Hoppa till innehållet

tien

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Afrikaans

[redigera]

Räkneord

[redigera]

tien

  1. grundtalet tio
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av nederländska tien, av medelnederländska tien, av fornlågfrankiska *tian, av urgermanska *tehun, av urindoeuropeiska *déḱm̥t
Se även: tiende

Finska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

tien

  1. böjningsform av tie

Franska

[redigera]

Pronomen

[redigera]
Tabell över pronomen
Personliga
pronomen		 Nominativ Ackusativ Dativ Possessiva pronomen Possessiva determinativer Disjunktiv Reflexiv Disjunktiv reflexiv Lokativ
(à)		 Genitiv
(de)
Singular Plural Singular Plural
Maskulinum Femininum Maskulinum Femininum Maskulinum Femininum
1:a person
singular		 je, j'2 me, m'2 me, m'2 (le) mien (la) mienne (les) miens (les) miennes mon ma, mon2 mes moi me, m'2 moi à moi de moi
2:a person
singular		 tu te, t'2 te, t'2 (le) tien (la) tienne (les) tiens (les) tiennes ton ta, ton2 tes toi te, t'2 toi à toi de toi
3:e person
singular maskulinum		 il le, l'2 lui (le) sien (la) sienne (les) siens (les) siennes son sa, son2 ses lui se, s'2 soi y en
3:e person
singular femininum		 elle la, l'2 lui3 (le) sien (la) sienne (les) siens (les) siennes son sa, son2 ses elle se, s'2 soi y en
1:a person
plural		 nous nous nous (le) nôtre (la) nôtre (les) nôtres (les) nôtres notre notre nos nous nous nous à nous de nous
2:a person
plural1		 vous vous vous (le) vôtre (la) vôtre (les) vôtres (les) vôtres votre votre vos vous vous vous à vous de vous
3:e person
plural maskulinum		 ils les leur (le) leur (la) leur (les) leurs (les) leurs leur leur leurs eux se, s'2 soi y en
3:e person
plural femininum		 elles les leur (le) leur (la) leur (les) leurs (les) leurs leur leur leurs elles se, s'2 soi y en
Not:
  1. Används även som andra person singular för att uttrycka artighet. Verb böjs då efter andra person plural, medan adjektiv fortfarande böjs i singular.
  2. Används då nästa ord börjar med vokal.
  3. Vid prepositionell dativ används elle: à elle.

tien

  1. (possessiva pronomen, singular maskulinum) din, ditt

Homofoner

[redigera]

Nederländska

[redigera]

Räkneord

[redigera]

tien

  1. grundtalet tio
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av medelnederländska tien, av fornlågfrankiska *tian, av urgermanska *tehun, av urindoeuropeiska *déḱm̥t
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tien&oldid=3817389”