mi

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tvärspråkligt[redigera]

Kod[redigera]

mi

mi

  1. (ISO 639-1) kod för språket maori

Svenska[redigera]

Pronomen[redigera]

mi (possessiva pronomen)

  1. (dialektalt) min; possessivt pronomen i femininum singular
    1963: Emil i Lönneberga (Rabén & Sjögren), Astrid Lindgren:
    Emil blev glad åt mössan, och när han skulle lägga sig om kvällen, så sa han: ”Jag vill ha mi mysse!”

Substantiv[redigera]

mi (oböjligt)

  1. (musik) en stavelse som används vid solmisation för att representera den tredje tonen i en durskala
    Jämför: do, re, fa, so, la, ti

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Pronomen[redigera]

mi

  1. min

Esperanto[redigera]

Pronomen[redigera]

mi

  1. jag

Kroatiska[redigera]

Pronomen[redigera]

mi

  1. vi

Ladino[redigera]

Pronomen[redigera]

mi

  1. min, mitt; (possesivt pronomen för första person singular) obetonat possesivt pronomen singular maskulinum och femininum

Latin[redigera]

Pronomen[redigera]

  1. böjningsform av meus

Nynorska[redigera]

Pronomen[redigera]

mi

  1. min

Polska[redigera]

Pronomen[redigera]

mi

  1. mig

Spanska[redigera]

Pronomen[redigera]

mi

  1. min, mitt; (possesivt pronomen för första person singular) obetonat possesivt pronomen singular maskulinum och femininum

Ungerska[redigera]

Pronomen[redigera]

mi

  1. vi