvirrande snarare än förenklande för många.
  2. Kategori som motsvaras av H3-rubriken är i de flesta fall samma för samtliga definitioner under en viss rubrik. Det innebär merarbete för ett homogent utseende att införa en {{kat}}-mall framför varje definition istället för att låta kategoriangivelsen skapas endast en gång i slutet av varje språkavsnitt på sedvanligt vis.
  3. Med icke-homogena lösningar försvåras programmering av botar för allehanda syften eftersom det måste tas hänsyn till varje sätt att ange kategorier i varje script som skapas.
Det finns dock en fördel att använda {{kat}}-mallen för kategorier som inte motsvaras av H3-rubriken då olika definitioner av ett ord ofta används i olika sammanhang och där stilvärdet är intressant för uteslutande en av samtliga definitioner inom ett visst språkavsnitt. Fördelen är att man även kan använda {{kat}}-mallen för att ange grupptillhörighet för enstaka definitioner av ordet utan att det behöver skrivas ut inom parentes framför definitionen som tidigare var fallet. gitarr skulle därför föreslås använda {{kat|kat=musikinstrument}} istället för {{kat|musikinstrument}} som i nuläget används i artikeln. Andreas och jag har haft ett antal diskussioner om detta innan och jag har uppfattningen att den bredare uppfattningen är att grupptillhörighet inte ska anges som en tagg framför definitionen, och det är detta som är infört i stilguiden. Andreas har dock inte hållit med. Att skapa "osynliga taggar", nu i formen av argumentet "kat=" är en lösning som tillfredställer både behovet av att tydligare ange vilken av definitionerna som kategorin avser (som har varit Andreas huvudargument) och åsikten att grupptillhörighet inte ska anges som en tagg framför definitionen.
Mitt spontana förslag, för att få det avgränsat och enhetligt, är att språkindexkategorier och kategorier som motsvaras av H3-rubriken (dvs Substantiv på svenska, Tecken på svenska, Affix på svenska, Substantivfraser på svenska o.s.v.) alltid bör anges på sedvanligt vis, medan alla övriga kategorier (som om jag inte glömt något alltid är på definitionsnivå, det vill säga stilvärdeskategorier, grupptillhörighetskategorier o.s.v.) alltid bör anges med hjälp av {{kat}}-mallen.
Detta gör användningen av {{kat}}-mallen enligt min åsikt mer ändamålsenlig, programmeringen av botar blir mindre komplicerad, rekommendationerna blir även klart avgränsad och tydlig, och tydligheten bevaras av att information som bör anges på definitionsnivå inte går förlorad av ett alltför allmänt sätt att ange kategorierna på sedvanligt sätt.
Utöver detta lutar jag även mot att H3-rubrik-relaterade kategorier bör anges i artikeln även om en grammatiktabellmall (som automatiskt ger "ordklasskategorin") finns infogad i artikeln. Den som lägger till grammatiktabell vid skapandet av artikeln behöver givetvis inte även skriva in [[Kategori:Substantiv på svenska]] eller liknande, utan underhållandet av detta sker isåfall automatiskt med hjälp av en bot. Anledningen till detta är ett homogent utseende och ökad tydlighet i redigeringstexten av artikeln. ~ Dodde 9 december 2006 kl. 12.37 (CET)
Att alltid använda Mall:kat tycker jag inte är någon bra idé. Varje gång ni hittar ett nytt fall där mallen inte riktigt passar så behöver den anpassas och byggas ut. Till slut blir mallen så stor att den bara kan användas ett par gånger på varje sida. Nu kan mallen användas ungefär 270 gånger (om sidan inte använder några andra mallar), det borde ju räcka ett tag. Men var försiktiga när ni utökar mallen. /82.212.68.183 9 december 2006 kl. 13.08 (CET)
Utökningen av mallen med motsvarande "kat="-argumentet var mer eller mindre planerat från början då vi redan vid skapandet av första versionen såg behovet att ha detta argument med. Att mallen skulle behöva utökas med särskilt många fler tecken från nuvarande version har jag svårt att tänka mig. Vad wiki-programvaran har för begränsningar idag vad gäller användningen av mallar eller artikelns storlek som sådan känner jag inte till. Anser du 82.212.68.183 att en sådan begränsning är ett hinder för att {{kat}}-mallen alltid ska användas för att ange kategoriseringen på definitionsnivå då kategoriseringen inte avser motsvarande H3-rubrik, eller ser du något annat hinder för en sådan "mellanvägs"-reform? ~ Dodde 9 december 2006 kl. 13.41 (CET)
Om det går att ange att mallen ska skriva x men använda kategori y, så borde ju det täcka alla fall. Jag hade fått för mig att ni utökat mallen flera gånger för nya uppgifter. Begränsningen av hur mycket mallar som kan inkluderas borde inte vara något problem om det inte finns ord med väldigt många (>200) betydelser som ska kategoriseras med mallen. /82.212.68.183 10 december 2006 kl. 21.51 (CET)

"Tecken" är inte på definitionsnivå och bör inte användas med hjälp av {{kat}}. Alla H2/H3-rubrikers motsvarande kategorier skrivs ut i klartext. {{kat}} rekommenderas att användas för alla de kategoriangivelser som är på definitionsnivå. Stilguiden är uppdaterad.

Kategori:Slarvigt_på_svenska?[redigera]

Är denna kategori nödvändig? Vad avgör skillnaden mellan slarvigt och vardagligt? Det beror väl på vem man frågar? /Jiiimbooh 8 december 2006 kl. 22.03 (CET)

Nej. Med "slarvigt" menar jag att ett ord, som har en mycket enkel och välkänd betydelse, medvetet används fel, speciellt i överdrifter. Ordet "helt" betyder exempelvis till 100 %, fullständigt, men ändå säger många "jag är helt slut" när de egentligen menar "jag är ganska trött". De använder språket lite "slarvigt", och de är (förhoppningsvis) medvetna om det. "Vardagliga" kallar jag däremot ord som förvisso har en korrekt betydelse, men som inte anses "formella", såsom "grabb" för "pojke". En viss skillnad anser jag föreligga, således. --Andreas Rejbrand 8 december 2006 kl. 22.14 (CET)
Gränsen är inte helt tydlig (:-)), och jag tycker nog att det skulle gå lika bra med en kategori. Man kan misstolka betydelsen av "slarvigt", och jag tycker inte att en kategori skulle försämra på något sätt. //Skal 8 december 2006 kl. 22.19 (CET)
Jo, nyanser är viktiga. Vi har ju också Kategori:Slang på svenska, Kategori:Vulgärt på svenska m.fl. --Andreas Rejbrand 8 december 2006 kl. 22.21 (CET)
Det är dock mindre kontroversiellt att beteckna något som slang än vad det är att beteckna något som slarvigt. Jag tycker man måste vara försiktigare med att beteckna något som slarvigt eftersom det också antyder att det är inkorrekt. /Jiiimbooh 8 december 2006 kl. 22.33 (CET)
"Jag är helt slut" betyder inte "Jag är ganska trött" för mig. Det betyder att man är så trött som är möjligt. Jag tycker att det är vardagligt, snarare än slarvigt. /Jiiimbooh 8 december 2006 kl. 22.22 (CET)
Tja, som matematiker/fysiker ryser jag lite när folk påstår sig vara "så trötta som möjligt". De menar det naturligtvis inte. --Andreas Rejbrand 8 december 2006 kl. 22.23 (CET)
"Så trött som möjligt" är naturligtvis lite subjektivt, men vad jag menar är att det är en viss skillnad att säga "Jag är ganska trött" och "Jag är helt slut". Det uppfattas helt olika. Det är också därför man säger att man är helt slut, för att poängtera att man inte bara är lite trött. /Jiiimbooh 8 december 2006 kl. 22.33 (CET)
Jag håller med Jiiimbooh om att vardaglig användning av ord som även förekommer i vetenskapliga sammanhang inte bör betecknas som slarvigt. Jag ser det snarare som en betydelseförskjutning isåfall. Säger man att man är helt slut, är det ingen som skulle ta det vetenskapligt bokstavligt eftersom man då hade varit död och inte kunnat uttala meningen. Att vara helt slut betyder självklart att man är väldigt väldigt slut eller liknande. Att använda överdrifter är enligt min mening inte att använda språket slarvigt. Men generellt kan det förstås vara svårt att dra gränsen när ett ord används slarvigt och när det har skett en betydelseförskjutning. När hastighet används för att beteckna fart så är det två parallella begrepp som båda används, men ibland utan urskiljning, fast det är en tydlig vetenskaplig definitionsskillnad mellan de två orden. Använder man hastighet när man menar fart, eller använder man fart när man menar hastighet får det väl betecknas som slarvigt. Men användningen av hastighet istället för fart har blivit så utbredd i vardagligt tal att det är osäkert om man inte kan prata om en viss begreppsutvidgning, åtminstone för icke vetenskapliga sammanhang. Det är svårt att missförstå vad en person menar när han säger "bilen hade en hastighet som översteg 150 km i timmen". Möjligen kan man väl säga när begreppsförvirring ligger till grund för att ett ord används någorlunda felaktigt, men samtidigt har en viss utbredning, att användningen av ordet då är slarvigt. Jag är inte jättehemma på matematik, men möjligen borde absolutbelopp i betydelsen norm också betecknas som slarvigt. Vardagligt däremot är ju något helt annat, precis som Andreas säger, ett ord som inte anses vara formellt. Men jag anser nog att om vi ska föra en diskussion om vilket stilvärde en definition av ett ord ska ha (och därmed motsvarande kategori), bör diskussionen föras på artikelnivå. Användningen av Kategori:Slarvigt anser jag ska användas med försiktighet, men det finns inget skäl att helt "förbjuda" kategorin emm. ~ Dodde 9 december 2006 kl. 08.29 (CET)
Jag instämmer med Dodde. Det handlar här om en betydelseförskjutning och inte om slarv. // Wellparp 9 december 2006 kl. 16.21 (CET)
Den sinnebild jag har är en person som kommer hem från jobbet, kastar ifrån sig jackan och lutar sig tillbaka i fåtöljen vid skrivbordet. "Jag är helt slut", säger han till sin fru, fast han egentligen menar "jag är ganska trött efter jobbet; skönt att vara hemma och ledig". Kalla detta vad ni vill; jag kallar det lätt, medvetet (förhoppningsvis) "slarv". Om det är en fråga om en betydelseförskjutning måste vi lägga till en definition i helt, nämigen ganska. Fast det känns väldigt fel för mig; i princip brukar man ju betrakta helt och ganska som antonymer. --Andreas Rejbrand 9 december 2006 kl. 16.32 (CET)
Du har rätt i betydelsen av "Jag är helt slut", men fel i att tolka detta som slarv. Det är snarare en betydelseförskjutning av hela frasen. "Jag är helt slut" har kommit att betyda "jag är trött". Den ursprungliga betydelsen är numera ganska ovanlig. Att säga att det är slarv är felaktigt. // Wellparp 9 december 2006 kl. 18.14 (CET)
Nja, det beror ju helt på definitionen av "slarv". Vad vill du själv kalla det? --Andreas Rejbrand 9 december 2006 kl. 20.50 (CET)
Helt och ganska är inte antonymer enligt någon definition av antonymer som jag känner till, åtminstone inte ur språklig synvinkel. Matematiskt kanske man kan se det som att en delmängd är motsatsen till hela mängden minus delmängden, men språkligt används inte antonymer på det sättet. Om nu helt betyder 100% så är en antonym något ord av samma stilvärde som betyder 0%, inte ett ord som betyder "inte 100%". Vilket detta ord skulle vara, om ett sådant finns, är jag inte säker på. ~ Dodde 9 december 2006 kl. 21.14 (CET)
Är inte fullständigt (synonymt med helt) och ofullständigt (som ofta kan ersättas med ganska) antonymer? --Andreas Rejbrand 9 december 2006 kl. 22.04 (CET)
Det här anser jag inte vara någon särskilt viktig fråga, utan - som Dodde säger - något vi med fördel kan diskutera på enskilda artiklars diskussionssidor. --Andreas Rejbrand 9 december 2006 kl. 22.04 (CET)
Kan väl svara allmänt kanske. Det är betydelserna av ordet som är det viktiga och att två ord i en betydelse är varandras motsatser eller synonymer innebär inte att ett ord ett eller flera led bort med endast en betydelse som sammanlänkar orden som synonymer automatiskt är antonymer. Därför kan man inte säga att två ord per automatik är antonymer bara för att ett av synonymerna till respektive ord är antonymer till varandra. Antonymer definieras ibland till och med som något som vi brukar kalla för motsatspar. Enligt den definitionen är pojke och flicka antonymer, medan pojke och tjej inte är det. Det är denna snävare definition vi i allmänhet använder oss av i artiklarna på Wiktionary. I vissa fall är antonymiförhållandet något diffusare och någon jättehård regel för att endast och bara inkludera motsatspar vore därför inte lämplig. Jag blandade ihop begreppen lite i mitt förra inlägg och det föreligger givetvis ett motsatsförhållande i "påstående A" och "inte påstående A" (däremot föreligger inget "gradmotsatsförhållande" vilket var den typ av motsatsförhållande som jag syftade på). "1" är motsats till "inte 1", men "2" som inte tillhör "1" är inte motsats till "1", om du förstår hur jag menar. Så jag förstår hur du menar och det är möjligt att ganska och fullständigt skulle kunna vara antonymer om man använder sig av en bredare definition av antonymibegreppet. I fallet som du syftade på, "Jag är helt slut" är dock en uttryck för i vilken grad man är slut och en motsats till uttrycket är antingen "jag är inte helt slut" eller "jag är inte alls/inte det minsta slut", snarare än "jag är ganska slut" som istället är en mildare forumering än "jag är helt slut" och mer i paritet med "2" i exemplet ovan och därför inte en motsats. ~ Dodde 9 december 2006 kl. 23.05 (CET)

Diskussion har även förts på Kategoridiskussion:Slarvigt_på_svenska. Det rekommenderas att inte använda taggen "slarvigt" i artiklarna, utan närmare beskriva hur ordet används under ordets användning. När ett ord (ofta adjektiv) ofta används för att överdriva, vara ironisk med mera, behöver det inte skapas speciella definitioner. Se även diskussion under Diskussion:helt och Diskussion:evighet.

Källor[redigera]

Det saknas helt riktlinjer för när, om och hur källor ska anges på Wiktionary. Jag skulle tycka det vore bra om lite åsikter om detta ventileras här.

Jag har sett i vissa artiklar att källor angivits för hela artikeln snarare än för enstaka citat eller påståenden. Detta tycker jag är olämpligt. Om källhänvisningen inte berikar innehållet som t.ex. för ett citat i en exempelmening eller en rekommendation från Svenska Språkrådet eller liknande, så räcker det ofta gott att ge en kommentar i sammanfattningsfältet.

Vad gäller strukturen så vet jag inte. bör "ref" användas eller bör länken med namn och allt finnas i direkt anslutning till exempelmeningen/texten? Kan det finnas tillfällen när ett sätt är att föredra men inte ett annat och kan man klargöra detta på nåt bra sätt?

I de fall källor ska anges under en egen rubrik föreslår jag att placeringen av den ska vara längst ner i artikeln (ovanför interwikilänkarna) och att rubriken är på H2-nivå ==Källor== då källorna inte är underkastade ett visst språkavsnitt. ~ Dodde 15 december 2006 kl. 06.54 (CET)

Jag föreslår att man alltid använder <ref>-taggen (och ==Källor längst ner i artikeln), då det inte tar så väldigt mkt plats i själva artikeln. Jag ser inga nackdelar med det... Jag antar att vi bör ha källor även till etymologier som är hämtade från diverse ställen... //Skal 3 januari 2007 kl. 22.13 (CET)

Nytt avsnitt skapat i Stilguiden för hur källor ska anges. Detta avsnitt behöver vidareutvecklas.

Fler användare vore lämpligt[redigera]

Det är nästan bara jag som regelbundet skapar nya artiklar om svenska ord, och det kommer bokstavligt talat att ta mig åtskilliga år att skapa ens en någorlunda täckande ordbok. Vi behöver fler användare. Frågan är dock hur vi kan locka hit dem. Förslag? --Andreas Rejbrand 15 december 2006 kl. 22.22 (CET)

Jag vet hur det känns! Detta är den viktigaste frågan just nu för wiktionary. Ett sätt som jag, utan framgång, använde mycket förr var att annonsera på svenska wikipedias bybrunn. Min tro var att bland de som redan är insatta i wiki borde det finnas åtminstone någon som är intresserade av språk och ord, men det verkar inte vara så. Jag tror att många på wikipedia blir skrämda av wiktionarys rigida (men ack så nödvändiga) struktur. Jag personligen har inte editerat på svenska wikipedia på länge, utan lägger min "wikitid" på wiktionary. Även om mitt engagemang går i vågor så är det alltid svenska wiktionary jag tar mig tillbaka till. Tillbaka till frågan... Det finns nog ingen patentlösning på detta, utan vi behöver bolla olika idéer och hitta en väg framåt på ett sätt så att det inte känns tröstlös. Wiktionarys mål är naturligtvis ofantligt och det blir fortfarande mycket stort om man bryter ner det till svenska ord. Som det ser ut hittills är inte svenska wiktionary något vidare användbar. Sannolikheten är stor att man inte hittar just det ord man söker. En idé som jag haft ett tag är att skapa användbarhet inom ett mycket litet område så att vi kan appellera till en grupp människor som kan ha intresse av att faktiskt använda wiktionary. Med användare kommer även de som redigerar. Som idé till litet avgränsat område har jag en universitetskurs i tankarna. Antag att vi väljer ut en universitetskurs (t.ex. en mattekurs eftersom majoriteten av oss som nu är aktiva eller någorlunda aktiva är insatta och/eller intresserade av matematik). Vi skapar en lista på alla speciella ord som används i kursen och försöker skapa artiklar till så många som möjligt. Därefter gör vi reklam till den som är kursansvarig och talar om att hon/han inte behöver göra en egen ordlista, utan att det redan finns på wiktionary. Kanske kan några av studenterna tänkas använda wiktionary för att översätta till/från engelska när kurslitteraturen kräver det. Detta är naturligtvis bara en idé som förhoppningsvis kan leda vidare till andra idéer. Kommentarer! Flera idéer? // Wellparp 16 december 2006 kl. 11.42 (CET)
Jag tror inte att strukturen i sig avskräcker. Däremot vet jag att ett par inte velat inse behovet av struktur för den ordbok vi håller på att skapa och som därför (gissar jag) valt att lämna Wiktionary. Men vill man att det arbete man lägger ner på Wiktionary ska bli användbart och vara bestående så finns det nog inget annat sätt än att sträva efter tydlighet och struktur. Sedan behöver givetvis atmosfären kännas varm och uppmuntrande, det bidrar ju till att göra det roligt att bidra till Wiktionary.
Att fokusera på ett stort projekt om matematik som utesluter de allra flesta känns lite konstigt om man har syftet att locka hit fler användare. Istället tycker jag att man kan fokusera på att initiera flera olika (de behöver inte ens vara stora) projekt så att många fler användare direkt hittar något som de är intresserade av och vill bidra med här på Wiktionary. Kanske det bör länkas till projekt-sidan från huvudsidan också sen när den har lite mer att erbjuda. ~ Dodde 17 december 2006 kl. 23.12 (CET)

Allmänna tankar om hur fler användare kan bli intresserade att delta i projektet.

18000[redigera]

Hur kunde vi gå från 15000 till 18000 artiklar på bara en vecka? // Wellparp 16 december 2006 kl. 12.45 (CET)

Jag misstänker att det är doddebot som varit i farten. /82.212.68.183 16 december 2006 kl. 12.55 (CET)
Böjningsformer, såsom fyrhörningarna. --Andreas Rejbrand 16 december 2006 kl. 13.06 (CET)

Doddebot har börjat lägga till böjningsformer av ord. Därför har antalet artiklar stigit ganska kraftigt.

Insamling[redigera]

Vem har lagt till (den otäcka) pengamätaren överst på samtliga sidor? --Andreas Rejbrand 16 december 2006 kl. 13.06 (CET)

Det vet jag inte, men jag tycker inte att den är otäck. Insamlingen av medel till Wikimediastiftelsen är viktig! Jag uppmanar samtliga att göra en donation. // Wellparp 16 december 2006 kl. 15.04 (CET)

Wikimediastiftelsen har gjort en insamling.

Ny "undo"-knapp...[redigera]

...vid visning av den senaste ändringen i en artikel. (Skall översätta etiketten till svenska.) Denna funktion är uppenbarligen tillgänglig för alla användare, och inte bara för admins. --Andreas Rejbrand 20 december 2006 kl. 15.08 (CET)

hittar inte, var? ~ Dodde 20 december 2006 kl. 23.46 (CET)
När du kollar på diffar finns nu en länk som heter "ångra" tillsammans med "rulla tillbaka" osv. Denna är avsedd för icke-admins: skillnaden ska väl vara att den inte sparar den tillbakarullade sidan såsom rulla-tillbaka-knappen gör med en gång. \Mike 20 december 2006 kl. 23.53 (CET)
När jag testade att klicka på "undo" så stod det "Undo Succeeded - The edit was successfully undone. Please click save to apply this change.", men texten var inte tillbakaändrad, så när jag klickade på spara så hände inget, eftersom texten inte var ändrad. Men om nu ångra-länken skulle fungera som det är tänkt, så är det exakt samma sak som händer om man klickar på redigera-länken över den vänstra diffen. Det enda som skiljer är meddelandet ovanför redigeringsrutan. ~ Dodde 21 december 2006 kl. 00.14 (CET)
Jag misstänker att du försökte göra "undo" på den senaste versionen av en sida. Det är en bug som gör att den senaste redigeringen av en sida inte går att ogöra med undo-funktionen. Jag tror att undo inte heller fungerar på en gammal redigering som ger samma resultat som den senaste redigeringen. /82.212.68.183 21 december 2006 kl. 17.02 (CET)
Ah, okej då förstår jag. Tack. ~ Dodde 21 december 2006 kl. 19.47 (CET)

Information om ny funktion för att ogöra ändringar mellan två "diffar".

Någon annan som fått samma fel?[redigera]

Här begriper jag inte hur diffen kan påstå att rubriken inte står överst på sidan... Eller vart {-arna har tagit vägen? \Mike 20 december 2006 kl. 17.30 (CET)

Konstigt. Samma fel händer för mig. Bugg. (Mike: sätt på Clear Type! Texten går ju knappat att läsa! Det blir en enorm skillnad, som mellan Win3.1 och Vista!) --Andreas Rejbrand 20 december 2006 kl. 17.53 (CET)
Clear Type? I bildbehandlingsprogrammet? (Kan absolut nada om sådant - fuskade med paint eftersom det var det första dylika jag hittade under startmenyn :)) \Mike 20 december 2006 kl. 18.00 (CET)
Clear Type är beviset på att det finns en god gud här i världen, himmelriket på jorden etc. etc. Skämt åsido, Clear Type är ett system som gör tecken extremt mycket trevligare att titta på i Windows; skillnaden är som att titta på en 17-tumsskärm med upplösningen 340×240 repsektive 1280×1024. Aktivera funktionen via Kontrollpanelen/Utseende/Egenskaper för bildskärm (skrivbord)/Utseende/Effekter/System för kantutjämning av skärmteckensnitt (ungefär). Jämför http://www.rejbrand.se/ClearType.bmp med http://www.rejbrand.se/NoClearType.bmp. --Andreas Rejbrand 20 december 2006 kl. 18.15 (CET)
Hmm... (efter lite gissande om vad ovanstående knappar heter på engelska). Nå, annorlunda är det ivf, får se vad jag säger om det hela om en vecka eller så... :) \Mike 20 december 2006 kl. 19.05 (CET)

Diskussion om bug i MediaWiki-programvaran.

Rimord-namnrymd?[redigera]

Några större Wiktionarier har rimord-namnrymder, det kanske går och fixa här eller är wikin för liten för att det ska vara nödvändigt? Smiddle 20 december 2006 kl. 20.22 (CET)

Hur fungerar det? Menar du inte "kategorier" istället för "namnrymder"? --Andreas Rejbrand 20 december 2006 kl. 20.58 (CET)
Njae, en: har en egen namnrymd för listor med rim, se exvis SÄ i namnrymd 106 på en:wikt. Själv vet jag inte så mycket om vitsen med dem, men om andra anser sig ha nytta av dem så ska jag inte bromsa. \Mike 20 december 2006 kl. 21.12 (CET)
Begriper inte riktigt hur det är tänkt att fungera. Dock tycker jag att ett kategorisystem vore lätt tilltalande. Exempelvis kunde Kategori:Rimord på svenska - ist kunna innehålla ord såsom optimist, nykterist etc. --Andreas Rejbrand 20 december 2006 kl. 21.17 (CET)
Men de bör nog namnges efter uttal snarare än stavning :) (Just -ist kanske det bara finns en variant av men många andra har olika alternativ). Nackdelen med kategorier framför enskilda länkar är förstås om man är rädd för att antalet kategorier samlade där i botten blir oöverskådligt stort (och fluor skulle nästan kunna kvalificera in där även utan n stycken nya rim-kategorier, är jag rädd.) \Mike 20 december 2006 kl. 21.28 (CET)
Nej, det borde väl inte bli fler än en kategori per uttal i artikel? Det föreligger dock lite svårigheter i ett dylikt projekt, så det ligger inte på min prioritetslista... --Andreas Rejbrand 20 december 2006 kl. 22.43 (CET)
En kategori per uttal och språk, kan bli relativt många. Men jag kommer inte heller lägga ner något krut på en dylik kategori. \Mike 20 december 2006 kl. 22.45 (CET)
Idén har inte alls slagit mig innan, men ifall vi vill ha rimord nu eller i framtiden på svenska wiktionary så tycker jag absolut att en egen namnrymd är lämpligare än kategorier. Det är mycket lättare att lägga till ett antal ord i en "rimordsartikel", än att lägga till kategorier i ett dussintal existerande artiklar. Stavning och uttal är som nämnts olika saker. Även detta förklaras bäst i egna artiklar. Man behöver heller inte begränsa sig till existerande artiklar för att lägga till kategorier, utan man kan helt fritt lägga till alla orden som rimmar i rimordsartikeln. Namngivningen av artiklarna lär väl få ägnas lite tankearbete i och för sig, men en egen namnrymd är den enda rimliga lösningen av de två enligt min mening.
Men tills antalet rimord blir ett ansenligt antal, så tycker jag att det till en början kan hanteras som ett projekt i ett en-side-format i Wiktionary:Appendix. ~ Dodde 21 december 2006 kl. 00.04 (CET)
I sådana fall kan kanske en:Rhymes:Swedish kunna fungera som ett frö? \Mike 21 december 2006 kl. 00.12 (CET)
Absolut. Sedan när vi kommer så långt så föreslår jag att vi inför en parallell mall till {{se även}}, som skulle kunna heta {{se rimord}} som skulle kunna ha texten (''se rimord till <uppslagsordet>: <namn på artikeln i rimordsnamnrymden>'') eller liknande, och som kan placeras precis in till se även-mallen. En bot skulle kunna hantera tilläggandet av denna mall i artiklarna i huvudnamnrymden helt automatiskt.
Eftersom nu en:Rhymes:Swedish redan finns så tar jag tillbaka förslaget att starta som ett ensidesprojekt i Wiktionary:Appendix. Bara det som redan finns i en:Rhymes:Swedish tycker jag räcker för att motivera en egen namnrymd att bygga vidare på ~ Dodde 21 december 2006 kl. 01.04 (CET)

Positiva inställningar till ny rimordsnamnrymd och förslag på hur det kan startas. Fortfarande mer prioriterade projekt så införandet kommer nog dröja lite.

Skapa artikeln för fast mellanslag?[redigera]

Bör vi skapa artikeln för fast mellanslag: [2]? I så fall bör den omdirigera till WT:ÖT, eftersom man i t.ex. Fx kommer till bara enkelt mellanslag om man söker på det. Om vi skapar den "artikeln" bör vi även skapa artikel för mellanslag... //Skal 20 december 2006 kl. 23.49 (CET)

Tja, det blir tämligen tekniskt. Vi har nu åtskilliga tecken som artiklar, men främst i egenskap av symboler som används i människans skriftliga kommunikation, och inte i egenskap av tecken med tillägnad unicode-kod. Olika typer av blanksteg (som tecknet heter; mellanslag är endast knappen på tangentbordet) har främst tekniskt intresse. Fast å andra sidan är väl tekniskt intresse bättre än inget intresse alls, och några extra artiklar skadar väl inte? Så visst, gärna för mig. Folk i allmänhet är ju väldigt dåliga på att använda hårt blanksteg, och katastrofexempel såsom
alfa beta gamma alfa beta gamma alfa beta gamma 5
% alfa beta gamma alfa beta gamma alfa beta gamma
är tyvärr inte ovanliga, så lite upplysning är nog inte fel. --Andreas Rejbrand 21 december 2006 kl. 10.30 (CET)
Även om det tekniskt sett går att skapa en enskild artikel för fast mellanslag tycker jag att den passar in i artikeln övriga tecken, eftersom det annars är svårt att hitta fram till artikeln. ~ Dodde 8 januari 2007 kl. 08.08 (CET)
Skapat i WT:ÖT //Skal 16 januari 2007 kl. 17.51 (CET)

artikeln för fast mellanslag skapas i Övriga tecken även om det är tekniskt möjligt att skapa den i vanliga artikelnamnrymden.

Jag har lagt till rutan "Veckans artikel" på huvudsidan[redigera]

Jag har tänkt mig att denna uppdateras varje måndag med ett nytt (högkvalitativt och standardiserat) uppslagsord, samt att samtliga länkar i rutan på huvudsidan skall vara blåa, samt att "mer information skall finnas i artikeln". Jag har inte tänkt mig något strikt system för att uppdatera rutan, utan anser att den som känner för det kan göra det på söndagskvällen; först till kvarn, således. Om ingen annan känner för att uppdatera rutan, så gör jag det med nöje. --Andreas Rejbrand 21 december 2006 kl. 13.23 (CET)

Trivsam ruta på startsidan. Själv kommer jag dock aldrig uppdatera den, så det får du så gärna göra. :-) //Skal 16 januari 2007 kl. 16.55 (CET)

Information om en liten förändring på huvudsidan.

Gott nytt år![redigera]

Gott nytt år, god fortsättning och tack för gott samarbete med Wiktionary det gångna året! ~ Dodde 31 december 2006 kl. 17.40 (CET)

Tackar! --Andreas Rejbrand 31 december 2006 kl. 17.40 (CET)
Detsamma! /Jiiimbooh 3 januari 2007 kl. 22.30 (CET)

Gott nytt år! :)

Bugzilla[redigera]

Eftersom inget hänt på bugzilla med de två begäran vi har lämnat in (bilduppladdning och namnrymder) så vill jag påminna om att man kan rösta på 'buggarna' MediaZilla:7933 och MediaZilla:7977 (måste dock skapa konto först om ni inte redan har det: observera att en emailadress används som användarnamn). Det sägs att detta ska göra någon skillnad och jag får väl ta dem på deras ord i det avseendet :) \Mike 5 januari 2007 kl. 01.52 (CET)

Ska genast skapa användare och rösta - det vore trevligt om det blev nåt av det! //Skal 5 januari 2007 kl. 01.54 (CET)
Då var det fixat. :-) //Skal 5 januari 2007 kl. 02.01 (CET)
Vad menas (MediaZilla:7977)? Det låter som om de har fixat så att man inte kan ladda upp bilder - men ska Special:Upload då se ut som det gör? //Skal 7 januari 2007 kl. 21.44 (CET)
Det betyder att de har fixat Wikimedia-programvaran så att det inte längre går att ladda upp filer lokalt på svenska Wiktionary. Om man ändå försöker så får man ett felmeddelande. Vet inte om eller hur man kan ändra utseendet på Special:Upload. ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 21.56 (CET)
Hrumpf - det har de inte alls gjort. Jag kunde alldeles nyss ladda upp.... \Mike 7 januari 2007 kl. 22.01 (CET)
Jag provade iofs inte en png-fil. Men en jpg-fil gav mig detta meddelande: #Intern filhantering - Uppladdningsvarning - Antingen har det blivit något fel på filen, eller så har den en felaktig filändelse. Kontrollera din fil, och ladda upp på nytt." ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 22.13 (CET)
Kanske byråkrater har speciella befogenheter? :) ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 22.14 (CET)
Tror inte det. Även jag, som vanlig medlem, kunde ladda upp bild... //Skal 7 januari 2007 kl. 23.08 (CET)
Har återöppnat buggen, får se vad de säger (men ska låta dem få en chans att se det hela innan jag gnäller mer :). \Mike 7 januari 2007 kl. 23.26 (CET)

Det var sagt att bilder nu inte längre ska kunna laddas upp lokalt på Wiktionary, men detta fungerar fortfarande. Avvaktar fix av detta.

Kan imperativet vara lämpligare som verbets grundform i svenskan?[redigera]

Flyttad till Wiktionary:Fikarummet#Kan imperativet vara lämpligare som verbets grundform i svenskan? (fikarummet bättre lämpat för språkfrågor)

Diskussion flyttat till Fikarummet.

Byta plats på ordklass-/språkindexkategorier?[redigera]

Jag har (utan att fråga någon) ändrat alla nytt-uppslag-mallarna, så att Språkindex kommer efter orklasskategori.

Jag tycker att det är värt att ändra Doddebot (om det går?) och stilguiden.

argument för att behålla det som det var tidigare (språkindex först, sedan ordklasskat)
  1. Denna ordning är det som de allra flesta artiklarna i nuläget har.
  2. Denna ordning är den som samtliga script som Doddebot använder sig av bygger på.
  3. Denna ordning är den som beskrivs i stilguiden
  4. Denna ordning är även den som jag (Dodde) ser som mest logisk
    1. först språkindex kategori (rubriknivå 1)
    2. Samtliga ordklasskategorier (rubriknivå 2)
    3. (i de fall de inte anges med hjälp av kat-mallen) samtliga kategorier som anges på definitionsnivå (grupptillhörighet etc.))
argument för att ändra (till ordklasskat först, sedan språkindex)
  1. Det är bra att ha ordklasskategorin under varje rubrik, precis som det är bra att ha varje språkindex under varje språk (ist.f. längst ner). Detta ger mkt bättre struktur
    • dvs: ==Svenska== ===Subst=== #def [[Kat:Subst på sv]] ===Verb=== #def [[Kat:Verb på sv]]</code>, och språkindex-kat nånstans
    • snarare än ==Svenska== ===Subst=== #def ===Verb=== #def [[Kat:Subst på sv]] [[Kat:Verb på sv]], och språkindex-kat nånstans

Jag ändrar givetvis tillbaka om det visar sig att jag har majoriteten mod mig. //Skal 7 januari 2007 kl. 17.35 (CET)

Jag har inte ens tänkt på hur det står i stilguiden om just den saken, så jag har nog gjort lite hipp som happ. Men i princip så håller jag med Skalman här om att varje kategori lämpligen står under sin rubrik, såsom en "sluttag" för den rubriken. Så kan språkindexkategorin (när tillämpligt) fungera som sluttag för språk-rubriken :) \Mike 7 januari 2007 kl. 17.56 (CET)
Att ha kategoriangivelse under varje ordklassavsnitt anser jag blir plottrigt och mer förstör översiktigheten i redigeringstexten. Att ha kategoriangivelserna samlade nederst i varje språkavsnitt är en bra avvägning.
Vissa funktioner av script blir betydligt mer komplicerade att skapa med Skalmans föreslagna ordning. Dessutom ligger det många timmars arbete att göra om de redan befintliga scripten som är uppbyggda på den ordning som nu de allra flesta artiklar följer. Den tiden lägger jag hellre på andra arbeten. ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 17.59 (CET)
Nackdelen som jag ser det med alla kategorier i en klump är att det är så lätt att missa att den finns, om man redigerar avsnittsvis... \Mike 7 januari 2007 kl. 18.09 (CET)
Fast det var mer ett problem förut när de flesta artiklar inte hade kategoriserats. I regel har ju alla artiklar ordklasskategori nu, och om man nu är ute efter att lägga till ordklasskategorier så får man undvika att redigera avsnittsvis. Jag redigerar aldrig avsnittsvis för att det alltid finns småfix som kan göras i resten av artikeln som man inte ser om man redigerar i de minsta avsnitten. ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 18.22 (CET)
Nackdelen som jag ser det med alla kategorier i en klump är att det är så lätt att missa att den finns, om man redigerar avsnittsvis... \Mike 7 januari 2007 kl. 18.09 (CET)
Blir inte alls plottrigt - bättre det än att inte ha det. Av erfarenhet (ett par gånger iaf) riskerar man med nuvarande system lägga in två ordklasskategorier om man redigerar ett ordklass-stycke (ex) lägga till en extra kategori, eftersom man inte ser att det redan är någon ordklasskategori.
Ang. Doddebot så är jag beredd att ändra min röst, om det visar sig "omöjligt" (=tar flera timmar) att göra, men jag tror (!) inte det - skulle det inte vara möjligt att göra ett litet skript som du lägger efter alla de andra, som byter plats på kategori-länkarna, innan den sparar? Jag är övertygad om att det inte skulle vara så svårt... //Skal 7 januari 2007 kl. 18.26 (CET)
Ja, det lär nog ta så pass mycket tid att den uppfyller din definition av omöjligt ;) Att endast lägga till en scriptbit i alla scripten är inte alltid en lösning av flera olika anledningar. Men är detta något som ni verkligen vill så är det klart jag kan anpassa mig. Jag ser dock ändringen som en försämring rent layout-mässigt, men det är ju självklart att vad de flesta anser är det vi bör följa. I stort sett samtliga artiklar (som har fler än en ordklassrubrik inom samma språkavsnitt) kommer dock att behöva bot-ändras. ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 18.54 (CET)
Ok... surt... Men jag tycker nog att det skulle vara ok om inte alla artiklar är helt enhetliga (dvs de behöver inte bot-ändras) - och för nya skript skulle du kunna införa det nya systemet.
Personligen är jag väldigt nyfiken på Doddebots skript-kod - går den att skicka över mejl, t.ex.? //Skal 7 januari 2007 kl. 19.04 (CET)
Den är upphovsrättsskyddad tills 70 år efter min död, och hemlig tills jag dör :) Ang. att inte botändra så skulle det innebära att Doddebot måste stödja två system istället för ett. Jag föredrar att botändra samtliga artiklar om gemenskapen vill ha en förändring. ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 19.13 (CET)

Enkät[redigera]

behåll (språkindexkategori före ordklasskategori)
  1. Dodde 7 januari 2007 kl. 17.56 (CET)
ändra system (ordklasskategori före språkindexkategori)
  1. //Skal 7 januari 2007 kl. 17.35 (CET)
  2. \Mike 7 januari 2007 kl. 17.55 (CET)
diskussion

Jag brukar göra som Skalman föreslår, och finner det sättet mest intuitivt. Om det dock ställer till med större problem för Doddebot så anser jag inte att ändringens fördelar är så pass viktiga att de motiverar ändringen. --Andreas Rejbrand 7 januari 2007 kl. 18.09 (CET)

Har sällan sett den här uppdelningen överhuvudtaget. Har du något exempel på att du verkligen gjort det? ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 18.18 (CET)
Jag har nog gjort det när jag skapat artikel där ordet både är verb och substantiv. Jag orkar dock inte leta igenom mina bidrag nu... --Andreas Rejbrand 7 januari 2007 kl. 18.22 (CET)
Jag har alltid gjort som jag föreslog - t.o.m. konstant ändrat i de flesta artiklar jag redigerat den senaste månaden... //Skal 7 januari 2007 kl. 18.26 (CET)
Exempel (igen)? ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 18.33 (CET)
[3] [4] [5] [6] [7] //Skal 7 januari 2007 kl. 18.51 (CET)
Ingen av de exemplena hade en ensam ordklasskategori under sitt avsnitt som exemplifierar förslaget ovan, och i tre av dem la du till grupptillhörighet som stilnivå i definitionen, något som avråds från i Stilguiden#Stilnivåer och Ämnesområden, vilket nu är tänkt att stödjas av kat-mallen med hjälp av osynlighetsargument "kat=". Hur som helst, vad jag eftersökte exempel på är då någon har lagt in en ensam ordklasskategoriangivelse i artikeln skiljt från språkindexkategoriangivelsen, vilket var det jag trodde denna diskussionen avsåg att man ville rekommendera i fortsättningen. ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 19.03 (CET)
Aha... då får jag gå långt bak i tiden... Ska se om jag hittar det :) //Skal 7 januari 2007 kl. 19.06 (CET)
Annars har exvis [8] språkindexkategorin och substantivkategorin under substantivrubriken, men verbkategorin under verbrubriken... \Mike 7 januari 2007 kl. 19.17 (CET)
...vilket väl är en struktur som ingen förespråkar? ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 19.20 (CET)
Jag orkar inte kolla igenom alla, och antingen blandar jag ihop det med detta (6-4 redigeringen ovanifrån) eller också hade jag ingen smart redigeringskommentar när jag rättade felet... //Skal 7 januari 2007 kl. 19.29 (CET)
Ok, men alltså, är detta en förändring ni verkligen vill ha så är det inga problem. Jag har lagt ner några timmar ett antal gånger på Wiktionary så i förhållande till det så är detta ingen stor förändring. Trodde bara att det var ett något halvhjärtat förslag som egentligen kvittade mer eller mindre, och som inte hade något unisont stöd. Nu har väl inte alla röstat, men, tycker ni förändringen är bra så rösta för all del för en förändring. ~ Dodde 7 januari 2007 kl. 19.53 (CET)

Jag tolkar den långa tystnaden som att det inte är någon som har så väldigt stark åsikt - så är det iaf för mig. Däremot är det ingen idé att inte besluta frågan nu, så hur ska vi göra? Borde det vara Dodde som avgör? //Skal 13 januari 2007 kl. 01.14 (CET)

Min tolkning är att den allmänna meningen är att upplägget med ordklassrubriker under varje ordklassavsnitt är att föredra, och att språkindexkategoriangivelsen avslutar varje språkavsnitt, medan det inte föreligger någon jättejäkt med förändringen. Min uppfattning är också att det har gått tillräckligt lång tid för alla som vill att uttala sig så jag anser att förändringen är beslutad och att ändringen kan införas i Stilguiden till att börja med iallafall. Sen får jag se hur jag gör med Doddebot, får tänka lite på det. ~ Dodde 13 januari 2007 kl. 09.55 (CET)
Angående ändringen i Stilguiden. Det är väl meningen att det ska vara en extra radbrytning innan kategoriangivelsen till skillnad vad som står i stilguiden som exempel just nu? ~ Dodde 13 januari 2007 kl. 17.29 (CET)
Jo, jag tycker det (men inte mellan ordklasskat och språkindex ovanför ==Engelska== och under ===Substantiv===). Borde man ändra? //Skal 13 januari 2007 kl. 17.34 (CET)
Nej, precis, inte mellan två kategoriangivelser. ~ Dodde 13 januari 2007 kl. 18.01 (CET)

Wikitionary <-> WiktionaryZ[redigera]

Jag undrar vad skillnaden mellan dessa två projekt är? Jag har läst lite snabbt på WiktionaryZ och inte hajat vad det är som gör det annorlunda från detta projekt? //Lelle1987 8 januari 2007 kl. 00.00 (CET)

Tanken med WZ (numera OmegaWiki?) är väl att allt ska vara väldigt strukturerat, och så jobbar man på alla språk samtidigt. På sv-wikt har vi ju alla språk, men "värdspråk" är ju svenska, och på en-wikt är det ju likadant, men med engelska som "värdspråk". På WZ vill man göra alla språk som värdspråk på en gång - då slipper man ju flera olika kopior av samma info... //Skal 8 januari 2007 kl. 00.03 (CET)
Ok, jag tror jag förstår. Är WZ ett MediaWiki-projekt eller är det sas utomstående? //Lelle1987 8 januari 2007 kl. 00.06 (CET)
(Ja det har numera bytt namn till OmegaWiki även om URL:n fortfarande ligger på www.wiktionaryz.org). Det är f.n. fristående, men krokar har slängts ut därifrån för att få komma med i Wikimedia-familjen*, men det finns lite olika viljor (som jag har förstått det bl.a. om licensiering - OW dubbellicensierar under GFDL och cc-by) så det finns en möjlighet att det fortsätter att vara ett eget projekt, men med visst samarbete med WikiMedia. Tekniskt lär väl den stora skillnaden vara att varje wiktionary är en egen databas, men OmegaWiki baseras på en enda databas. \Mike 8 januari 2007 kl. 00.30 (CET)
*Programvaran lär väl dock vara en variant, "Wikidata", av vår. (MediaWiki)

Förändring: Ordklasskategorier ska anges under varje respektive ordklassavsnitt, Språkindexkategorier ska anges under varje respektive språkavsnitt. Stilguiden är uppdaterad.

{{m}} etc[redigera]

Finns det egentligen något beslut någonstans om att inte använda sig av {{m}}, {{n}} eller {{f}} för genus i översättningslistorna? Jag tycker väl att möjligheten till en "tool tip" skulle kunna motivera dem - och om det bara är parenteserna som är "i vägen" så kan man väl plocka bort dem. Vad tycker ni andra? \Mike 10 januari 2007 kl. 20.14 (CET)

Du menar att vi skulle förespråka att inte ange genus i översättningslistorna? Tycker det är positivt om genus anges, jag. I vilket format vet jag inte. Generellt har vi pratat om att inte använda onödigt många mallar, och speciellt inte onödiga mallar. Nån diskussion speciellt om mallar för genus har jag inte sett. ~ Dodde 10 januari 2007 kl. 20.24 (CET)
Tror att han menade att ist.f. att skriva {{m}}, skriva ''m''.
Vi bör definitivt ta bort parenteserna... Frågan är - behöver vi verkligen tooltip? Jag tycker inte att det är nödvändigt... men det är vad som för mig. Om vi inte ska ha tooltip bör vi definitivt inte använda mallen. //Skal 10 januari 2007 kl. 20.30 (CET)
Förlåt, ja, jag menar ''m'' kontra {{m}}. Och jag föredrar mallarna så att det inte blir omväxlande ''m'', ''der'', ''el'' o.s.v. i listan, beroende på språk. (Eller vore det önskvärt?) \Mike 10 januari 2007 kl. 20.35 (CET)
Själv är jag generellt väldigt positivt inställd till mallar, och använder alltid dessa. --Andreas Rejbrand 10 januari 2007 kl. 20.29 (CET)
Problemet med mallar är att det komplicerar mycket mer än det hjälper, speciellt för nybörjare. Den synvinkeln måste vi alltid ta i beakting även om vi själva anser att användning av mallar är bra. Den andra delen är att i de fall vi ändå bestämmer oss för att använda oss av mallen, att den finns väl beskriven syntax så att alla kan använda sig av mallen, inte bara den som skapat den. Mallar är inte alltid av godo och man bör tänka efter varje gång man skapar en mall och vara beredd på en diskussion om det. Det har tidigare diskuterats att inte använda mallar för att ersätta rubriker, ej heller språk i översättningslistorna. Men nu handlade det om m-f-n osv och inte om mallar generellt. ~ Dodde 10 januari 2007 kl. 20.37 (CET)
{{m}} etc är mycket mer dynamiskt än ''m'' etc. Det senare finner jag närapå "fult". --Andreas Rejbrand 10 januari 2007 kl. 20.40 (CET)
Jag skulle nog säga att {{m}} är fult... Men vill vi ha tooltip så bör vi definitivt använda mall. //Skal 10 januari 2007 kl. 20.43 (CET)
Fast användning av mallar har väl inte med m eller el att göra... Jag tycker också att det är bra om bokstäverna för genus är standardiserade m=mask,f=fem,n=neutr,u=utr? finns det flera? Om det finns vissa bokstäver som alltid motsvaras av andra så kan man sköta ändringen med en bot. Jag vet bara inte så mycket om genus, så det behöver jag hjälp med i så fall. Jag föredrar till skillnad från Andreas och i enlighet med Skalman att inte använda mallar för den här funktionen. m osv duger gott. Tooltip inte nödvändigt - för vadå??. ~ Dodde 10 januari 2007 kl. 20.44 (CET)
Om man inte vet vad m betyder kan man hålla musen över med tooltip: pröva: m. //Skal 10 januari 2007 kl. 20.54 (CET)
Borde man inte ändra så att man döper rubriker med hjälp av mallar då också ===={{hyperonymer}}==== så att det blir ====Hyperonymer==== t.ex., för att få konsekvens av användningen av tooltip för allt som kan finnas behov att förklara i en artikel. Blir väldigt mycket mallar visserligen, men åtminstone konsekvent och nyttigt. Att använda tooltip för m-f osv verkar inte rimligt om man inte använder det för våra rubriknamn, åtminstone för H4-rubrikerna. Vill man inte använda tooltip så kan man ju även göra rubrikerna till länkar till uppslagsord av dem, även m,f,n osv. ~ Dodde 10 januari 2007 kl. 23.32 (CET)
Kanske vore den bra idé att utvidga tooltip-idén också till rubriker, ja. För säkerligen saknar många besökare kunskap om vad en "holonym" är? Om vi beslutar oss för det, torde det gå mycket snabbt för Doddebot att ändra manuella rubriker till mallstyrda sådana. --Andreas Rejbrand 10 januari 2007 kl. 23.36 (CET)
Ja, det är mycket enkelt. ~ Dodde 10 januari 2007 kl. 23.40 (CET)
Hellre tooltip än länkar. //Skal 10 januari 2007 kl. 23.41 (CET)
Ena behöver väl inte utesluta det andra, eller? ~ Dodde 10 januari 2007 kl. 23.43 (CET)
Skal: vad menar du? Förtydliga. --Andreas Rejbrand 10 januari 2007 kl. 23.44 (CET)
Jag har hellre (1) "Synonymer" än (2) "Synonymer", och jag tycker även att det är sämre att ha båda ((3) Synonymer). Jag vill alltså ha (1) //Skal 10 januari 2007 kl. 23.47 (CET)

(börjar om i kanten) Måste inte orden där tooltip används markeras på något sett för att det ska fylla en funktion? Jag tror att mycket få skulle ha nytta av funktionen om texten såg likadan ut som all annan text på sidan. //Lelle1987 10 januari 2007 kl. 23.52 (CET)

Ok, men säg Synonymer? (som <abbr>:s default-utseende (som MediaWiki inte stödjer)) //Skal 10 januari 2007 kl. 23.56 (CET)
Då ser de ju nästan ut som länkarna trots allt... :-)
Vad gäller genusen tycker jag nog att ett m eller f (eller vad det nu är) rakt upp och ner räcker bra, möjligen med kursivering. Vad gäller rubrikerna tycker jag nog personligen att länkar är bäst, om de öht ska "manipuleras". I de allra flesta fall går det att uttyda vad -nymen står för, och kan man inte det är ju sökfunktionen bara ett klipp-och-klistra iväg. Både mallarna och tooltip tycker jag känns överflödiga och nästan bryter mot w:Wikipedia:Krångla inte till det, som jag antar gäller även här. Men det är som sagt bara mina åsikter. //Lelle1987 11 januari 2007 kl. 00.03 (CET)
Ett alternativ är att helt skippa mallar för tooltip och liknande, för såväl rubriker som m,f,n och skapa en sida med förklaringar till de termer som används i artiklarna. Länken skulle sen finnas i vänsterkolumnen. Detta är totalt sett mindre jobb, det gör inte redigeringstexten mer komplicerad, och enligt min åsikt blir det också tydligare. ~ Dodde 11 januari 2007 kl. 00.09 (CET)
Mkt bättre utan mallar... Jag tycker det är ett bra förslag. //Skal 11 januari 2007 kl. 00.10 (CET)
Ja... vi bör ju komma nånvart! Jag startar en enkät:

Enkät[redigera]

Notera att man får rösta två gånger, en gång för om vi ska ha mallar i rubriker, en om vi ska ha mallar för förkortningar som pl, f etc. Skriv innan din röst: "#(''rubriker, förkortningar'')", och utelämna eventuellt det ena.
använd inte mallar och inget istället
använd inte mallar, men skriv sida om ordboksord på Wiktionary (skulle stå i navigeringen t.v.)
  1. (rubriker, förkortningar) //

Skal 16 januari 2007 kl. 16.53 (CET)

  1. Dodde 16 januari 2007 kl. 20.09 (CET) (enklast och minst omständigt, (rubriker men inte förkortningar. förkortningar bör vi undvika i artikeltexten, och i de fall de förekommer bör vi skapa artiklar istället. Utgångspunkt: En hjälpsida för besökare för att tolka artikelinnehållet)
använd mallar (texten får tooltip)
använd mallar och länka till artikel (texten får även tooltip)

Tooltip och länkning från rubriker och genusangivelse bör inte ske. I den mån att någon vill ta sig an uppgiften att skapa en förklaringssida av bland annat de rubrik-ord som används i artiklarna som i så fall kan placeras i navigationsfönstret i vänsterspalten, så är detta en bättre lösning. Mallar för genus ({{m}}{{f}} osv.) saknar i nuläget tillräcklig motivering och enkelt kursivt m och f är fortfarande rekommendationen.

Böjningar som är identiska med grundformen[redigera]

Finns det egentligen någon vits med att i ex.vis. bas ge som en av definitionerna "# obestämd form singular genitiv av bas"? Jag tycker att former som överrensstämmer med sin grundform inte explicit behöver nämnas i definitionslistan. Andra åsikter/motiveringar? \Mike 11 januari 2007 kl. 11.06 (CET)

Håller med helt. Spec. som de flesta orden har böjningsmallar som reder ut eventuella oklarheter... //Skal 11 januari 2007 kl. 14.57 (CET)
I de fall Doddebot har lagt till den informationen har det varit av misstag, jag ska se om jag kan justera scripten så att ett hinder läggs in för det. Informationen om ordets böjning finns ju in böjningstabellen så det finns inget behov av att lägga till en extra rad i artikeln som nämner detta. ~ Dodde 11 januari 2007 kl. 15.56 (CET)

Det är inte nödvändigt att ange att stavningar hos böjningsformer sammanfaller med stavningen hos grundformen. Detta las till av Doddebot i några artiklar på grund av en bugg.

Extra indentering för exempel på andra språk?[redigera]

Jag tycker att nuvarande system är lite otydligt, speciellt med flera exempel. Jag skulle föreslå att vi lägger till en extra indentering för den svenska översättningen... (till vänster: gamla systemet; höger: mitt föreslagna nya)

  1. def
    ex1 på språk
    ex1 på sv
    ex2 på språk
    ex2 på sv
  1. def
    ex1 på språk
    ex1 på sv
    ex2 på språk
    ex2 på sv

Nackdelen jag ser är att det finns väldigt många artiklar som har exempel på andra språk, och det skulle inte kunna göras med bot eftersom syntax kanske är fel i vissa artiklar. Däremot skulle en bot kunna sammanställa en lista på alla artiklar som innehåller "[ny rad]#:[nånting (inte ny rad)][ny rad]#:".

Sedan skulle det gå ganska snabbt att ändra artiklarna för hand... Jag skulle kunna ändra alla artiklar själv om ingen annan vill... borde inte ta mer än några timmar... men först: är det tydligare med extra indentering? Jag tycker det... //Skal 13 januari 2007 kl. 01.10 (CET)

Visst är det enkelt att hitta \n#:\n#:, men alla definitioner som har mer än ett exempel kommer ju med här också. Jag kan utesluta svenska-avsnittet kanske? Har ingen åsikt i sakfrågan dock. ~ Dodde 13 januari 2007 kl. 09.59 (CET)
Förändringen är genomförd. Stilguiden är ändrad, och alla artiklar där inte extra exempel är tillsatta efter 23/12 (?) och som Doddebot hittade är fixade. //Skal 16 januari 2007 kl. 16.31 (CET)

Översättningar av exempelmeningar ska ske med ett extra långt indrag. Berörda artiklar är modifierade och Stilguiden är uppdaterad.

Nytt utseende för skapande av nya uppslagsord[redigera]

Är det någon som har något emot att det när man skapar nya uppslagsord visas detta istället för nuvarande? Någon som har eventuella förslag på förbättring innan vi skrider till handling? //Skal 13 januari 2007 kl. 21.49 (CET)

Förvisso kan det uppfattas som snyggare, men det är inte enklare (snarare lite mer otydligt) för nybörjaren. Om jag inte misstar mig är det MediaWiki:Newarticletext du vill uppdatera. --Andreas Rejbrand 13 januari 2007 kl. 22.00 (CET)
Precis :-) (se också Användardiskussion:Skalman/test) Argument för att ha såhär istället för nuvarande är att då slipper vi extra JavaScript (skulle iofs lika gärna kunna vara CSS) som döljer rutorna, och så blir det mer kompakt i höjdled. Skulle det vara bättre om länkarna såg ut som knappar (med CSS)? Jag tycker att det nya skulle ge enklare wikikod och mer logisk HTML, men det spelar ju mindre roll. //Skal 13 januari 2007 kl. 22.11 (CET)
Du får svara - finns inga konkreta förslag, så lägger jag in det... Kan inte ha hur många lösa trådar som helst. :-) //Skal 16 januari 2007 kl. 16.25 (CET)
Tolkar tystnaden som att det är fritt fram – är det någon som inte är nöjd så får vi väl ändra senare... //Skal 19 januari 2007 kl. 21.24 (CET)

Utseendet på sidan för att skapa ny artikel är ändrad.

Kombinerade affix?[redigera]

Ska man kategorisera kombinerade affix som vanliga affix? Det jag tänkte på var -on, som på esperanto är en kombination av suffixet -o (gör till substantiv) och -n (ackusativ), där de flesta ordböcker antagligen inte skulle ha med kombinationen -on, och det känns konstigt att ha med det i Kategori:Affix på esperanto (eftersom det skulle fyrdubbla antalet affix, eftersom man nästan alltid kan lägga till -j och/eller -n, dvs från "grundaffixet" -ebla skulle man också ha -eblaj, -eblan och -eblajn).

(motsvarande på svenska skulle t.ex. vara -era (till fotografera t.ex.), med de extra affixen -eras, -erades, -erat, -erar etc)

Så, bör vi skapa Kategori:Affixformer på esperanto eller finns ett bättre namn? //Skal 14 januari 2007 kl. 14.42 (CET)

Jag ser för närvarande ingen nytta med att skapa artiklar för varje kombination av ett antal böjningsaffix. Någon annan som ser nytta med det? ~ Dodde 14 januari 2007 kl. 14.55 (CET)
Nä.. jag antar att du har rätt... däremot får man nog ha med några av exemplena på esperanto, eftersom det kan vara lite otydligt vad som menas där... //Skal 16 januari 2007 kl. 16.28 (CET)

Kombinerade affix behöver inte egna artiklar.