Hoppa till innehållet

Appendix:Bring/624. Upphörande

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
substantiv

avbrott, stopp, halt, slut, nedläggning, avvänjning, frånträde, avgång, bortgång, avsked, orlov, avsägelse, frisägelse, avträdelse, avträdelseakt, avträdelseurkund, abdikation, abdikationsakt, cession, cessionant, konkurs, överlåtelse, prisgivning, avsättning, avsättningsakt, avsättningsdom, rappell, rappellering, suspension, permission, befrielse, befriare;

försakelse, efterskänkning, resignation, besvikelse, besvikenhet, hjälplöshet, tillbakagång, tillbakadragenhet, utträde, övergivenhet, återtåg, flykt, desertering, rymning, avfall, förnekelse, återkallelse, avsvärjelse, avsvärjning, förkastelse, förkastelsedom, förkastlighet, pliktförgätenhet, eskapad, undflykt, undskyllan.

verb

upphöra, avbryta, stanna, avstanna, stoppa, sluta, avsluta, nedlägga, övergiva, avskaffa, upphäva, annullera, slå upp, återkalla, bortlägga, vänja sig från, avvänja, bryta med, uppsäga, avskudda sig, göra sig kvitt, göra sig av med, låta fara, avstå, uppgiva, låta falla, lämna, lämna från sig, cedera, avträda, frånträda, utträda, utrymma, avsäga sig, eftergiva, efterskänka, försaka, avsvärja, försvärja, avsvära, försvära, renonsera, giva spelet förlorat, resignera, slå igen butiken, släppa, släppa taget, rymma fältet, lämna all tanke på, draga sig tillbaka, draga sig undan, avgå, abdikera, giva tappt, avskeda, avsätta, entlediga, suspendera, rappellera, permittera, frikalla, fritaga, befria, lösa;

undvika, väja, lämna å sido, övergå till dagordningen, lämna i sticket, två sina händer, fly, svika, förneka, förkasta.

adjektiv, adverb

utsåld, slut, utlekt, utlekt fisk, renons, cessionsmässig, konkursmässig, resignerad, överbord, ur bruk, stopp, halt.