mig

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även MIG.

Svenska[redigera]

Pronomen[redigera]

mig (personliga pronomen)

  1. personligt pronomen som syftar på den talande (jag) i objektsform; personligt pronomen i första person singular ackusativ och dativ
    Vi gick hem till mig.

mig (reflexiva pronomen)

  1. reflexivt pronomen som syftar tillbaka på den talande (jag); reflexivt pronomen i första person singular
    Jag skar mig på kniven.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Varianter: mej (starkt vardagligt)

Översättningar[redigera]

Bottniska[redigera]

Pronomen[redigera]

mig

  • uttal: /méˑɣ/, /mé̞ɣ/, /mé̞/, /mɪ/
  1. mig
    Etymologi: Av fornnordiska mik.

Isländska[redigera]

Pronomen[redigera]

mig (personliga pronomen)

  1. mig, ackusativ singular av ég.
    Taktu mig til sjósins.
    Ta mig till havet.

mig (reflexiva pronomen)

  1. mig
    Ég skal bara klæða mig.
    Jag ska bara byta om. (bok. Jag ska bara kläda mig.)