sno

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även snö och snø.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

sno

  1. (orsamål) snö

Verb[redigera]

Böjningar av sno  Aktiv Passiv
Infinitiv sno snos
Presens snor snos
Preteritum snodde snoddes
Supinum snott snotts
Imperativ sno
Particip
Presens snoende, snoendes
Perfekt snodd

sno

  1. (även reflexivt: sno sig) vira flera trådar runt varandra för att få en kraftigare snodd
    Synonymer: vira, tvinna, linda
    Han drog upp täcket som snott sig kring benen.
    Fraser: (partikelverb:) sno ihop
  2. (vardagligt) stjäla, knycka, snatta
    Vanliga konstruktioner: sno ngt (från ngn); sno ngnngt
    Fraser: (partikelverb:) sno åt sig
  3. (vardagligt, reflexivt: sno sig) skynda sig
    Synonymer: flänga, jäkta
    Sno dig, annars missar du din chans.
    Fraser: (partikelverb:) sno omkring, sno på
    Sno dig på att köpa denna bok!
    Fraser: arbeta och sno; sno som en tätting

Översättningar[redigera]