mig

Se även MIG.

Svenska

Pronomen

Tabell över pronomen                Personliga pronomen Nominativ Ackusativ / Dativ Possessiva pronomen Reflexiva pronomen Reflexiva possessiva pronomen Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural 1:a person singular jag mig, mej min mitt mina mig, mej min mitt mina 2:a person singular du dig, dej din ditt dina dig, dej din ditt dina 3:e person singular maskulinum han honom hans hans hans sig, sej sin sitt sina 3:e person singular femininum hon henne hennes hennes hennes sig, sej sin sitt sina 3:e person singular utrum den den dess dess dess sig, sej sin sitt sina 3:e person singular neutrum det det dess dess dess sig, sej sin sitt sina 1:a person plural vi oss vår, våran vårt, vårat våra oss vår, våran vårt, vårat våra 2:a person plural ni, I er, eder er, eder eran ert, edert erat era, edra er, eder er, eder eran ert, edert erat era, edra 3:e person plural de, dom dem, dom deras deras deras sig, sej sin sitt sina Not: Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.). Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.

mig (personliga pronomen)

1. personligt pronomen som syftar på den talande (jag) i objektsform; personligt pronomen i första person singular ackusativ och dativ

   Vi gick hem till mig.

mig (reflexiva pronomen)

1. reflexivt pronomen som syftar tillbaka på den talande (jag); reflexivt pronomen i första person singular

   Jag skar mig på kniven.

Översättningar

• bokmål: meg ^(no)
• danska: mig ^(da)
• engelska: me ^(en)
• esperanto: min ^(eo)
• finska: minut ^(fi), minua ^(fi) (från minä ^(fi))
• franska: me ^(fr)
• italienska: me ^(it)
• japanska: 私 ^(ja)を (わたし ^(ja)を, watashi wo eller わたくし ^(ja)を, watakushi wo), 僕 ^(ja)を (ぼく ^(ja)を, boku wo), わし ^(ja)を (washi wo), 俺 ^(ja)を (おれ ^(ja)を, ore wo)
• nynorska: meg ⁽ⁿⁿ⁾
• polska: mnie ^(pl), mię ^(pl), mi ^(pl), mną ^(pl)
• tyska: mich ^(de), mir ^(de)

Varianter

• mej (starkt vardagligt)

Isländska

Pronomen

Tabell över pronomen                Personliga pronomen 1:a person 2:a person 3:e person Maskulinum Femininum Neutrum Singular Nominativ ég þú hann hún það Ackusativ mig þig hann hana það Dativ mér þér honum henni því Genitiv mín þín hans hennar þess Plural Nominativ við, vér1 þið, þér1 þeir þær þau Ackusativ okkur, oss1 ykkur, yður1 þá þær þau Dativ okkur, oss1 ykkur, yður1 þeim þeim þeim Genitiv okkar, vor1 ykkar, yðar1 þeirra þeirra þeirra Possessiva pronomen2 1:a person 2:a person 3:e person Maskulinum Femininum Neutrum Maskulinum Femininum Neutrum Maskulinum Femininum Neutrum Singular Nominativ minn mín mitt þinn þín þitt sinn sín sitt Ackusativ minn mína mitt þinn þína þitt sinn sína sitt Dativ mínum minni mínu þínum þinni þínu sínum sinni sínu Genitiv míns minnar míns þíns þinnar þíns síns sinnar síns Plural Nominativ mínir mínar mín þínir þínar þín sínir sínar sín Ackusativ mína mínar mín þína þínar þín sína sínar sín Dativ mínum mínum mínum þínum þínum þínum sínum sínum sínum Genitiv minna minna minna þinna þinna þinna sinna sinna sinna Reflexiva pronomen 1:a person 2:a person 3:e person Singular Ackusativ mig þig sig Dativ mér þér sér Genitiv mín þín sín Plural Ackusativ okkur ykkur sig Dativ okkur ykkur sér Genitiv okkar ykkar sín Not: 1. Varianterna på första och andra person plural är ålderdomliga pluralformer. På den tiden var de förstnämnda dualis. Dualisformerna har alltså ersatt de gamla pluralformerna och dualis används inte längre i språket. 2. De isländska possessiva pronomenen motsvaras på svenska av possessiva reflexiva pronomen. Det som på svenska kallas possessiva pronomen motsvaras istället av isländskans personliga pronomen i genitivform.

mig (personliga pronomen)

1. mig, ackusativ singular av ég.

   Taktu mig til sjósins.

   Ta mig till havet.

mig (reflexiva pronomen)

1. mig

   Ég skal bara klæða mig.

   Jag ska bara byta om. (bok. Jag ska bara kläda mig.)