sitt

From Wiktionary
Jump to navigation Jump to search

Svenska[edit]

Adjektiv[edit]

sitt

  1. böjningsform av sid

Verb[edit]

sitt

  1. böjningsform av sitta

Pronomen[edit]

sitt (reflexiva possessiva pronomen)

  1. reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i tredje person singular (han, hon, den, det) eller plural (de) och det ägda eller tillhörande är i ental och har t-genus; reflexivt possessivt pronomen i tredje person singular eller plural med huvudordet i singular neutrum

Bokmål[edit]

Pronomen[edit]

sitt

  1. sitt

Verb[edit]

sitt

  1. böjningsform av sitte

Isländska[edit]

Pronomen[edit]

sitt (reflexiva possessiva pronomen)

  1. sitt, neutrum nominativ singular av sinn
  2. sitt, neutrum ackusativ singular av sinn

Nynorska[edit]

Pronomen[edit]

sitt

  1. sitt

Verb[edit]

sitt

  1. böjningsform av sitte, sitta

Tyska[edit]

Adjektiv[edit]

sitt

  1. konstord som ska betyda otörstig
    Se även dewiki