mina

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även minä.

pronomen på svenska: självständigt

Svenska[redigera]

Pronomen[redigera]

mina (possessiva pronomen)

  1. possessivt pronomen som indikerar ägande av eller tillhörighet till den talande (jag) om det ägda eller tillhörande är i flertal; possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i plural

mina (reflexiva possessiva pronomen)

  1. reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i första person singular (jag) och om det ägda eller tillhörande är i flertal; reflexivt possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i plural

Se även[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av mina  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mina minan minor minorna
Genitiv minas minans minors minornas

mina u

  1. ett explosivt vapen, konstruerat för att explodera när ett mål befinner sig i närheten
  2. underjordisk gång; gruva

Etymologi[redigera]

I svenskan sedan 1621, via tyska Mine av franska mine, via vulgärlatin *mina från ett keltiskt ord *meina, fornkeltiska *meini- (jämför kymriska mwyn, iriska mein, "malm", "gruva").

Sammansättningar[redigera]

Se även[redigera]

Översättningar[redigera]

Estniska[redigera]

Pronomen[redigera]

mina

  1. jag (långform)
    Varianter: ma

Spanska[redigera]

Susbtantiv[redigera]

Böjningar av mina  Singular Plural
Femininum mina minas

mina f

  1. gruva
  2. (vapen) mina
  3. stift (i en penna)
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: minar, minería, minero
  1. (vardagligt, Chile, Argentina, Uruguay) kvinna
  2. (slang, Argentina) hora, prostituerad

Verb[redigera]

mina

  1. böjningsform av minar