mina

Se även minä.

Svenska

Pronomen

Tabell över pronomen Personliga pronomen Nominativ Ackusativ / Dativ Possessiva pronomen Reflexiva pronomen Reflexiva possessiva pronomen Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural 1:a person singular jag mig, mej min mitt mina mig, mej min mitt mina 2:a person singular du dig, dej din ditt dina dig, dej din ditt dina 3:e person singular maskulinum han honom hans hans hans sig, sej sin sitt sina 3:e person singular femininum hon henne hennes hennes hennes sig, sej sin sitt sina 3:e person singular utrum den den dess dess dess sig, sej sin sitt sina 3:e person singular neutrum det det dess dess dess sig, sej sin sitt sina 1:a person plural vi oss vår, våran vårt, vårat våra oss vår, våran vårt, vårat våra 2:a person plural ni, I er, eder er, eder eran ert, edert erat era, edra er, eder er, eder eran ert, edert erat era, edra 3:e person plural de, dom dem, dom deras deras deras sig, sej sin sitt sina Not: Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.). Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.

mina (possessiva pronomen)

1. possessivt pronomen som indikerar ägande av eller tillhörighet till den talande (jag) om det ägda eller tillhörande är i flertal; possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i plural

mina (reflexiva possessiva pronomen)

1. reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i första person singular (jag) och om det ägda eller tillhörande är i flertal; reflexivt possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i plural

Se även

• min
• mitt

Substantiv

Böjningar av mina	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mina	minan	minor	minorna
Genitiv	minas	minans	minors	minornas

mina u

1. ett explosivt vapen, konstruerat för att explodera när ett mål befinner sig i närheten
2. underjordisk gång; gruva

Etymologi

I svenskan sedan 1621, via tyska Mine av franska mine, via vulgärlatin *mina från ett keltiskt ord *meina, fornkeltiska *meini- (jämför kymriska mwyn, iriska mein, "malm", "gruva").

Sammansättningar

• truppmina
• minröjning
• minsvepare

Se även

• minera
• minör

Översättningar

Översättningar

engelska: mine (en)

ryska: мина (ru) f

Estniska

Pronomen

mina

1. jag (långform)

   Varianter: ma