Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv17

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Böjningsformer[redigera]

Jag tycker att det vore bra om man kunde se vilken böjningsform det är på uppslagen av böjningsformen som på engelska wiktionary, alltså en parameter för böjningsformerna. Såsom det är nu har vi {{böjning|sv|subst|prata}} till exempel, man borde väl kunna ha {{böjning|sv|subst|pret|prata}} under uppslaget för pratade till exempel. I många fall behövs väl inte detta då det inte är speciellt svårt att klicka på en länk och ta reda på det själv men dels har jag sett att många skriver ”preteritum av prata” istället för att använda mallen och så är det skönt att ha det svart på vitt. Vore det då inte bra att ha en parameter på mallen som blir detta? Om man tar till exempel uppslag såsom vore, vare och finge så finns inte de i mallen under sina huvuduppslag heller. Lundgren8 21 maj 2010 kl. 15.31 (CEST)

Jag har först och främst ingen kunskap överhuvudtaget gällande vad man kan få robotarna att göra. Sedan är det ju som sagt inte särskilt svårt att gå in på huvuduppslaget och hitta formen där. Dessutom kan ett uppslag i bland stå för flera olika böjningar av samma ord, vilket medför problem. (Tror förresten att du menar verb). Sedan tycker jag att man manuellt på vissa uppslag kan lägga till taggar, exempelvis "vardagligt" på nummerna, osv. – Smiddle 21 maj 2010 kl. 17.18 (CEST)
Detta har diskuterats fram och tillbaka åtskilliga gånger. Det är möjligt att ge mer riklig information på böjningsuppslagen. Men det finns många skäl till att begränsa informationen till respektive huvuduppslag. Ibland är det enkelt såsom du beskriver, att ange att viss böjning är en viss form, men långt ifrån alltid, och ännu längre ifrån alltid blir den grammatiska beskrivningen så enkel så att det ryms inom ett ords betydelse (i det här fallet preteritum). Om fel smyger sig in i böjningstabeller, så är det betydligt mer arbetssamt att rätta till, raderasmarkera, radera och nyskapa böjningsuppslag då detta måste göras manuellt i mycket högre grad än med en förenklad beskrivning som vi har nu "böjning av <grundform>". Många språk saknar dessutom svenska benämningar för grammatiska böjningar, vilket också gör en beskrivning svår att göra på svenska på böjningsuppslaget. Ibland tvistas det även om vilka böjningar som är korrekta. Kort sagt. Det innebär väldigt mycket mer jobb att skapa, men framförallt underhålla, en struktur som ger rikare information på böjningsuppslagen. Att skapa och underhålla böjningsuppslag med hjälp av bot är möjligt med förenklade beskrivningar på böjningsuppslagen och är nog komplicerat att skapa, men arbetet med en bot som ska hålla reda på formuleringar och olika grammatikmallars syntax kräver långt mer arbete och dessutom måste koden underhållas löpande allteftersom nya grammatikmallar skapas för ytterligare ordklasser och på ytterligare språk. Den bredden av grammatiskt och programmeringstekniskt kunniga och ihärdiga medhjälpare har vi inte här, åtminstone på svenskspråkiga Wiktionary. Så jag tycker nog att det är en bra avvägning så som det ser ut idag. Slutligen: vore, vare och finge beskrivs på sina respektive grundformers uppslag. Visserligen inte i grammatiktabellerna, men det är ju inget som hindrar att man tydliggör detta även i not-rutan i grammatiktabellen. ~ Dodde 21 maj 2010 kl. 20.13 (CEST)

Ordfrekvenser[redigera]

Jag provade att lägga in skrivtyg, lyxblankett och några andra ord. Väljaren för språk och ordklass är till verklig hjälp för mig som sällan besöker Wiktionary. Den kunde säkert utökas med väljare av grammatiskt mönster, alltså sv-subst-n-or och inte bara subst.

Men mitt viktigaste intryck är att jättemånga vanliga ord (jag lade även till diskbänk och blankett) fortfarande saknas i Wiktionary, och om projektet ska komma framåt borde man först lägga in alla vanliga ord. Därför skulle de enorma önskelistor som finns nu behöva ordnas efter hur frekventa de olika orden är. Bra statistik över ordfrekvenser skulle även ha en plats i själva artiklarna, så att man kan få veta något om hur vanligt ett visst ord är, eller om pluralformen är mycket ovanligare än singularformen.

Man får förstås fundera över om ordfrekvensen ska hämtas ur Wikipedias textmassa, ur Google-sökningar eller ur någon annan källa. Låt oss förutsätta att flera olika källor kommer att behövas. Då kunde "svenska Wikipedia januari 2010" vara en av dem och "uggleupplagan av Nordisk familjebok" vara en annan. Givetvis finns en massa skateboard-termer som saknas i båda dessa, men då får man komplettera med en tredje källa.

Inom korpuslingvistiken finns en del teorier för ordfrekvenser och deras "long tail"-fördelning. Man kan exempelvis rangordna orden och dela in dem i frekvensklasser som växer med tvåpotenser: klass 0 för det 1 vanligaste ordet (20 = 1), klass 1 för de 2-3 vanligaste, 2: 4-7, 3: 8-15, 4: 16-31, och klass 15 för de 32768:e till 65535:e vanligaste orden. För varje ord kan vi då ange vilken klass det tillhör, och se om detta skiljer mellan olika korpusar. Om pluralformen normalt är två frekvensklasser ovanligare än singularformen, men svala-svalor ligger i samma frekvensklass, så kan detta vara värt att notera.

Ordfrekvenspionjären i Sverige är Sture Allén och hans institution Språkdata vid Göteborgs universitet. Uppsala universitet har en utbildning i datorlingvistik. Är det några av de aktiva deltagarna här som har en bakgrund därifrån? --LA2 29 maj 2010 kl. 09.50 (CEST)

Jag strök min definition av frekvensklass ovan, eftersom den skiljer sig från den som ges i artikeln Frequency list i engelska Wikipedia. --LA2

Wikisource[redigera]

Jag gjorde nu ett första försök att dra ut textmassan ur svenska Wikisource, enbart korrekturlästa textsidor, totalt 345.812 ord, därav 42.029 olika. De vanligaste orden är i respektive klass är följande. --LA2 2 juni 2010 kl. 21.56 (CEST)
Första försöket redovisade bara en bråkdel av textmassan i Wikisource. Rätt storlek är 4.802.559 ord, därav 223.990 olika. Det vanligaste är och (198.314 förekomster), vilket sätter gränsen mellan frekvensklass 0 och 1 till 140229.17 förekomster. --LA2 3 juni 2010 kl. 18.12 (CEST)

klass 0: och (198.314 förekomster),

klass 1: i (108762), att (82320), som (73845), en (70754),

klass 2: det (64865), den (56746), till (56095), (54609), han (50837), jag (49583), är (47525), de (47474), med (46893), för (46823), (35289),

klass 3: av (31988), om (31939), men (27089), ett (25600), sig (25403), af (25310), var (24793), du (23740), har (23090), icke (21608), (20070), mig (18683), skall (18579), man (18125),

klass 4: vi (17081), honom (17038), eller (16579), sin (15749), dem (15567), hans (15316), hade (15086), hon (14425), från (14346), nu (14305), vid (13461), min (12876), när (12790), ej (12227), dig (12092), alla (12016), inte (11870), kan (11376), skulle (11033), sade (10916), där (10862), detta (10211), än (9608), oss (9551), efter (9322), under (9285), denna (8948), ty (8773),

klass 5: här (8609), vad (8413), upp (8291), genom (8236), din (8196), allt (8166), vara (8037), sina (7825), andra (7515), åt (7445), gud (7442), utan (7425), såsom (7368), ut (7316), se (7299), herren (7295), över (7279), mot (7242), sitt (6902), äro (6296), någon (6292), deras (6196), (6084), dess (5940), in (5929), kom (5742), mycket (5728), något (5701), dessa (5616), vill (5529), mitt (5485), eder (5425), f (5373), år (5166), o (5135), göra (5090), sedan (5082), hela (5014), kommer (4985), henne (4872), ingen (4868), kunde (4854), hos (4669), (4669), fram (4633), vår (4588), til (4557), ja (4547), ur (4544), skola (4501), mer (4498), barn (4446),

klass 6: at (4381), får (4345), väl (4323), a (4248), ha (4198), kunna (4176), måste (4165), samma (4115), ock (4106), (4078), å (4059), komma (4042), dock (3931), ok (3911), hur (3902), dag (3898), the (3867), gick (3752), också (3706), voro (3693), son (3669), tid (3664), går (3659), uti (3656), hennes (3625), ni (3597), två (3558), land (3530), aldrig (3480), ännu (3477), ord (3465), ditt (3420), såg (3404), ifrån (3399), gång (3318), stora (3316), bort (3279), mina (3259), er (3240), första (3230), hava (3220), många (3219), gör (3218), hand (3165), samt (3162), all (3157), bland (3155), der (3142), endast (3130), mos (3121), säger (3118), ju (3109), några (3090), folk (3007), blev (3002), varit (3001), själv (2897), stor (2841), sätt (2838), annan (2832), herre (2785), gjorde (2781), dina (2773), huru (2771), j (2719), guds (2703), s (2699), öfver (2692), rätt (2689), blott (2668), hus (2665), ned (2659), fick (2657), står (2633), säga (2631), emot (2613), namn (2604), Jesus (2601), därför (2593), annat (2589), ser (2576), tog (2542), vet (2479), blir (2478), intet (2462), v (2455), åter (2443), jorden (2437), konungen (2420), hvad (2371), herrens (2349), våra (2347), n (2289), e (2286), inom (2271), konung (2261), låt (2252), d (2246), omkring (2238), dagen (2236), stod (2231), lika (2227), mellan (2225), gjort (2224), alltid (2217), tre (2207),

klass 7: helt (2170), ville (2162), enligt (2148), redan (2138), nog (2138), hafva (2125), svarade (2114), igen (2092), män (2061), äfven (2049), fader (2040), inför (2025), del (2022), tillbaka (2010), israels (2006), snart (2002), landet (2000), sådan (1988), bliva (1987), mera (1972), vilken (1961), även (1961), blivit (1960), ögon (1940), bli (1939), fått (1922), war (1911), m (1911), finns (1902), folket (1892), stå (1881), fast (1874), mindre (1872), gäller (1863), sidan (1852), lag (1842), nej (1839), tiden (1835), nya (1805), långt (1782), gamla (1767), thet (1760), hvilka (1737), hem (1733), ska (1730), enda (1730), dagar (1727), liv (1722), vårt (1719), bara (1705), hör (1703), ofta (1701), först (1694), tro (1675), sådant (1671), låg (1668), död (1663), vilka (1660), then (1651), kanske (1635), satt (1632), just (1626), fråga (1626), både (1624), fall (1618), länge (1617), ena (1616), lät (1613), hvilken (1610), själ (1607), små (1603), heller (1591), god (1586), höra (1584), ligger (1582), denne (1582), hjärta (1581), t (1577), hafwer (1577), ner (1576), tror (1566), hålla (1560), söner (1557), bör (1556), taga (1548), kl (1548), skolen (1544), låta (1540), kommit (1535), kring (1530), blifvit (1528), liten (1523), eftersom (1508), vägen (1492), egen (1492), innan (1488), båda (1488), staden (1480), tala (1469), Wikipedia (1463), väg (1460), bättre (1458), gav (1456), sett (1453), ther (1444), lilla (1432), större (1431), skal (1424), varje (1416), uppgift (1413), sådana (1407), kärlek (1399), medan (1393), svenska (1391), ibland (1389), vore (1383), dit (1379), litet (1373), hörde (1363), skull (1355), vilja (1354), herr (1354), vidare (1352), israel (1348), vem (1329), liksom (1325), blef (1319), ta (1318), aff (1312), sista (1305), varför (1298), vilket (1296), mannen (1295), världen (1292), finnes (1290), därefter (1284), nästan (1280), gott (1279), händer (1270), röst (1266), b (1265), hustru (1264), vän (1254), medh (1248), längre (1246), them (1242), själva (1238), arbete (1238), c (1237), sida (1228), fyra (1225), framför (1223), kraft (1211), et (1208), sagt (1203), kvar (1197), Mose (1194), blod (1192), maj (1189), ända (1187), rum (1181), alldeles (1170), giva (1168), flera (1166), vatten (1159), r (1155), människor (1154), Sverige (1153), ljus (1153), par (1151), kongl (1151), visa (1145), nåd (1144), edra (1142), före (1138), slut (1134), himmelen (1134), for (1133), känner (1130), ack (1130), satte (1126), tag (1117), frågade (1117), fanns (1115), stund (1114), ändå (1114), kommo (1113), talade (1111), goda (1103), wara (1102), unga (1100), bröder (1100),

klass 8: natten (1095), mest (1095), förut (1093), finna (1086), David (1086), veta (1083), nära (1083), följande (1082), stort (1081), gått (1077), tusen (1076), plats (1073), ära (1073), gammal (1072), kände (1070), steg (1068), tjänare (1066), olika (1063), Jerusalem (1062), fem (1062), ens (1060), bo (1055), döden (1054), vare (1045), högt (1045), (1044), tu (1040), emellan (1035), slags (1032), hvilket (1032), äta (1027), sju (1024), Juda (1024), lade (1023), ællæ (1019), helst (1016), förr (1013), lätt (1010), natt (1009), ande (1005), (1002), Stockholm (995), sum (991), hundra (991), alltså (991), Jesu (985), stället (975), tillsammans (973), lång (971), bär (967), solen (966), drog (966), ganska (961), bära (961), ny (960), höga (960), ge (957), sjelf (954), broder (953), guld (951), tredje (950), började (949), glädje (947), varandra (945), slog (942), wi (941), frid (941), fara (940), bra (940), grund (939), nr (938), fl. (937), höll (935), allenast (934), kallas (930), lagen (929), alt (926), likväl (924), gången (919), bästa (919), far (916), (915), dotter (914), gingo (912), kon (908), makt (905), verk (903), utom (902), säg (902), således (901), sak (899), lägga (897), föra (897), ger (896), senare (895), konungens (887), stad (886), fru (886), eld (886), hit (880), finnas (876), verkligen (875), hvarje (871), känna (869), föll (868), stilla (865), nämligen (865), borde (861), kort (855), hög (855), p (852), ingenting (850), livet (848), bliver (846), tills (845), håller (845), ansikte (845), tar (844), hvar (842), sålunda (841), nytt (841), inga (840), slå (838), förde (838), ro (837), uppå (835), nästa (833), sidor (832), hwad (832), gånger (832), tänkte (831), vattnet (829), låter (828), wid (827), saken (826), sätta (821), oc (820), ps (817), vart (815), döda (815), morgon (814), sekretess (812), sen (810), visst (809), rike (809), talar (806), lära (803), kvinnor (802), därpå (802), bakom (801), jord (800), fot (791), tal (789), eget (788), uppgiften (786), egna (786), sex (782), tio (781), bar (780), ehuru (779), kallade (778), full (776), kvinna (774), kalla (774), visste (773), hopp (772), beslut (772), emedan (771), födde (770), dom (766), ær (766), lik (765), öfwer (764), kära (764), ligga (762), haft (762), genast (760), söka (759), synd (758), hört (758), huset (754), sorg (753), Jer. (753), leva (752), vände (751), högre (751), sång (750), råd (750), dr (750), intill (746), bud (745), kunnat (743), ställe (742), regeringen (742), huvud (741), handen (738), slag (737), heliga (736), hjälp (735), haven (734), ensam (734), berg (734), tagit (729), kläder (729), gudh (727), godt (727), ropade (726), karl (725), finner (724), sadhe (723), rätta (723), vissa (722), falla (717), klart (713), ung (711), fri (711), tvenne (709), fann (708), tigh (707), strid (707), runt (707), migh (707), andre (707), moder (705), tänka (704), tha (703), marken (702), långa (701), igenom (701), års (700), draga (697), glad (695), ei (695), största (694), djur (694), främmande (693), dörren (693), gamle (692), verksamhet (691), will (689), allmänna (688), sist (686), vänner (685), havet (684), förbi (684), kropp (683), wår (682), vars (681), hr (681), åstad (680), ren (677), undan (675), givit (675), si (674), mor (673), håll (673), strax (672), Abraham (672), k (668), ytterligare (664), Harris (663), högst (659), jordens (658), bröd (658), me (657), tankar (655), Sam (655), right (654), st (651), an (651), vita (650), h (650), blick (650), Kristus (649), dricka (649), sa (648), mod (648), alle (647), ting (645), sitter (645), sigh (643), ordet (642), trodde (641), städer (639), ske (639), George (639), personer (638), detsamma (638), särskilt (637), öppna (636), följa (634), lif (633), hafwa (633), emellertid (633), bröst (633), sände (630), slår (629), förra (629), barnen (629), fröjd (628), exempel (628), resa (626), nöd (625), opp (624), människa (624), fötter (624), svärd (622), tyst (619), viss (618), förstå (616), åtminstone (616), kap (615), förhållanden (615), början (615), allmän (614), tron (609), klockan (609), följde (609), ögonblick (608), högsta (608), faders (608), mun (607), blifva (607), tunga (606), stycket (606), Egypten (605), träd (603), sjunga (603), ä (602), sinne (599), blevo (598), Wikisource (597), skogen (597), dels (597), ute (596), jo (596), alls (596), förrän (595), ex (593), onda (592), ords (591), öga (589), kvinnan (589), thz (588), slutligen (586), bön (586), cest (585), bodde (585), bäst (584), röda (582), illa (582), älskar (582), naturligtvis (581), iagh (581), gaf (580), bägge (579), sanning (578), utanför (577), g (577), derföre (577), äga (577), Jes. (575), möjligt (574), mål (574), vackra (573), stark (571), rummet (570), hwar (569), himlen (568), året (567), svarta (566), fullt (566), kär (565), tack (564), lycka (564), ont (563), dessutom (563), tycker (562), skada (562), kyrkan (562), floden (562), sköna (561), artikel (560), styrka (559), sten (559), silver (559), pris (558), tänker (557), måtte (556), mat (556), hjerta (555), lust (554), låtit (554), evigt (553), skäl (551), engelska (550), mången (549), flicka (549), deraf (548), anledning (548),

klass 9: visade (547), l (547), döttrar (547), tillfälle (546), fröken (546), morgonen (545), kung (545), Carl (545), synes (544), inne (544), växte (543), sitta (543), bad (542), heter (541), fingo (541), delen (539), stodo (538), någonsin (538), va (537), lär (537), rör (536), född (536), bor (536), tider (535), kött (535), förstår (534), därtill (534), allena (534), sökte (533), prästen (533), ögonen (533), Mark (533), krön (532), ben (532), Sveriges (531), höjd (531), vanliga (529), äldre (529), wardt (528), visar (528), riket (528), vacker (527), syn (527), kastade (527), antal (527), sekretessen (526), riktigt (526), förslag (526), ringa (525), Gustaf (525), djup (525), vända (524), någonting (524), myndighet (522), tröst (521), skön (520), ordning (520), april (518), à (518), hvars (517), fortfarande (516), fartyg (512), bref (512), bok (512), person (510), likasom (509), lider (509), januari (509), stranden (507), gröna (507), närmare (506), därmed (506), vin (505), djupt (505), alltför (505), nyss (504), alnar (504), wij (503), länder (503), giver (503), äger (503), tager (502), lämna (502), kommen (500), flere (500), fastän (499), delar (498), säkert (497), of (497), funnit (497), följer (496), båten (496), svårt (495), vinden (493), jagh (493), inre (493), behöver (491), sant (490), dec (490), jämte (488), stanna (487), säd (487), frihet (487), te (486), viii (484), mycken (484), sk (483), offer (483), hjärtat (483), böra (483), hvarandra (482), därifrån (482), wäl (480), sågo (480), männen (480), form (480), rent (478), fria (477), visserligen (476), stannade (476), naturen (476), förhållande (476), borta (476), vida (475), öde (475), emsp (475), därav (475), vrede (473), ställning (473), mån (473), livets (473), klara (473), densamma (473), torde (470), faller (470), bord (470), anden (470), tycktes (469), socken (469), mening (469), Matt (469), x (468), warda (467), plötsligt (467), lever (467), led (467), ihop (467), arbetet (467), svar (463), mängd (463), hwilken (462), huvudet (462), båt (462), hår (461), gärna (461), tyckte (460), namnet (460), vthi (459), talat (459), per (459), minsta (459), vila (458), söker (458), stånd (457), övriga (457), hemma (457), giv (457), hel (456), följd (455), allmänhet (455), kallar (454), älskade (454), annars (452), ålder (452), levande (451), förbund (451), artiklar (451), helga (450), tin (449), stackars (449), reste (449), Jacob (449), desse (449), syster (448), klar (448), tecken (447), hes (445), yttre (444), mil (444), lugn (444), blå (444), älska (444), rörelse (443), grad (443), vandra (442), hjärtan (442), himmel (442), riksens (441), fasta (441), tårar (440), månad (440), fäder (440), arm (440), börja (438), barnet (438), sällan (437), band (437), menar (436), lagt (436), handling (436), utaf (435), svara (435), månader (434), flesta (434), ey (434), december (434), synder (433), sken (433), vänta (432), svensk (432), fel (432), stam (431), hoppas (431), fritt (431), tänk (430), likt (429), luften (428), evig (428), dog (428), begynte (428), altaret (428), sker (427), frågan (427), stycke (426), aftonen (426), rörande (424), fly (423), fjärran (423), bordet (423), synnerhet (422), John (422), hästar (421), antingen (421), ständigt (420), Syr. (419), lite (419), falk (418), starka (417), rom (417), mack (416), kasta (416), Johan (416), woro (415), mörka (415), härlighet (415), fred (415), framåt (415), dör (415), warder (414), södra (414), glada (414), ekonomiska (414), åtgärder (413), allting (412), helig (411), haffuer (411), dottern (411), anses (411), består (410), wil (409), tillika (409), flickan (409), ställen (408), önskar (408), norra (408), gudar (408), högra (407), idher (406), gudz (404), fruktan (404), rikets (403), rik (401), rena (401), ärende (401), trots (400), syntes (400), gifva (400), åtskilliga (400), värld (399), tillräckligt (399), bygga (399), världens (398), ljud (398), art (398), område (397), börjar (397), allmänt (397), sjön (396), Jakob (396), elden (396), tanke (395), derefter (395), häst (394), sfs (393), ön (393), föga (393), åtta (393), æt (393), föda (392), vii (391), togo (391), skam (391), magistern (391), herrar (391), svart (390), sätter (390), frukt (390), egentligen (390), bo- (390), ären (390), skaffa (389), behag (389), afseende (389), stöd (388), Erik (388), bredvid (388), fiender (387), angående (387), ljuset (386), left (386), himmelens (386), æn (386), strand (385), top (384), lägger (384), berget (383), offra (382), bild (382), sakta (381), glas (381), enskilde (381), dertill (381), (381), anser (381), stundom (380), stenar (380), försökte (379), barns (379), re (378), rättfärdighet (378), gossen (378), varken (377), striden (377), sönder (377), sällskap (377), natur (377), la (377), krig (377), färg (377), däremot (377), tjänst (376), hette (376), stycken (375), mars (375), lön (375), stig (373), historia (372), buck (372), Maria (371), femtio (371), saker (370), eljest (370), däri (369), skrek (368), hållet (368), allra (368), tillstånd (366), sol (366), hjälpa (366), store (365), personliga (365), dito (365), använda (365), säker (364), lagar (364), kyrka (364), frukta (364), England (364), blifwa (364), sprang (363), vägar (362), skåda (362), pengar (362), leder (362), begär (362), Sophie (361), såväl (361), öknen (361), gärningar (361), åren (361), jan (360), hälften (360), bergen (359), vis (357), föremål (356), tolv (355), fulla (355), fort (355), konungar (354), knappt (354), juni (354), frågor (354), sik (353), Davids (353), våld (352), uppgifter (352), unge (352), ställa (352), Jean (352), härmed (352), tjugu (351), Saul (351), innehåller (351), ungefär (350), kväll (350), händerna (350), betydelse (350), von (349), rädda (349), närvarande (349), fortsatte (349), förstånd (349), ve (348), texten (348), drag (348), ängel (348), smärta (347), låga (347), äldste (347), era (346), enkelt (346), värde (345), text (345), swa (345), lycklig (345), levde (345), kapten (345), drottning (345), användare (345), försök (344), mörkret (343), utveckling (342), ställde (342), skuld (342), författare (342), alma (342), tanken (341), juli (341), Joh. (341), herrans (341), skriva (340), Johannes (340), språk (339), skara (339), landets (339), afton (339), vtan (338), vilda (338), utur (338), sjelfva (338), w (337), mörker (337), minns (337), kunskap (337), intresse (337), glunten (337), een (337), minne (336), himlens (336), anseende (336), spela (335), öra (335), läsa (335), franska (335), folkets (335), vackert (334), uppe (334), orden (334), läppar (334), inget (334), sedermera (333), Kristi (332), bröt (332), lifvet (331), knappast (331), försöka (331), fordom (330), farväl (330), famn (330), stiga (329), medel (329), gården (329), derför (329), numera (328), blommor (328), söder (327), särskild (327), egendom (327), dennes (327), berättade (327), antalet (327), öppnade (326), kors (326), kall (326), hämta (325), avser (325), lämnade (324), hastigt (324), krafter (323), dröm (323), blodet (323), uttryck (322), tidigt (322), sjunger (322), kor (322), bror (322), blickar (321), armar (321), öppen (320), kör (320), hav (320), fullkomligt (320), djupa (320), dagens (320), twå (319), starkt (319), penningar (319), norr (319), em (319), vinna (318), tätt (318), lärt (318), Joseph (318), röra (317), lov (317), döma (317), ägde (317), öster (316), minst (316), marker (316), fört (316), befallning (316), släkte (315), Paris (315), månaden (315), etc (315), tidigare (314), texter (314), skog (312), Salomo (312), briant (312), vari (311), tidens (311), sluta (311), scrooge (311), noga (311), kroppen (311), herran (311), antas (311), tyska (310), tjäna (310), särskilda (310), målet (310), hördes (310), glans (310), därvid (310), vingar (309), människorna (308), lida (308), leende (308), bred (308), ögat (307), herranom (307), tydligt (306), röd (306), jak (306), göras (306), brist (306), spår (305), rädd (305), län (305), böte (305), växa (304), slutet (304), ler (304), lågo (304), köpa (304), jemte (304), förklarade (304), sua (303), stadgar (303), möda (303), midt (303), Luk (303), wille (302), skedde (302), rika (302), munnen (302), fler (302), drogo (302), vit (301), stolt (301), säkerhet (301), ii (301), hvem (301), förklara (301), dal (301), betyder (301), varda (300), sons (300), träden (299), mått (299), gerna (299), Egyptens (299), vapen (298), släkt (298), sanningen (298), längs (298), hälsa (298), center (298), våren (297), kungen (297), boken (297), betala (297), sent (296), ryggen (296), rörde (296), november (296), nemligen (296), funnos (296), brud (296), ändamål (296), trädde (295), job (295), brott (295), besittning (295), vind (294), arvedel (294), verket (293), utseende (293), skolan (293), sättet (293), lopp (293), le (293), Judas (293), därigenom (293), boning (293), timmar (292), stadens (292), samtidigt (292), bedja (292), användas (292), tänkt (291), samlade (291), växer (290), tyckes (290), reda (290), rättigheter (290), olycka (290), leda (290), härad (290), frågar (290), flydde (290), enskilds (290), velat (289), lund (289), fin (289), fåglar (289), deremot (289), bjöd (289), arbeta (289), amen (289), prisa (288), porten (288), övrigt (288), is (288), edert (288), ed (288), vanligt (287), uppmärksamhet (287), sända (287), liknande (287), kvinnorna (287), känsla (287), hop (287), grav (287), Paulus (286), kvällen (286), ifrå (286), derom (286), platsen (285), gälla (285), främst (285), fallet (285), dan (285), yttersta (284), ropar (284), möta (284), ko (284), by (284), betrakta (284), prästerna (283), ombord (283), nio (283), lott (283), ho (283), and (283), vishet (282), trettio (282), seger (282), nytta (282), närmaste (282), förste (282), ware (281), skål (281), röjs (281), huar (281), folken (281), fält (281), vp (280), sånger (280), omöjligt (280), lösa (280), korta (280), jos (280), hinder (280), helige (280), hårt (280), händelse (280), hadhe (280), föregående (280), härigenom (279), synden (278), hunnit (278), förstod (278), Europa (278), enskilda (278), blad (278), Aron (278), lugnt (277), kvinnans (277), hittills (277), gifwa (277), gård (277), ene (277), ljusa (276), kärleken (276), bryta (276), avses (276), varder (275), bruk (275), augusti (275), vänder (274), kallt (274), gråt (274), anda (274),

Återstående rödlänkar från första körningen: Nymark (118), stackars (69), usque (62), utav (57), inde (57), Briant (56), emellan (49), tycktes (45), Movitz (41), Sjövall (39), sålunda (39), däri (38), Weiss (37), båd (36), Sullivan (34), hvars (33), rörande (31), måtte (30), likasom (30), Karell (30), vällust (29), Mollberg (29), Grossmann (29), hvarken (28), corno (28), ber (28), Arvi (28), tillika (27), synes (27), Sophie (26), rijkes (26), strålande (25), sköte (25), når (25), munnen (25), mörkt (25), mörk (25), minut (25), milda (25), mild (25), märkte (25), målet (25), lugna (25), levande (25), långsamt (25), lämna (25), lågor (25), klinga (25), klädd (25), ihåg (25), hvita (25), höjde (25), hjertat (25), hellre (25), hatten (25), hände (25), halsen (25), gråter (25), fred (25), fint (25), fingo (25), fägring (25), faderallan (25), eljest (25), elden (25), drömmar (25), drake (25), densamma (25), brist (25), bollen (25), besvär (25), båten (25), Bacchus (25), armarna (25), anser (25), vinna (24), vilar (24), verket (24), väntar (24), väntade (24), svaga (24), suck (24), stolta (24), staten (24), ställer (24), späda (24), sky (24), skönt (24), skilda (24), sälla (24), räcker (24), ont (24), nytta (24), Norden (24), neder (24), lyckans (24), levde (24), kyssar (24), hy (24), himmelska (24), heliga (24), hästen (24), härligt (24), gyllene (24), gull (24), grisen (24), golvet (24), glömde (24), glänsande (24), gården (24), fullkomligt (24), fönstret (24), fasa (24), enkelt (24), draga (24), dom (24), djupet (24), desto (24), delar (24), dansar (24), dal (24), brister (24), böcker (24), blodet (24), blefvo (24), betyder (24), behöfver (24), antingen (24), ann (24), änglar (24), andre (24), alltså (24), vitt (23), vänster (23), vandrar (23), vädret (23), väcka (23), uppmärksamhet (23), uppgift (23), titta (23), Sweriges (23), svär (23), stam (23), skogar (23), skam (23), såväl (23), sånger (23), rådh (23), prästens (23), pappa (23), omöjligt (23), nöje (23), mull (23), midt (23), mänskliga (23), like (23), lärde (23), längtar (23), käre (23), ii (23), hjelpa (23), hitta (23), himmelens (23), heder (23), harm (23), hård (23), glädjen (23), fylla (23), frisk (23), fortsatte (23), försöker (23), följd (23), född (23), fatt (23), engelska (23), dylikt (23), doft (23), derefter (23), deraf (23), brukade (23), be (23), ängel (23), ädla (23), vrå (22), velat (22), tur (22), text (22), tankarna (22), svensk (22), svårigheter (22), stum (22), stuga (22), sträcker (22), stiger (22), städer (22), språk (22), sova (22), sömn (22), smörbock (22), smaka (22), slöt (22), skalden (22), sampt (22), salongen (22), salig (22), räcka (22), präst (22), plåga (22), öron (22), önskade (22), nisse (22), nakna (22), mund (22), moderna (22), Mirette (22), Mark (22), lof (22), leken (22), lekar (22), läst (22), kyss (22), kröp (22), krona (22), köpa (22), känt (22), kaffe (22), hurra (22), hörn (22), höja (22), håg (22), graven (22), gräset (22), glatt (22), förgäves (22), flyr (22), fatta (22), fartyg (22), dra (22), dermed (22), därinne (22), däremot (22), dar (22), dansen (22), cllo (22), Carl (22), bryter (22), brev (22), böjde (22), blixt (22), bana (22), bägge (22), artikeln (22), anden (22), and (22), Almas (22), Agnes (22), ägde (22), yra (21), verkligt (21), verklighet (21), växte (21), varken (21), varelse (21), vaken (21), väder (21), utmärkt (21), topp (21), top (21), tjänst (21), tillräckligt (21), tillfällen (21), tak (21), Svensson (21), sup (21), ställa (21), sorgen (21), sökt (21), snarare (21), skyndade (21), sker (21), särskildt (21), sanna (21), rummen (21), rösten (21), rörelse (21), rök (21), räckte (21), porten (21), öppnar (21), ödet (21), nöjets (21), målar (21), läste (21), landets (21), kysste (21), krig (21), krans (21), klingar (21), klaga (21), is (21), hösten (21), historien (21), hinna (21), heta (21), hälsning (21), hållet (21), gul (21), glädjens (21), gäst (21), gåsägg (21), fromma (21), frijherre (21), föremål (21), folkets (21), föga (21), flytta (21), flydde (21), flor (21), flickorna (21), dricker (21), delen (21), dager (21), brud (21), börjat (21), ble (21), blått (21), betala (21), berget (21), begge (21), bak (21), bädd (21), alltmer (21), version (20), värre (20), varma (20), vännen (20), våld (20), val (20), vaknade (20), undrar (20), tomt (20), tom (20), tidigare (20), synnerligen (20), svor (20), svärdet (20), sutto (20), stoft (20), Stockholm (20), spegeln (20), sov (20), smak (20), skick (20), skatt (20), skada (20), seger (20), sågo (20), rund (20), ropa (20), roligt (20), rikedom (20), reser (20), Paris (20), öppet (20), öfwer (20), öden (20), nöjen (20), noga (20), njuter (20), mumlade (20), mörkret (20), märke (20), lott (20), ljuva (20), liknade (20), Kristi (20), konsten (20), kongl (20), knän (20), känslan (20), kallade (20), jan (20), istället (20), isen (20), inunder (20), intresse (20), innersta (20), inflytande (20), ihjäl (20), ifråga (20), idé (20), hunden (20), hörnet (20), hinder (20), himmelsk (20), gränser (20), gråa (20), givit (20), giva (20), geck (20), foten (20), förslag (20), fönstren (20), fartyget (20), fåglar (20), edra (20), dyra (20), drömmer (20), därmed (20), bryr (20), bröllop (20), botten (20), bilden (20), berättade (20), Bengt (20), Bacchi (20), åtta (20), användas (20), anses (20), ängen (20), Anders (20), alltjämt (20), allmänt (20), afseende (20), yngre (19), vred (19), vintern (19), verkade (19), vårens (19), vanlig (19), van (19), välja (19), vakt (19), vågar (19), väckte (19), utur (19), ungdomens (19), tycks (19), tungt (19), troo (19), timme (19), tillhör (19), Svea (19), svagt (19), sund (19), stog (19), spel (19), spegel (19), snabbt (19), skymning (19), skyar (19), skuggan (19), skrud (19), skicka (19), skarpa (19), skämt (19), skaffa (19), senaste (19), rutan (19), rus (19), rättare (19), pojkarna (19), pling (19), pipa (19), passar (19), omsider (19), okänd (19), offer (19), Norrige (19), Nordens (19), nödvändigt (19), nöden (19), närmaste (19), (19), mjuka (19), menniskor (19), medel (19), matts (19), lysande (19), lyckas (19), lund (19), listan (19), lille (19), lida (19), kriget (19), kör (19), kor (19), kategorier (19), kappa (19), kämpa (19), Johan (19), Jerusalem (19), innehåll (19), ifall (19), hydda (19), hot (19), högg (19), höger (19), hjärtats (19), hat (19), hann (19), hälsa (19), hals (19), Gustaf (19), grenar (19), glaset (19), friheten (19), främling (19), förklara (19), fôll (19), folkkyrkan (19), flöt (19), floden (19), flere (19), femton (19), feck (19), fästa (19), färd (19), fagra (19), derföre (19), Chevelli (19), brinna (19), bojor (19), bjuder (19), beslöt (19), askungen (19), åskan (19), arma (19), arbeta (19), akt (19), aftonen (19)

Din lista var fin, som du märker täcker vi in de flesta, många av de rödmarkerade är ju inte i sin grundform. Du kanske inte lagt märke till: Wiktionary:Projekt/Frekvensordlista som listar de vanligaste orden i svenskan, där finns fortfarande några röda kvar. Mason 2 juni 2010 kl. 22.15 (CEST)
Är det inte någon bot som går runt och skapar korta artiklar för böjningsformer? Det verkar inte ha blivit gjort för verben. Artikeln hänga har länge haft rödlänkar för sina böjningsformer. --LA2 2 juni 2010 kl. 22.23 (CEST)
Av vad jag vet håller det på att fixas. – Smiddle 2 juni 2010 kl. 22.26 (CEST)
Mitt intryck är inte alls att vi täcker in de flesta orden. Tvärt om: redan i frekvensklass 6 och 7 har vi flera rödlänkar, som det kräver tid och möda att arbeta bort. Många grundläggande definitioner (äpple är en frukt) återstår att skriva. De intressanta, ovanliga orden (som skrivtyg och lyxblankett) som kräver en ordentlig förklaring dyker nog upp i klass 16 och 17. --LA2 3 juni 2010 kl. 12.34 (CEST)
Jag håller med om att det hade varit bra om vi hade haft med alla de vanligaste orden. Vi har mer än 20 000 ord i grundform på svenska, men det är inte de 20 000 vanligaste orden. Mycket är dialektalt och slang, vilket vi också ska ha med, men kanske inte är det folk i första hand har nytta av. Frekvensordlistan är bra eftersom det är en relativt tillförlitlig lista över de vanligaste orden i nutida språk. Kanske borde den synliggöras mer. /Jiiimbooh | snacka me' maj 11 oktober 2010 kl. 12.14 (CEST)

Presentation[redigera]

Jag lurar på hur man ska åskådliggöra ett ordfrekvenserna i artiklarna. Kanske med ett stapeldiagram, graderat med lämpliga referensord? --LA2 4 juni 2010 kl. 17.27 (CEST)

åtel agn adlig syd vifta tyg aska invid inne mest helt får här vi av det i och
springa
springer
sprang
sprungo
sprungit
språng
språnget

Bibeln 1917[redigera]

I det skick den finns hos Projekt Runeberg. 763.786 ord, varav 24.814 olika. Det vanligaste är och med 42.411 förekomster, vilket sätter gränsen mellan klass 0 och klass 1 till 29989.1 förekomster och övriga klassgränser vid varje halvering av detta gränsvärde. --LA2 3 juni 2010 kl. 00.54 (CEST)

klass 0: och (42411),

klass 1:

klass 2:

klass 3:

klass 4:

klass 5:

klass 6: Mose (731), Jer. (614), åstad (513),

klass 7: allenast (416), väg (412), sagt (412), hennes (411), första (408), hustru (406), ande (406), Jes. (402), ords (400), givit (399), krön (395), vare (391), varför (389), vatten (382), samma (380), vilken (379), våra (379), finnes (371), heller (370), hörde (369), både (366), städer (362), nåd (358), sände (357), prästen (357), hes (356), guld (355), bo (351), ville (350), vilja (350), själva (350), hör (350), Egypten (350), Kristus (347), stod (342), dit (342), kunde (340), gott (340), människor (339), eld (336), varit (328), föra (328), all (323), blevo (322), Saul (321), döda (320), röst (319), nämligen (319), broder (319), vilka (318), gingo (317), stad (316), svärd (314), Paulus (311), plats (310), Jakob (310), giver (307), framför (307), konungens (304), tro (302), fäder (302), veta (301), födde (300), blod (297), bud (295), heliga (294), sidan (289), ont (289), tiden (288), satte (288), fått (287), annan (287), mun (284), Davids (284), alltså (284), vidare (283), jämte (281), Egyptens (278), mannen (277), draga (276), nej (274), frågade (274), båda (273), vrede (272), havet (271), sådant (270), händer (270), bära (270), själ (269), fyra (269), onda (268), medan (266), varandra (264), sätt (263), leva (263), (263), står (260), vet (257), fem (257), dom (257), vägen (256), Aron (256), makt (255), Salomo (252), rättfärdighet (252), öknen (252), drog (252), kläder (251), arvedel (251), vände (250), några (250), barns (250), talat (249), undan (248), död (248), lade (247), tron (246), sådan (246), kraft (245), gärningar (245), moder (244), ära (244), stam (242), låtit (242), dotter (242), Sebaot (241), Josua (241), tillsammans (240), vända (238), likasom (237), sak (236), döttrar (236), - (236), runt (235), mellan (235),

klass 8: därav (228), Babel (221), härlighet (220), berg (219), redan (218), igen (217), vart (216), satt (216), lik (216), lägga (215), förbund (215), ena (215), låter (214), ropade (213), äldste (213), offra (212), kött (212), därtill (212), gång (211), dricka (211), job (210), synd (209), döden (209), gått (208), fötter (208), evangelium (208), kvinna (207), hjärtan (207), därifrån (207), altaret (207), natten (206), därpå (206), släkte (203), Johannes (203), fingo (203), farao (203), tal (200), fiender (200), gudar (199), rike (198), tolv (197), konungar (197), folken (197), månaden (196), jordens (196), hört (196), goda (196), kallade (195), huset (195), hem (195), frukt (195), ser (194), hit (194), edert (194), Jeremia (193), Apg. (193), sett (191), fråga (191), brännoffer (191), säd (190), Petrus (189), o (189), tredje (188), mosebok (187), ligger (187), leviterna (187), Jordan (187), hören (187), alltid (187), Abraham (186), verk (185), falla (185), frukta (184), annat (184), släkt (183), marken (183), Josef (183), djur (183), togo (182), tag (182), ske (182), högra (182), glädje (182), slog (180), mån (180), kropp (180), håller (180), bön (180), lagen (179), föll (179), kommen (178), känna (178), tagit (177), skam (177), världen (176), sex (176), sänt (176), evinnerligen (176), helig (175), frid (175), stodo (174), sönder (174), ibland (174), vin (173), tager (173), Matt. (173), lika (172), kvinnor (172), sådana (171), profeten (171), spärr (170), lärjungar (170), del (170), aldrig (169), tjänst (168), männen (168), gammal (168), ligga (167), given (167), drogo (167), stadgar (166), sons (166), brev (166), besittning (166), begynte (166), tecken (165), c (165), strid (164), övriga (164), Kristi (164), fara (164), vägar (163), stället (161), fanns (161), släkter (160), kärlek (160), Jesu (160), förut (160), missgärning (159), lever (159), låg (159), vattnet (158), fört (158), följde (158), finnas (158), filistéerna (158), berget (158), intill (157), fastän (157), hämta (156), först (156), ytterligare (155), morgon (155), förstånd (155), vishet (154), sannerligen (154), gören (154), olycka (153), bygga (153), Jerusalems (152), slå (151), psalmen (151), levande (151), söka (150), psaltaren (150), vandra (149), skaffa (149), himmelens (149), förnimma (149), bor (149), förrän (148), varda (147), tjugu (146), rädda (146), offer (146), hedningarna (146), ängel (146), visa (145), Samuel (145), olja (145), däri (145), Moses (142), allasammans (140), vittnesbörd (133), frälsning (132), Manasse (131), förgås (131), Jakobs (130), Sion (127), spisoffer (124), Joab (122), helige (120), uppenbarelsetältet (119), förkunna (118),

Håller med om att det vore intressant information att ha med. Kanske finns möjlighet att ha med som en funktion i Skalmans kommande toolserver-baserade bot så småningom? ~ Dodde 3 juni 2010 kl. 02.26 (CEST)
Oj, "och" är verkligen överrepresenterat :P –dMoberg 29 juni 2010 kl. 01.29 (CEST)

Uttal för böjningsformer[redigera]

Det känns som att det i vissa fall vore bra att på något sätt skriva ut uttalet för olika böjningsformer, särskilt i de fall då de skiljer sig från grundformen (t.ex. dator - datorer, read infinitiv - read preteritum, os singular os plural, woman - women) Var/hur ska man göra detta? Ska de stå på huvuduppslagen, eller på respektive böjningsuppslag? Och hur ska man göra för att lista homofoner till dessa? – Smiddle 3 juni 2010 kl. 21.24 (CEST)

Jag vet inte hur det ska göras. Såvitt jag vet har det inte gjorts. Personligen tycker jag att huvuduppslaget ska innehålla all den här informationen. Hur lätt är det att gissa att man ska klicka på "datorer" i böjningstabellen för "dator" för att få reda på hur "datorer" uttalas? Men samtidigt, hur snyggt är det att se uttalet för 60 spanska verb på huvuduppslaget, om man nu vill ange uttal för samtliga. Kan nog diskuteras mer. ~ Dodde 10 juni 2010 kl. 02.21 (CEST)
Eleven har uttal. Ever wonder 18 juli 2010 kl. 11.12 (CEST)
Jag tycker inte att man bör ha uttal på sidor för böjningsformerna. Vad jag tycker är att man kan skriva ut uttalet för de former som har oväntat uttal (rektorerna, till exempel). Vet dock inte i så fall hur man ska göra med oregelbundna verb i de romanska språken. – Smiddle 18 juli 2010 kl. 11.15 (CEST)

Böjningsformer av felstavade ord[redigera]

Vissa felstavningar förekommer ofta i sina böjningsformer. Bör vi skapa ett s.k. "inget uppslag" för vart och ett av dem? Exempelvis är den felstavade böjningsformen 'konsollen' mycket vanlig, särskilt på Internet (och även på Wikipedia). Bounce1337 4 juni 2010 kl. 19.49 (CEST)

Spontant känns det väl rimligt att göra så, men man bör kanske endast skapa sådana inget uppslag-sidor för böjningar som felstavas väldigt ofta? Diupwijk 5 juni 2010 kl. 12.50 (CEST)
Håller med Diupwijk. Tycker inte vi behöver ha nån ambition att ha med böjningsformer av felstavningar över huvud taget, men är de mycket vanliga och man känner för att skapa en inget uppslag-sida så skadar det väl inte. ~ Dodde 18 juli 2010 kl. 16.46 (CEST)
Engelska wiktionary har { {misspelling of|.....} }. Jag tycker det hade varit snyggt med något liknande på den svenska. EmilS 6 december 2010 kl. 17.22 (CET)
Är inte {{inget uppslag}} något som liknar mallen på engelskspråkiga Wiktionary? Den mallen ger texten Sidan saknar uppslag. Menade du ...? "85" 6 december 2010 kl. 17.27 (CET)
Jo, det funkar bra än så länge. Men ord kan ju vara både rättstavade och felstavade (se tex stationery på engelska wiktionary). Jag tycker det hade varit snyggt att kunna få med vanliga felstavningar på det viset. Så blir man pekad rätt med en gång. EmilS 6 december 2010 kl. 17.41 (CET)
Åsikten är fri. Jag anser att vi inte ska skapa regelrätta uppslag för felstavningar. Däremot kan nämnas på huvuduppslaget att vissa nämnda felstavningar är mycket vanliga. I den mån någon önskar skapa {{inget uppslag}}-sidor ser jag inget hinder för det, för att peka besökaren till rätt uppslag. ~ Dodde 8 december 2010 kl. 03.36 (CET)

Betydelser[redigera]

I mina frekvenslistor ovan syns vilka ord som helt saknas på Wiktionary (rödlänkar) och de är många nog. Men jag befarar även att de artiklar som finns saknar en massa betydelser. Artikeln hvit innehöll bara den norska betydelsen, och inte den svenska gammalstavningen, för att ta ett exempel som kanske är extremt men ändå belysande. Det finns en mall {{saknad betydelse}} och lika gärna som att sätta in den kan man själv lägga till den saknade betydelsen, men det kräver ju att man upptäcker att betydelsen saknas. Och hur vet man det, egentligen? Har vi någon metod? Vet vi vad vi sysslar med? Finns det nedskrivet?

När väl alla betydelser är medtagna, hur vet vi vad som ska vara två betydelser eller vad som kan slås ihop till en? Och ska de ordnas efter etymologi (äldsta och ursprungligaste först) eller efter vanlighet?

Och vad är en välskriven artikel? Många ordförklaringar är pratiga. Jag försöker uttrycka dem koncisare, med färre och tydligare ord. Är det entydigt vad som är bättre, eller förstör jag det som andra har byggt upp? Hur betygsätter vi våra artiklar? --LA2 5 juni 2010 kl. 00.48 (CEST)

Genom diskussion.
Min uppfattning är att många väljer att lägga den "vanligaste" betydelsen överst, men jag vet även att man på vissa uppslag på engelska Wiktionary ställer upp definitionerna kronologiskt. Den här frågan har kanske inte riktigt diskuterats igenom?
Svårt att säga vad som är bäst i den frågan. Å ena sidan tycker jag att man bör undvika att endast rada upp synonymer till ett ord, men alltför pratiga definitioner är inte heller bra. Jag gillar sådana definitioner som är av en normalmenings längd och som lyckas förklara vad som skiljer ordet från närliggande synonymer. Om man hittar en definition som man anser sig kunna förbättra bör man göra så, vare sig det är genom att förlänga den eller att göra den mer koncis. Diupwijk 5 juni 2010 kl. 13.16 (CEST)
Det där med definitioner är inte en helt lätt sak. Bara för att man upptäcker att en definition saknas, är det långt ifrån säkert att man vet tillräckligt för att lägga till den själv. Därför finns {{saknad betydelse}} mycket riktigt. Det är väl meningen att en bot ska kunna underhålla en lista över uppslag som inkluderar mallen, och där uppdelning sker mellan olika språk och ordklasser. För tillfället placeras de bara i en kategori. När det gäller blålänkar för sidor där svenska uppslag borde finnas, men saknas, så finns väl inget sätt att upptäcka dessa automatiskt, annat än att jämföra listan med sidor på Wiktionary som saknar svenska-rubrik med en lista över svenska ord.
Olika betydelser ska i regel beskrivas som olika definitioner. Det gör det enklare vid översättningarna som vanligen är olika för de olika betydelserna. Vad som är enklast med avseende på vad som är smidigast vad gäller översättningar brukar vara en bra tumregel.
Det har säkert bedrivits en hel del forskning tusentals år tillbaks i tiden. Känns svårt att diskutera definitioner i allmänhet då det finns så många olika sorter. Wikipedia listar nio olika i sin artikel w:Definition. Generellt bör vi försöka undvika cirkeldefinitioner och definitioner bestående av endast nästan synonyma begrepp. För sådana ord är besökarens huvudsakliga anledning till att slå upp ordet att få reda på vad som skiljer dessa ord med näraliggande betydelser åt, och då är det ju viktigt att det framgår. Mycket hellre en pratig men korrekt definition, en en kort koncis som lämnaren läsaren till att gissa vad ordet egentligen betyder. I de flesta fall kan man säkert göra pratiga definitioner tydligare och koncisa utan att ta bort viktig information som ändrar betydelsen till mindre korrekt. Om du är osäker eller vill ha åsikter om några särskilda ändringar du gjort, lista dem gärna så kan jag kommentera om vad jag anser. Samarbetet bygger emellertid på att de som bidrar till ordboken vet vad de gör och att man själv ber om hjälp om man vill att någon tittar närmare på en definition man skapat eller en ändring man gjort. Det finns ingen som går in och dubbelkollar, mer än möjligtvis stickprovsvis emellanåt.
Vad gäller ordningen på definitionerna så finns ingen uttalad regel om det. "Vanligast först" kan nog vara en bra tumregel, men det kan kanske hända att det finns anledning att frångå den ibland. ~ Dodde 10 juni 2010 kl. 03.17 (CEST)
Om längden på definitionerna vill jag också säga att de bästa definitionerna uttrycks så kärnfullt som möjligt, så att man som läsare får känslan "aha, då förstår jag precis". Om en kort definition tummar på det föredrar jag absolut en längre. Ibland blir det lätt en längre definition för att det är svårt att sätta fingret på kärnan, men ibland krävs en mer fyllig beskrivning av ordet för att göra definitionen tillräckligt tydlig. Första definitionen av hus är enligt min mening ett bra exempel på en längre, men väl avvägd definition. LA2 - vill du ange några exempel på dina förkortade definitioner? ~ Dodde 10 juni 2010 kl. 04.29 (CEST)

20K[redigera]

Grattis till Bounce1337 som kl. 19.00 den 5 juni 2010 skapade artikeln substitut som blev den 20.000:e svenska grundformen. --LA2 5 juni 2010 kl. 19.02 (CEST)

Tack! Bounce1337 5 juni 2010 kl. 19.03 (CEST)
Det är svårt att veta vad målsättningen med Wiktionary är. Projektet försöker gapa över så mycket: stavning, böjning, ordförklaring, etymologi, översättning. Inom vart och ett av dessa områden kan man ha målsättningar och jämföra sig med tidigare produkter.
SAOL hade som mest 155.000 ord i sin 10:e upplaga (1950). Sedan rensade man ut "självklara sammansättningar" och 11:e upplagan hade bara 120.000 ord (i grundform, inklusive sammansättningar). Wiktionary har inga planer på att rensa ut de självklara sammansättningarna, så kanske är det 155.000 grundformer vi ska sikta på. Men samtidigt har vi börjat att även ta med gammalstavade varianter av ord och deras böjningsformer, så kanske ska vi sikta på 200.000 svenska grundformer och då har vi alltså klarat av en tiondel av arbetet.
I grundskolans mellanstadium använde jag Hässelberg & Alléns Svensk ordlista (42:a upplagan, 1975) som tar upp 30.000 ord. Kanske borde vi prioritera att få med dessa "vanliga" ord.
Norstedts stora svensk-engelska ordbok har 129.000 ord och fraser, så även som översättningsordbok har Wiktionary långt kvar att gå. Vi har väl inte ens någon statistik över hur många av våra ord som har översättning.
Norstedts amerikanska fickordbok har 32.000 ord och fraser. Den svensk-engelska delen omfattar 279 sidor och en typisk sida har 50 uppslagsord = 14.000 ord, så siffran 32.000 är förmodligen summan av uppslagsorden i svensk-engelska och engelsk-svenska delarna.
När jag räknar efter i andra språk av Wiktionary hittar jag följande statistik. Som omväxling är tyskarna inte imponerande. Det är däremot ryssarna. --LA2 7 juni 2010 kl. 12.23 (CEST)
Språk Placering Ord på
egna språket
Substantiv Verb Adjektiv
ru 6 130 585 62961 14471 15004
no 14 ? 3778 880 720
de 16 ~50 000 28641 3848 4558
sv 17 20 000 13610 2802 2599
nl 20 28 019 10851 2418 ?
Jag vet inte om ryssarna "bättrat sig", men tidigare var det så att de skapade ett stort antal uppslag via en bot, som däremot inte lade in några definitioner - enbart rubriker och övrig "infrastruktur" så att säga. Så såvida inte något exceptionellt hänt där, så är jag rädd att deras siffra kan vara en smula uppblåst. Slumpar jag mig fram där hittar jag nämligen väldigt många av stilen наипрекраснейший, där den orangea texten är gemensam (och betyder, enligt Google Translate, "To this value is not specified meanings. You can help the project, adding an example of the use of a literary work or everyday communication.".) \Mike 18 juni 2010 kl. 09.16 (CEST)
Angående no:wikt: Jag tror att de har så "få" uppslag på sitt eget språk som man kan tro av din tabell. Tag dig en titt i kategorierna spanska verb och portugisiska verb så ser du var alla uppslag finns. Diupwijk 7 juni 2010 kl. 14.02 (CEST)
Det finns ingen ensidig målsättning med Wiktionary. Alla är intresserad av olika saker. Någon vill lägga till finska översättningar, en annan vill lägga till svenska dialektala ord på orsamål, en tredje vill skapa böjningstabeller för befintliga uppslag på isländska. Om du vill starta ett projekt, försök att prata med användare som är intresserade av att delta i det projektet, och arbeta mot det målet gemensamt. Det har gjorts förut flera gånger. Men det generella problemet är att det bara finns en handfull personer som är mycket aktiva och huvudkunskapen eller intresset kanske inte ligger i att just skapa definitioner. Personligen ser jag det som ett större problem att vi har ett stort antal mycket bristfälliga definitioner som ingen bryr sig om (eller ha kunskap i) att ändra eller förbättra, än att vi saknar definitioner av vissa ord. ~ Dodde 10 juni 2010 kl. 03.25 (CEST)

Verb med preposition/reflexiva verb[redigera]

Får jag fråga en gång för alla hur vi gör med reflexiva verb och verb med preposition. Under vad skapas dem? Jag har aldrig förstått detta och det irriterar mig och hindrar mig varje gång jag vill skapa ett ord. Ska klia sig ligga under klia eller klia sig. Ska klicka till ligga under klicka eller klicka till, gå upp för under gå upp för, eller gå upp? Om det förstnämnda, hur ska det då skrivas i definitionen att det ska användas med preposition? Lundgren8 7 juni 2010 kl. 00.45 (CEST)

+1. Ett klargörande eller en diskussion om detta vore bra.
Angående din sista mening: man skulle väl i sådana fall kunna använda sig av {{konstr|}}-mallen? Eller tycker du att det vore bättre om man angav detta i tagg-mallen? Diupwijk 7 juni 2010 kl. 14.06 (CEST)
I artikeln om verbet bör det finnas en lista som ger överblick över vilka kombinationer som finns (slå av, slå in, slå på). Detta skulle vara användbart oavsett om hela förklaringen ligger direkt i verbartikeln eller i separata artiklar (eller ännu är oskriven). Eventuellt kan man återanvända rubriken "Sammansättningar" för detta, annars kunde man skapa en liknande rubrik. Även i artikeln om prepositionen bör det finnas en sådan lista (gå ut, lägga ut, slå ut, ställa ut), vilket talar för att kombinationen bör ha sin egen artikel som kan länkas både från verb- och prepositionsartikeln. Eftersom många sådana kombinationer även kan skrivas ihop (ställa ut / utställning; sätta in / insättning) kanske vi helt enkelt borde betrakta dem som sammansättningar. Eller ändra rubriken till "Sammansättningar och konstruktioner". --LA2 7 juni 2010 kl. 14.29 (CEST)
Du har rätt Diupwijk i att konstruktionsmallen kan användas för detta. Det var inget jag tänkte på. Bör man då lista alla konstruktioner oblålänkade i konstruktionsmallen, något som kan se ganska fult ut tror jag eller bör man göra som LA2 föreslår att lista dem alla under en konstruktionsrubrik? Något jag också funderar på är hur man gör med reflexiva verb. I svenskan kan man så enkelt göra att man i taggen skriver {{mall|text=reflexivt}} men alla språk har inte ett reflexivt pronomen utan flera och man behöver då visa vilken av dem som används: Se t.ex. ýminda, en artikel jag skapade där jag inte visste hur jag skulle göra. Lundgren8 7 juni 2010 kl. 16.02 (CEST)
Kanske {{tagg|text=reflexivt, styr dativ}}? – Smiddle 7 juni 2010 kl. 17.24 (CEST)
Alltså, båda alternativen fungerar för mig. Vissa uppslag, som kanske "gå", skulle kunna bli väldigt stora om man samlar alla/många betydelser på det uppslaget, men allt skulle å andra sidan gå att finna på ett ställe. Någon som har något bra argument för varför endera varianten är att föredra? =) Diupwijk 9 juni 2010 kl. 18.57 (CEST)
ýminda ser finemang ut, helt enligt det utseende vi tidigare diskuterat. Behövs speciallösningar för vissa språk får det diskuteras för sig, men detta bör vara huvudlösningen. {{konstr}} ska endast användas av sådana konstruktioner som stämmer in på den betydelse som anges av ordet. Saknas definitionen får man skapa en ny definitionsrad inkluderande en {{se även}}-mall. Nu har jag ingen bra koll på skillnaden mellan partikelverb (verb + partikel) och verb + preposition. Partikelverb ska ha egna uppslag, medan verb + preposition ska beskrivas på verb-uppslaget.
"Klia sig" beskrivs i klia med {tagg|text=reflexivt: klia sig}, "klicka till" ska beskrivas i klicka till, och länkas till genom {{konstr}} under lämplig(a) definition(er). "gå upp för" är lite knepigt med tanke på att vi även har "gå uppför" och betoningarna sker lite olika utan tydlig betydelseskillnad. Min bedömning är att "gå upp" ska länkas i {{konstr}} och att "gå upp för något" kan anges olänkat i {{konstr}}gå upp, medan "gå uppför" inte är tillräckligt särskiljande för att motivera egen sådan plats i konstruktionsmallen.
Jag förstår inte riktigt vad LA2 menar med sina förslag i praktiken, men anser att de förslag som ges bör bygga på den struktur som redan finns. Eftersom den i mångt och mycket är väl genomtänkt att vara så enkel som möjligt, men kunna användas så brett som möjligt (över språk- och ordklassgränser), är det viktigt att ändringar av denna är ännu mer väl genomtänkt. ~ Dodde 10 juni 2010 kl. 04.00 (CEST)
Det kan säkert bli en del konstruktioner i {konstr}-mallen i , men hellre en struktur att följa, än flera olika, som i stilguide och liknande endast förvirrar. De konstruktioner som ska ha egna uppslag länkas i {konstr}-mallen, medan de som inte ska ha egna uppslag inte länkas. När reflexiva ord är sammanskrivna med personen bör de nog ha eget uppslag, som i spanskan: levantarse (av levantar + se) (tvätta sig). ~ Dodde 10 juni 2010 kl. 04.09 (CEST)

Många verb tillsammans med partikel får ju en helt en annan betydelse en vad verbet själv kan stå för. Det känns därför lite konstigt att lägga dessa konstruktioner under en viss definition som bara passar någorlunda. Är det verkligen så vi har tänkt att göra? Jag har fått känslan av att {{konstr}} var som kortare exempelmeningar!? –dMoberg ツ 18 juni 2010 kl. 11.24 (CEST)

Nej, en vanlig konstruktioner för "kännas vid" kan t.ex. vara "kännas vid någon eller något" där någon eller något kan bytas ut mot en person eller ett ting. Men konstruktioner förekommer även oftare tillsammans med vissa ord än andra ord, även om dessa ord inte är direkt betydelsebärande, så kallade kollokationer. För "självmord" är det svårt att gissa sig till att "begå självmord" är vad man säger - inte "göra självmord". Så vanliga konstruktioner och kollokationer passar in här vilka inkluderar partikelverben. Utöver dessa passar andra lexikala fraser in. Men uppslagsordet i konstruktionen, kollokationen eller den lexikala frasen måste förstås gå att hänvisa till betydelsen i definitionen, annars bör de skrivas på en egen definitionsrad med {{se även}}. ~ Dodde 18 juni 2010 kl. 20.30 (CEST)
Får jag bara fråga. Är detta ett korrekt sätt att lägga upp ett uppslag? Se leika. Lundgren8 6 augusti 2010 kl. 14.18 (CEST)
Nej. Den fetstilade delen av fetstilsraden ska överensstämma med sidnamnet. För att definitionen ska avse uppslagsordet tillsammans med ett annat ord bör det anges med hjälp av {{tagg}} framför definitionen (motsvarande så som du gjort med den reflexiva definitionen på leika). Om det rör sig om en egen fras eller partikelverb e.d. ska det dessutom anges på ett eget uppslag. Reflexiva verb presenteras på sitt motsvarande icke-reflexiva uppslag. Hoppas svaret blev tydligt nog. ~ Dodde 11 augusti 2010 kl. 01.10 (CEST)

Språkindex på startsidans vänsterflank[redigera]

Det är kanske inte så många som följer diskussionssidan på huvudsidan. Läs gärna förslaget om ett tillägg för startsidan som visar hur många artiklar det finns på varje språk (se förslaget här). Det kommer troligtvis råda delade meningar om detta. Bounce1337 7 juni 2010 kl. 09.46 (CEST)

Ska vi ta ett beslut angående detta förslag? Bounce1337 9 juni 2010 kl. 18.44 (CEST)
Hur blir det? Är det någon idé att påbörja en omröstning? Bounce1337 13 juni 2010 kl. 19.38 (CEST)
Jag tycker det är ett fint alternativ som känns mycket mer ögonvänligt i upplägg. Dess utom känns det behändigare och mer användarvänligt. Tummen upp från mig :-) Svenji 23 juni 2010 kl. 16.59 (CEST)

Antonymer vid namn[redigera]

Jag angav Ólöf som är den feminina motsvarigheten till mansnamnet Ólafur likt Peter/Petra under antonymer. Kände att detta var relevant att ange men visste inte riktigt hur. Kan man göra så? Lundgren8 8 juni 2010 kl. 22.33 (CEST)

Skulle inte se även-rubriken kunna funka för det här? Antonymer känns lite fel på något sätt... eller? Diupwijk 9 juni 2010 kl. 18.52 (CEST)
Jag tycker också att det känns fel att kalla namn för antonymer. Rubriken se även vore bättre. "85" 9 juni 2010 kl. 19.24 (CEST)
Okej, tack för råden, jag kör på det! :) Lundgren8 9 juni 2010 kl. 19.40 (CEST)
De skulle nog kunna hävdas vara antonymer, men håller också med att "Se även" passar bättre på namnuppslag. Dodde 10 juni 2010 kl. 04.10 (CEST)
Jag har sett många uppslag där man har angivit motsvarigheter för det andra könet som antonymer (inte bara bland namn utan även substantiv), vilket för mig känns helt fel. – Smiddle 12 juni 2010 kl. 11.12 (CEST)
Det finns olika typer av motsatsord Wiktionary:Stilguide#Synonymer och antonymer. Tror du menar att olikhet i kön inte är komplementära motsatser eller gradmotsatser, som är motsatser av mer logisk art. Dodde 12 juni 2010 kl. 18.12

Diskussionen påminner om den att Hasse är en form av Hans och diskussionen om att proppmätt är en form av övermätt. Detta gäller inte. De är olika ord och detta är en ordbok. Om Hans är syster med Greta, må så vara, men orden Hans och Greta är olika ändå. Är det Peter eller Petrus som är "antonym" till Petra? Det är förstås inte entydigt, eftersom någon sådan relation inte föreligger. --LA2 14 juni 2010 kl. 02.34 (CEST)

Jag skulle gissa på Peter och Petra. Petrus låter som latin eller nåt :). Men det är klart det föreligger relationer som dessa. Då namnens etymologi går att härleda till samma betydelse, men där det ena namnet ges pojkar, och det andra namnet ges flickor. Hasse är inte en form av Hans. Hasse är ett vanligt smeknamn till Hans. Eller en smeknamnsvariant om man vill, för att anknyta till vad vi kallar rubriken och uppslagstypen. Jag har diskuterat proppmätt och övermätt, men om du påstår att den diskussionen handlar om former så får du nog läsa diskussionen igen, det kan inte vara mer feltolkat. Självklart är proppmätt och övermätt olika ord som bör beskrivas på två olika sidor. Hade de varit fullständigt synonyma, hade man kunnat se till att man inte behövt två separata - identiska - översättningslistor., men det behovet förekommer inte så ofta..
Det är inte okontroversiellt att konstatera att namn är ord. Egennamn och andra ord har gemensamma egenskaper, men även egenskaper som skiljer. Ordböcker inkluderar vanligtvis inte egennamn. Men, har det diskuterats, vissa egennamn finns det ändå intreesse av att ha med, vilket framgår av Stilguidens undersida "Vilka or skall tas med". Oavsett vilket, så har det diskuterats fram och tillbaka, och , och i de fall de gör det, är boken Vad gäller om egennamn är ord eller inte, är frågan inte så enkel. Utan att gå in i en diskussion om vad ord är och vad ord inte är, så finns skillnader som gör att namn normalt inte existerar i ordböcker - och i de fall de gör det så är de väldigt väl avgränsade.~ Dodde 14 juni 2010 kl. 09.35 (CEST)

Sammansatta tempus i mallar[redigera]

Hur kommer det sig att sammansatta tempus hanteras på olika sätt? I vissa verbmallar som de svenska och engelska visas det inte hur sammansatta tempus bildas, medan man gör det i exempelvis de franska och spanska. I somliga visas inte själva formen utan bara instruktioner om hur de bildas, som i vissa av de latinska. Varför är detta så varierande? – Smiddle 12 juni 2010 kl. 10.43 (CEST)

Jag vet inte varför. Jag vet bara att i spanska och franska ordböcker brukar ofta se sammansatta tempus, vilket man inte brukar göra i engelska eller svenska. Det måste finnas någon anledning till att det är så, kanske för att man ska få en bra överblick. Nästan alla spanska verbformer har ett motsvarande tempus som bildas av verbet haber+particip. Jag gissar att det är likadant för franska verb. På svenska finns det inte lika många. När jag började jobba med spanska verbmallarna hade jag inte tänkt ha med sammansatta tempus, men de lades till ändå och jag tyckte att det blev okej. "85" 12 juni 2010 kl. 14.51 (CEST)
Nästan: på franska finns det avoir+particip samt être+kongruensböjt particip. Det senare kan medföra svårigheter (särskilt i andra person plural, då "ni har åkt" kan heta "vous êtes allé/allée/allés/allées" på grund av genus och numerus efter artig singular). Jag tycker att man bör göra så som det är på nego, det vill säga att det står "Använd form av hjälpverb följt av form av huvudverb", eller någonting i den stilen. Dessutom finns det vissa sammansatta tempus som inte skrivits ut i mallarna, och var går egentligen gränsen för vilka sammansatta tempus man bör ha med och inte bör ha med? – Smiddle 12 juni 2010 kl. 15.44 (CEST)
Det handlar nog om diverse avvägningar beroende av vilka mallar det handlar om. Jag anser att ju mer information som presenteras, desto bättre är det. Åtminstone den information som normalt presenteras i språkets grammatikuppställningar, men gärna mer information om kunskapen tillåter och om det inte komplicerar tolkningsbarhet av mallen på ett avgörande sätt. Syntax måste även vara rimlig och bygga på förståeliga instruktioner, så att personer med normal språkkännedom ska kunna lägga till mallen. Jag tror att det finns mycket att arbeta på på det här området. Likaså att fylla ut information om grammatiska begrepp på Appendix:Grammatik. Det gör att rubriker i grammatiktabeller kan länkas dit.
Finns det en enkel regel för hur sammansatta verb skapas så är det enligt min mening betydligt bättre och mycket tydligare att skriva ut regeln än att ange varje sammansatt form för sig, även genom att översikten inte försämras med en massa extra tabellrutor. Principen för utseendet på nego är bra, men koden för mallen som används där är inte klar. De latinska mallarna har fortfarande frågetecken som behöver rätas ut, bland annat vad gäller mallnamnen och en syntax som är beskrivbar på ett sätt så att inte bara den person som skapat mallen kan använda den. Det verkar som om utvecklingen av de latinska mallarna kommit av sig. ~ Dodde 12 juni 2010 kl. 18.07 (CEST)
Ok, låter bra. Jag tog huvudsakligen upp detta för franskmallarna, för vilka en liknande diskussion tidigare ägt rum. Det blev dock särskilt inte mycket resultat. – Smiddle 12 juni 2010 kl. 23.06 (CEST)
Jag kan inte franska. :( ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 09.03 (CEST)
Förvisso inte, men det hindrar dig väl inte från att diskutera mallarnas utseende? – Smiddle 14 juni 2010 kl. 22.30 (CEST)

Jag har tagit mallen {{fr-verb-boire}} och ändrat lite på den (jag har slagit samman perfektparticipen och ändrat på rutorna för sammansatta tempus), vad tycks? – Smiddle 17 juni 2010 kl. 23.30 (CEST)

Ser fint ut. ~ Dodde 18 juni 2010 kl. 00.43 (CEST)
Är det fritt fram att ändra i alla andra mallar? – Smiddle 18 juni 2010 kl. 00.44 (CEST)
Jag gillar nog inte resultatet helt - förvisso inte nuvarande mallar heller. Oftast brukar man ange varje form lodrätt, ist.f. som vi gör - vågrätt. Jag tror faktiskt att lodrätt är lite bättre/tydligare. Vidare tycker jag nog att det är bra att skriva ut formerna. Ofta är det allra viktigaste också infinitiv-gérondif-participe présent. Kanske vettigt att presentera dem allra högst upp i mallen? En fundering också: är det inte particip présent (och inte som det nu står perfektparticip)? Jag har mkt att göra nu, men kanske kommer på fler grejer - återkommer om några dagar. //Skal 18 juni 2010 kl. 01.07 (CEST)
Jag tror att det kan bli svårt att skriva ut alla former för att de i bland ska böjas efter subjekt, ibland efter objekt, och ibland inte alls. Jag har dessutom ingenting emot att sätta de opersonliga formerna högst upp. Förresten, nu när jag tänker efter bör man förmodligen skriva ut alla perfektparticip, men bara för de verb där de böjs. Angående funderingen vet jag inte riktigt vad du menar. Är det fel språk på namnet eller fel form? – Smiddle 18 juni 2010 kl. 08.58 (CEST)
Det är sant att det är problematiskt att skriva ut allt, och de som försöker misslyckas ju delvis.
"skriva ut alla perfektparticip, men bara för de verb där de böjs" - vad menar du? Perfektparticip kan väl alltid böjas (efter direkta objekt iaf). I vilket fall som helst kan det vara en idé att skriva ut det, eftersom det blir en aning tydligare och andra ordböcker gör så.
Vad gäller layout borde vi ta iaf en del inspiration från hur andra gör (Le Conjugueur, WordReference, fr-wikt eller Bescherelle). Jag vet inte vilket som är bäst, men jag prioriterar formerna (som jag kan) i följande ordning:
Infitif-participe/gérondif-participe passé, présent, passé composé, imparfait, futur simple, impératif, conditionnel (présent) och subjonctif (présent). Jag skulle alltså önska att de formerna var bland de första som syns, i ungefär samma ordning (dvs de är så nära högt upp till vänster som är möjligt/rimligt). Vad tycker du?
Jag fick för mig att det inte alls är perfektparticip, men jag hade nog fel. //Skal 21 juni 2010 kl. 23.12 (CEST)
Perfektparticip i franskan motsvaras i svenskan av supinum och perfektparticip, det vill säga att perfektparticip dels är särskilda verbformer som används efter vissa hjälpverb, och att de dels är adjektiv som beskriver utsättning för en handling. De verb med böjliga perfektparticip är de för alla transitiva verb, samt vissa verb med être med hjälpverb, som huvudsakligen beskriver något slags förändring av läge eller status, samt reflexiva verb där subjekt och objekt är samma. Övriga verb har oböjliga perfektparticip. Jag tycker att man bör skriva ut perfektparticipens former eftersom de är en del av böjningen. (aller: Han har åkt = Il est allé, Hon har åkt = Elle est allée, osv.)
Layout: De opersonliga formerna bör komma först. De bör vara uppdelade i présent-former och passé-former. Jag föreslår den här ordningen (vänster / höger): infinitif présent / infinitif passé (efter detta verkar det variera en aning, men jag tror inte att det är oerhört viktigt) // participe présent (présent) / participe passé // - / participe présent (passé) // gérondif présent / gérondif passé. Jag tycker att vi ska ha alla enkla former för ett modus tillsammans, och likaså de sammansatta (dvs. indikativ: présent, imparfait, passé simple, futur simple, passé composé, plus-que-parfait, passé antérieur, futur antérieur, konjunktiv: présent, imparfait, passé, plus-que-parfait, konditionalis: présent, passé 1, passé 2, imperativ: présent, passé). – Smiddle 22 juni 2010 kl. 11.25 (CEST)
Njae, oböjligare perfektparticip möjligen, men med direkt objekt (jag gillar inte ordet "ackusativobjekt") före böjs ju även de. C'est les voitures. Je les ai vues. Ytterligare roligheter blir ju där det kan variera, beroende på om direkt objekt finns efteråt eller inte: Elle s'est lavé(inget e) les mains.
Kommer vi ha två böjningstabeller för sortir, en för transitiv (med avoir; ta ut nåt/nån) och en för intransitiv (med être; gå ut) betydelse?
Layout: Det är flera av formerna jag inte kan/förstår, så jag blir lite förvirrad av ditt förslag. Däremot är jag säker på att du har bra koll på läget. Skulle du kunna göra en riktig tabell för att visa hur du tänker? (kanske utan att ha med alla jag/du/han/vi/ni/de-former explicit så att det blir lättare att ändra) Jag tycker det är lite synd att ha impératif présent sist, men det kanske inte kan undvikas. //Skal 22 juni 2010 kl. 12.11 (CEST)
Jag tror att det är nödvändigt att man har två böjningstabeller, eftersom det ser ganska skumt ut med "använd avoir (för betydelse 1.) eller être (betydelse 2.) följt av perfektparticip".
Layout: Jag tycker att det det ser bra ut som det är nu, bortsett från de opersonliga formerna, som bör flyttas upp. Osäker på om samma tempus/modus för olika personer bör skrivas på rad horisontellt som det är nu, eller vertikalt, men lutar åt det förstnämnda. – Smiddle 22 juni 2010 kl. 13.59 (CEST)
Layout: Trots att alla andra (vad jag har sett) kör vertikalt? Jag gillar iofs också din layout rätt bra, möjligtvis att man skulle flytta upp konditionalis ovanför konjunktiv. Vidare borde det nog genomgående vara på franska. De opersonliga formerna bör som sagt flytta högst upp och jag skulle nog flytta omkring dem såhär: boire/buvant/bu // avoir bu/ayant bu/(en buvant/en ayant bu). Inte säker på hur man ska göra med gérondif, men jag vill iaf ha boire-buvant-bu högst upp, direkt.
Vad gäller mallkoden vet jag inte hur den ska se ut, men det vore snyggt om vi på något sätt kunde basera *alla* franska verbmallar på en enda, t.ex. genom att de använder en mastermall, eller att de använder varandra, upp till mastermallen. Då blir det också enkelt att ändra layout på allihop samtidigt eller lägga till/ta bort former (t.ex. futur proche). //Skal 22 juni 2010 kl. 16.39 (CEST)
Såsom vi har det nu, det vill säga att mallarna ligger på uppslagen och inte på självständiga sidor, tycker jag att mallarna bör göras så kompakta som möjligt, vilket man gör genom att skriva dem vågrätt. Jag tycker att det bör vara så här: boire/en buvant/buvant // avoir bu/en avant bu/avant bu/bu(/bue/bus/bues), så att man har alla i présent uppe och alla i passé där nere. Tyvärr blir det obalans (och mycket stor sådan för verb med böjliga perfparticip).
Jag tycker att det låter bra med en mastermall (eller möjligen två, varav en för opersonliga verb. Blir det bättre om man har en enda mall som kan "fällas ihop" vid behag?), som alla böjningsmallar ska basera sig på. – Smiddle 22 juni 2010 kl. 17.12 (CEST)
Det finns väl fler språk som har ungefär samma uppbyggnad som franskan (spanska, italienska, portugisiska, m.fl.)? Det vore ju trevligt om alla dessa åtminstone kunde ha ungefär samma upplägg/utseende för igenkännbarhetens skull. Jag motsätter mig alltför innästlade mallkoder. Jag tycker att det är bra om varje grammatikmall görs för sig (men i övrigt bygger på vissa mycket allmänna mallar som förenklar koden i grammatikmallarna, såsom {{länka}}, {{grammatik-start}} osv.)
I övrigt håller jag med om Smiddle om att det bör vara ett mål (bland flera) att sträva efter, att mallarna ska vara så kompakta som möjligt. Vågrätt eller lodrätt borde spela mindre roll, medan ordningen förstås är högst relevant. ~ Dodde 22 juni 2010 kl. 17.20 (CEST)
Jag kan inte alls de andra språken, och det är möjligt att samma former är viktiga där som i franskan. För min del ser jag hellre att vi försöker likna andra ordböcker än oss själva, även om det också är önskvärt. Om vi ska likna de andra språkens mallar behöver vi ha en diskussion kring dem också.
Jag vill ha "bu" högre upp, tror jag. Är det kanske t.o.m. möjligt att göra så att boire-buvant-bu alltid visas och alltså inte är del av det gömda? De är trots allt de viktigaste. I så fall skulle det nog också vara bra att som nu ha de opersonliga formerna längst ner.
Som jag sa förut, alla perfpart kan böjas. Jag tycker nog att opersonliga och personliga former alltid kan samlas i samma mall. Jag förstår inte när ihopfällningen ska ske, men det kan göras även med en enda mall.
Just eftersom det är så fruktansvärt många former och kommer bli väldigt många mallar tror jag att jag skulle föredra att alla franskamallar ser ut ungefär såhär:
{{grammatik-start|...}}
{{fr-verb-bas|...}}
{{grammatik-slut|...}}
Jag är medveten om att det inte följer den allmänna strukturen, men en mindre förändring i ett senare skede skulle vara alltför jobbig att genomföra, tycker jag. //Skal 22 juni 2010 kl. 17.40 (CEST)
Jag håller med om det senare. Det är förresten inte alla perfpart som kan böjas (t.ex. été, neigé, dormi). – Smiddle 22 juni 2010 kl. 19.04 (CEST)

Jag har ändrat lite. Vad tycks? – Smiddle 25 juni 2010 kl. 14.28 (CEST)

Hur blev det med detta? (Givetvis kan vi skjuta upp det lite till viktigare projekts favör.) – Smiddle 12 juli 2010 kl. 09.47 (CEST)
Om det är tillåtet att avvika från den allmänna strukturen tror jag att jag gillar Skalmans idé. Är det menar att denna mall "fr-verb-bas" skulle bestå av en rad med sex kolumner? Det skulle vara användbart för alla språk som strikt böjs efter person. – Smiddle 19 juli 2010 kl. 22.08 (CEST)
Ber om ursäkt för den otroligt långsamma responsen.
  • Layout: Jag tror fortfarande på en vertikal layout (je/tu/il/nous/vous/ils vertikalt), eftersom jag tycker att det är tydligare, och eftersom jag tycker att det är bra att göra ungefär likadant som andra verk. Men om du verkligen tror på horisontell layout så kör på det.
  • Förklaring ist.f. exempel: (t.ex. att passé composé bara säger "Använd indikativ présent...") Jag tycker att det är tydligare med exempel, och andra gör också så. Det känns lite konstigt om vi inte skulle göra det, samtidigt som tilläggande av (e)(s) ibland kan vara missvisande pga undantag i andra fall. Välj det alternativ du tycker känns bäst.
  • "boire-buvant-bu": Ska jag tolka det som att du inte tror på att ha det i "rubriken" för mallen? Jag skulle verkligen vilja ha det med. Dvs: "Böjning för boire: boire-buvant-bu".
  • Mall i mall/fr-verb-bas: Dodde tror inte alls på konceptet, eftersom han anser att det blir svårförståeligt för den som inte är insatt i hur bas-mallen fungerar. Jag tror inte på en bas-mall för flera olika språk, eftersom det finns former som inte kommer följa dessa kolumner iaf (t.ex. de opersonliga formerna). Trots att man kör det gamla konceptet skulle det gå (tänk om minst 5 år (jag skriver det på min att-eventuellt-göra-lista)) att ändra layout på alla mallar på en gång med ett verktyg. I och med att det skulle gå att göra detta verktyg tror jag att jag kan acceptera den något jobbigare lösningen att den fullständiga syntaxen måste finnas på varje mall.
//Skal 22 juli 2010 kl. 03.11 (CEST)
Några utseendemässiga saker jag har lite invändningar emot. Alla uppdaterade grammatikmallar har en ruta uppe i vänstra hörnet med "Böjningar för...". (Denna mall fr-verb-boire har ännu inte uppdaterats, som också framgår av Wiktionary:Projekt/Mallar, så det är därför utseendet och koden är lite annorlunda även i den befintliga versionen.). Jag har lite svårt att få utseendet att se naturligt ut med de opersonliga formerna högst upp, men det är möjligt kanske, om man tänker till lite. Men om man istället funderar i termer om att skapa en synlig översiktstabell med de viktigaste formerna, och låta den kompletta tabellen se ut i princip så som den redan ser ut, med de opersonliga formerna längst ner. Är det en tänkbar lösning?
Nu vet jag inte exakt hur den lilla översiktstabellen skulle se ut (och även om teknisk lösning finns, så får den väl anses vara i beta-stadiet då den bara använts i en eller två mallar). Det Skalman nämnt är endast de tre temaformerna boire - buvant - bu, och är det bara dessa så kanske de kan finnas på samma rad som visa-dölj-länken. "Böjningar för boire: boire - buvant - bu" skulle raden kunna lyda, isåfall. ~ Dodde 22 juli 2010 kl. 03.48 (CEST)
När det gäller formuleringar istället för utskrivna sammansatta former, så innebär ju inte det ena förslaget någon utrymmesvinst gentemot det andra. Jag är inte emot att formuleringar används ibland när det är motiverat, särskilt om det sparar plats och bidrar till en bättre översikt. Frågan är om det gör det i det här fallet. För dålig i franska för att kunna uttala mig, men vi får inte glömma bort att grammatiska förklaringar och fördjupningar även har en plats i Appendix:Grammatik vartill man kan länka från grammatiktabellens rubrikrutor, åtminstone om det gäller enskilda grammatiska termer. Eftersom det är en gömbar mall kanske det inte gör så mycket om de sammansatta formerna skrivs ut, medan det kanske hade varit smidigare att hitta en alternativ lösning om det gällde en synlig grammatiktabell. ~ Dodde 22 juli 2010 kl. 04.06 (CEST)
Jag har gärna personerna lodrätt i stället för vågrätt (ska man förresten skriva ut pronomenen, eller bara visa formerna?)
Jag tror att jag till viss grad missförstod vad som sades. Jag tycker att det kan vara bra att ha temaformer bredvid "Konjugation för...". Jag är inte helt säker på om det finns några "officiella" temaformer i franskan. Jag har kollat runt lite, och det vanligaste verkar vara de som vi har, plus första person singular presens indikativ. I och med att temaformerna står högst upp kan de opersonliga flyttas ned.
Slutligen, vad gäller de sammansatta tempusen, föredrar jag fortfarande anvisningar till hur de bildas, och möjligen med en länk till ett appendix där man kan förklara hur perfektparticip böjs. – Smiddle 23 juli 2010 kl. 23.40 (CEST)
Vad menas förresten med exemplen? Vad och hur skulle man göra i så fall? – Smiddle 4 augusti 2010 kl. 20.20 (CEST)

Blir det någonting av detta egentligen? Det som jag tycker är viktigast är att bestämma hur själva de sammansatta tempusen ska hanteras. Med tanke på hur mycket deras utseende kan variera tycker jag fortfarande att det är bäst att skriva "Använd <form> av <hjälpverb> följt av perfektparticip av <verb>", och gärna någon länk till något appendix som närmare förklarar hur man ska gå till väga för att bilda tempuset, någonstans i mallen, eftersom själva instruktionerna med största sannolikhet inte kommar att få plats i mallen. – Smiddle 18 september 2010 kl. 11.21 (CEST)

Jag vet inte. Kan själv inte franska över huvud taget (men jag inser att det förmodligen är en tvärspråklig frågeställning). Kanske att appendix-sidan du pratar om är en förutsättning för att en allmän formulering ska kunna användas i en mall. Fördelen är att det förenklar för användaren att finna ett mönster, nackdelen är att användaren måste sätta sig in i fransk grammatik för att kunna uttala verbet i en viss form. Eftersin mallen är gömd kanske utrymmesfrågan är underställd i intresse. Kanske det ena inte behöver utesluta det andra, eftersom rubrikrutan kan länka till appendix-sidan med förklaring på hur formen bildas. Vad anser du? ~ Dodde 18 september 2010 kl. 22.35 (CEST)
Det har tidigare blivit svårigheter med att försöka få det att se snyggt ut om bara själva formen skrivs ut (exempelvis venir i andra person plural indikativ perfekt/passé composé, som har fyra olika varianter beroende på genus och numerus (artig singular): "êtes venu(e)(s)"? "êtes venu-e, -s, -es"? "êtes venu, venue, venus, venues"? och särskilt svåra blir de två första när participet har oregelbunden böjning). Man måste väl i vilket fall som helst sätta sig in i fransk grammatik för att få rätt form? Jag tycker att det är bäst med en allmän formulering i mallen, och med en länk till ett appendix. – Smiddle 18 september 2010 kl. 22.50 (CEST)
Är det någonting som kan förbättras här? Jag håller just nu på med att klura ut optimala sätt att hantera "adjektivparticip presens" (som är presensparticip när de används som adjektiv) och "adjektivparticip perfekt" (perfektparticip). Behöver någonting förklaras, så fråga bara. Ska jag skissa på en mall där formerna står lodrätt i förhållande till person? – Smiddle 21 september 2010 kl. 17.52 (CEST)
Jag skulle gärna vilja kunna hjälpa till, men kan inte språket, så det du skriver i dina två inlägg ovan går in genom ögonen och ut genom öronen på mig. Jag kan inte visualisera vad du menar eller vad det innebär konsekvensmässigt. Skalman som deltagit tidigare i diskussionen verkar vara upptagen IRL. Det känns otillfredsställande med tanke på att det som diskuteras förmodligen är tvärspråkliga frågeställningar men att ingen aktiv mer än du är insatt nog att föreslå eller granska föreslagna lösningar. Allt jag kan göra är att visa på allmänna önskningar vad gäller tydlighet och överskådlighet (som jag gjort i tidigare inlägg), och att du när du skapar mallen tar hänsyn till tvärspråkliga frågor så att de lösningar du finner, går att återanvända i mallar för andra språk i mindre eller större utsträckning. ~ Dodde 21 september 2010 kl. 23.52 (CEST)
Då så. Just nu håller jag på att spika ihop en ny mall. Dessutom hade jag helst, på mer systematiskt sätt, namngivit mallarna först efter konjugation ({{fr-verb-1}} i.st.f. {{fr-verb-er}}, {{fr-verb-2}} i.st.f. {{fr-verb-ir}}, {{fr-verb-3-boire}} i.st.f. {{fr-verb-boire}}, och så vidare), och därefter efter ytterligare detaljer, om det inte strider mot några allmänna namngivningar. – Smiddle 24 september 2010 kl. 20.05 (CEST)
Njaej, det finns väl inga fasta regler annat än <språkkod>-<ordklass>-<övrigt>, men det är klart att <övrigt> bör se olika ut beroende på vilka behov som finns, samtidigt som det så klart bör följa en gemensam tråd över språkgränserna så att mallar för olika språk löser motsvarande problem på motsvarande sätt i möjligaste mån. Jag vet att i spanskan kallas verben -ar-verb, -er-verb och -ir-verb och min gissning har varit att det finns motsvarande uppdelning i andra latinska språk, så spontant känns det inte som den mest intuitiva och bästa lösningen att använda siffror i mallnamnet. För mallar som använder parametern rot= så har denna del av mallnamnet också en en funktion att tydliggöra vad rot= ska ges för argument. Att beakta är även hur enkelt eller komplicerat man kan göra användningsbeskrivningen för mallarna. Är öppen för att diskutera det på irc/msn dock vid tillfälle, för att syna fördelarna och nackdelarna närmare. Tills dess skulle jag föreslå att du avvaktar. ~ Dodde 25 september 2010 kl. 07.06 (CEST)
Då ses vi där. – Smiddle 25 september 2010 kl. 10.23 (CEST)

Omstrukturering av appendix[redigera]

Det finns många likheter mellan Wiktionarys appendix och Wikibooks. Det finns många intressanta och unika projekt, men relativt få är avslutade. Böcker på Wikibooks indelas i fem olika utvecklingsstatus. Detta är kanske något vi också borde införa. Appendixet innehåller mycket som kan vara av intresse för engångsbesökare. En omstrukturering med ny design och kvalitetskategorisering behövs för att appendixet inte ska skrämma iväg ovana besökare.

Om det här förslaget går igenom kommer det finnas en länk till appendix från startsidan. Få ordböcker–särskilt onlineordböcker–har något liknande, och det vore synd om det inte skulle bli något mer av det här. Några synpunkter? Bounce1337 14 juni 2010 kl. 21.33 (CEST)

Jag tror att det är svårt att bedöma graden av fullständighet. – Smiddle 14 juni 2010 kl. 22.30 (CEST)
Olika appendix-sidor kan till sin natur bli olika "färdiga". Appendix:Grammatik blir nog aldrig klar :). Om man känner att appendixet är i ett uppbyggnadsskede och det finns anledning att kommentera det kan man alltid lägga till en brasklapp längst upp med {{meddelande}}. Appendix länkas också till från vänstermarginalen. ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 23.30 (CEST)
Det finns sidor som är helt färdiga just nu, och samtidigt finns det andra sidor som är knappt påbörjade. Jag tror det skulle underlätta för användarna om det stod hur "färdiga" sidorna är, även om det innebär att vissa sidor aldrig kommer uppnå högsta status.
Angående länkningen så tycker jag att vi kan uppmärksamma appendix ytterligare. Placeringen ovanför veckans ord borde vara ganska träffande. Bounce1337 15 juni 2010 kl. 02.06 (CEST)
I mitt tycke är appendixet rätt litet och smalt ännu, och förtjänar inte extra exponering. Tycker redan att exponeringen av kategorierna i hela två stora rutor är mycket. Jag har ingen bra idé om vad utrymmet borde användas till istället. Kanske lite mer reklam för att locka användare att själva delta? Jag vet inte. Men gör som ni tycker. :) ~ Dodde 15 juni 2010 kl. 17.41 (CEST)
I det senaste utkastet har jag lagt till lite "reklam" för att locka användare att själva delta, men just det avsnittet behöver kanske finslipas. Jag tycker dock att appendixet har potential att växa, och detta kan förhoppningsvis hjälpa till. Dessutom tror jag inte att subjektivitet är ett större hinder. Bounce1337 25 juni 2010 kl. 20.14 (CEST)

Tecknens namn[redigera]

Var på ett teckens uppslag ska man ange dess namn? Är som man har gjort på tecknet / en bra lösning tycker ni? --JoolzWiki (d|b) 23 juni 2010 kl. 22.31 (CEST)

Inga protester för min del. – Smiddle 23 juni 2010 kl. 22.39 (CEST)
Eller borde det framgå på en egen definitionsrad? Ett och samma tecken kan ju kallas olika saker i olika sammanhang - asterix, multiplikationstecken, jokertecken osv. Bara ett av dem avser det typografiska namnet på tecknet, och det borde väl passa bättre på en egen definitionsrad där det också framgår att det är det typografiska namnet. Har ingen större kunskap i ämnet, så lägger bara fram detta som en allmän fundering. ~ Dodde 24 juni 2010 kl. 11.30 (CEST)
Fast alla tecken har väl ett officiellt namn (i ditt fall asterisk)? De andra är områdesspecifika namn och kan stå på egen rad under respektive användning. --JoolzWiki (d|b) 24 juni 2010 kl. 11.37 (CEST)
Jag tror det är en relativt liten andel av alla tecken som är typografiskt namngivna. Vad gäller användningsområdena: Menar du att det typografiska namnet inte är områdesspecifikt? ~ Dodde 24 juni 2010 kl. 11.44 (CEST)
Vet inte riktigt vad som menas med typografisk namn. Är det namnet "påhittat" av programmerare? :) --JoolzWiki (d|b) 24 juni 2010 kl. 12.08 (CEST)
Ett visst tecken har en viss kodbeteckning som gäller oavsett vilket teckensnitt som används. Med typografiskt namn på tecken menar jag det namn man använder för att beskriva just det tecknet/just den teckenkoden, oavsett vilket teckensnitt som används. För att beteckna ett multiplikationstecken inom matematiken, använder man en asterix. Asterisk är alltså det typografiska namnet på det tecken som motsvarar unicode-tecknet med koden U+002A, alltså *. Min utgångspunkt är alltså att "asterix" är en områdesspecifik benämning, dvs. den benämning som används inom typografin för att benämna ett visst tecken - ett tecken som kan ha olika användningsområden och kan benämnas olika inom dessa. Ur den synvinkeln bör den typografiska betydelsen beskrivas allena i den typografiska definitionen - ej på fetstilsraden.
Om man istället skulla anse att teckenrubriken endast ska beskriva det typografiska tecknet, och behandla de övriga såsom beteckningar, och särskilt om man dessutom hade haft en egen rubrik för dessa, så hade man kunnat konstaterat att "* är ett typografiskt tecken med det typografiska namnet asterisk" och "* är ett tecken som betecknar multiplicering inom matematiken".
I inget av scenariorna verkar det rimligt att nämna tecknets typografiska namn på fetstilsraden, men i övrigt håller jag med om att det är allt annat än enkelt (åtminstone med den begränsade kunskap jag besitter). Så vad ska vi göra? Enkelt men kort: jag vet inte. ~ Dodde 24 juni 2010 kl. 21.35 (CEST)
Då tycker jag vi anger samtliga namn på den raden, som man gör på Wikipedia. Inget område favoriserat. :) --JoolzWiki (d|b) 24 juni 2010 kl. 22.22 (CEST)
I de fall det endast har användning i typografiska sammanhang, ska namnet på tecknet skrivas dubbelt då? En gång på fetstilsraden, och en gång på definitionsraden? Är det inte bättre att låta definitionsraden vara ren, och använda definitionsraderna till den informationen. Det typografiska namnet kan gott finnas på den första definitionsraden, medan övriga placeras i definitionsraderna under. Eller? ~ Dodde 25 juni 2010 kl. 13.23 (CEST)
Nej, inte dubbelt. Definitionsraderna hålls i så fall rena. Det sista förslaget du nämner är ju annars något man skulle kunna göra. --JoolzWiki (d|b) 26 juni 2010 kl. 15.09 (CEST)
Jag förstår inte vad det är du föreslår? ~ Dodde 28 juni 2010 kl. 01.20 (CEST)
Som du förslog: "Det typografiska namnet på den första definitionsraden, medan övriga placeras i definitionsraderna under." eller "Samtliga namn på fetstilsraden, som man gör på Wikipedia. Inga namn alls på definitionsraderna." --JoolzWiki (d|b) 28 juni 2010 kl. 18.43 (CEST)
Vad jag menade var att det i realiteten blir dubbelt om det typografiska namnet är det enda man redovisar. Om man skriver det namnet på fetstilsraden så blir uppslaget helt utan definitionsrad. Eller så blir det dubbelt, både på fetstilsraden och på definitionsraden. Bl.a. därför tycker jag att det är bättre att inte använda fetstilsraden alls för den informationen. ~ Dodde 29 juni 2010 kl. 16.35 (CEST)
Har tittat runt runt lite och det som du nämner nu senast, och gjorde från början, blir faktisk bäst. :) Inget namn på fetstilsraden. --JoolzWiki (d|b) 29 juni 2010 kl. 19.49 (CEST)

Mycket interwiki[redigera]

Nog för att interwiki ska stödjas, men på huvudsidan har vi tre ställen med länkar till andra upplagor. Dels har vi en ofullständig lista i vänsterspalten, mitt på sidan en lista över de största och sedan länkar vi till Wiktionary:Andra språk. Kan vi i alla fall ta bort sidan Wiktionary:Andra språk och infoga dess iw till huvudsidans vänsterspalt? --JoolzWiki (d|b) 24 juni 2010 kl. 10.46 (CEST)

Att listan i marginalen är ofullständig är väl medvetet, för att den ska bli någorlunda överskådlig. Så det behövs nog en kompletterande lista över resterande språk e.d. (den verkar ju inte heller fullständig, så vad som bestämmer urvalet i den listan vet jag inte). Det tredje stället du refererar till hittar jag inte. ~ Dodde 24 juni 2010 kl. 11.21 (CEST)
Wiktionary:Andra språk hittar du precis under listan över de största (Fler språk... står det). Den lärken kan vi väl byta ut mot Meta-listan. --JoolzWiki (d|b) 24 juni 2010 kl. 11.25 (CEST)
För min del hade det varit tillräckligt med de 20 språken i vänstermarginalen plus en länk till Meta-listan, om det inte av estetiska skäl finns anledning att ha kvar en lista på huvudsidan också. I ett nyligen framlagt förslag på förändrad huvudsida länkas till kategorierna på tre ställen och jag håller med om att det kan bli lite för mycket när samma information upprepas på samma sida. Tyvärr har vi väl problem att hitta på annan bättre information att uppfylla utrymmet med. ~ Dodde 24 juni 2010 kl. 11.35 (CEST)
Jag har iaf tagit bort sidan "Wiktionary:Andra språk" nu, och istället länkat till meta på huvudsidan. Jag tycker inte det är så bra med redundans heller. //Skal 25 juni 2010 kl. 14.31 (CEST)

Kategoristruktur för tecken/beteckningar[redigera]

Just nu inkluderar vi beteckningar i kategorin tecken, men inte koder (som egentligen är beteckningar). Tycker detta borde ändras. Vi borde alltså ha en kategori för tecken och en för beteckningar (där även koder ligger). Förutom att skulle motverka förvirring så ska beteckningar kunna sorteras efter språk, det kan inte tecken. tsk (tesked) är ju en svensk beteckning. --JoolzWiki (d|b) 24 juni 2010 kl. 12.37 (CEST)

Vi hade tidigare en uppdelning tecken/beteckning, men det visade sig svårt att särskilja de två, så för att förenkla sammanförde vi dem till tecken. Är Fe och N kemiska tecken eller kemiska beteckningar? De kallas onekligen för kemiska tecken, även om de ibland innehåller fler än en bokstav. Om vi kan konstatera en tydlig definition mellan tecken och beteckningar så gillar jag också uppdelningen, och jag efterlyser diskussion/kunskap om detta. Men innan dess tycker jag inte att vi bör förändra något, med tanke på att det innebär en hel del arbete med det. Det är heller inte otänkbart att beteckna ditt exempel tsk som en förkortning. Liknande förkortningar, och de benämns också så, är mn (miljon(er)), md (miljard(er)), kr(krona/kronor), osv. där gängse skrivregler för förkortningar frångås. ~ Dodde 24 juni 2010 kl. 20.51 (CEST)
Ja, någonstans måste vi dra gränserna, för det verkar inte finnas några dragna. Varför skiljer man egentligen på koder (t.ex. SWE), beteckningar (Wb) och förkortningar (md)? Alla härstammar ju från sina ursprungliga ord på liknande sätt. Men det kanske blir mer praktisk för oss.. --JoolzWiki (d|b) 24 juni 2010 kl. 23.00 (CEST)
Sedan har vi symboler också, som också nu beskrivs under teckenrubriken. Just svårigheten att skilja alla dessa varianter åt var ju anledningen till att vi samlade alla under en gemensam rubrik tecken. Det underlättar även för de som bläddrar i ordboken att slippa gissa sig till om man ska söka under tecken, symboler eller beteckningar osv. Men har du har bra vattentäta definitioner på lager som vi skulle kunna använda oss av så lyssnar jag med intresse. :) ~ Dodde 25 juni 2010 kl. 13.28 (CEST)
Fast där tycker jag problemet ligger. :/ Vi har ju det uppdelat redan. Koderna, tecknen/symbolerna och beteckningarna delar inte kategori just nu (beteckningarna ligger som en underkategori till tecknen, men det är ju samma sak som att skilja dem i egen kategori; man kallar ju dem beteckningar). --JoolzWiki (d|b) 26 juni 2010 kl. 15.23 (CEST)
Kemiska beteckningar kallas kemiska tecken. I svenska. I andra språk verkar det annorlunda. Hur skiljer man mellan tecken och beteckningar menar du, tvärspråkligt sett? ~ Dodde 28 juni 2010 kl. 01.18 (CEST)
?? Nu har jag övergett konceptet dela upp. Tycker bara att om vi nu ska ha allt i samma kategori så får vi ha det så. Just nu är det ju uppdelat (koderna, tecknen/symbolerna och beteckningarna delar inte kategori). Det ska de ju. --JoolzWiki (d|b) 28 juni 2010 kl. 18.33 (CEST)
Men kod och tecken är väl inte alls samma sak, så de borde kunna fortsätta att vara separerade? Men beteckningarna du länkade till använder rubriken tecken. Så det är väl bara kategorin som ska flyttas på Wiktionary:Kategorier så att den hamnar som underkategori till Kategori:Tecken. ~ Dodde 29 juni 2010 kl. 16.32 (CEST)
Fast en kod tycker jag är en beteckning och beteckningarna ska ju sorteras som tecken. :S Att kategorin bara ska göras till en underkategori är väl lite motsägande. Hur kan vi skilja dem till en underkategori, men inte till en egen huvudkategori. Det är ju att skilja på dem. T.ex. uppslagen i Kategori:Beteckningar för enheter borde väl läggas direkt i Kategori:Fysikaliska tecken och inte delas in i en beteckningskategori? --JoolzWiki (d|b) 29 juni 2010 kl. 19.41 (CEST)
Förlåt jag bara läste ditt inlägg och antog att tecken/symboler inte delar kategori med beteckningar, men det gör de ju. "Beteckningar för enheter" är en underkategori till huvudkategorin tecken, så allt är ju i sin ordning. Vad jag menade med huvudkategori var väl en sådan kategori som har en egen H2-rubrik på huvuduppslaget. Både tecken/symboler och beteckningar använder rubriken Tecken, och Kategori:Tecken är huvudkatagorin för de uppslagen. Kod har en egen H2-rubrik och bör vara en egen huvudkategori i kategoristrukturen. Jag tycker inte att olika kod-kategorier ska vara underkategorier till Kategori:Tecken och heller inte ha H2-rubriken "Tecken". ~ Dodde 30 juni 2010 kl. 12.49 (CEST)
Här är ett exempel på det som jag har föreslagit: en:Category:Translingual symbols. Koderna behandlas som beteckningar så det blir: koder=beteckningar=symboler=tecken. :) Man sorterar sedan efter vart de används (musik, ekonomi, astronomi, språk), inte efter vad de är. --JoolzWiki (d|b) 30 juni 2010 kl. 13.21 (CEST)
Jag förstår. Ungefär som vi har det fast vi kallar rubriken tecken istället för symbol och att vi exkluderar koderna. Den ihopslagningen känns redan som om den tänjer på gränserna för hur brett "tecken" kan tolkas. Jag håller med dig om att det hade varit önskvärt om vi hade en benämning som var bred nog att täcka samtliga, men tror inte det finns. Att engelska Wiktionary tar med samtliga under rubriken "symbol", betyder det att engelska Wiktionary tagit beslutet att tänja på gränserna än mer än vi gjort, eller betyder det att "symbol" är ett bredare begrepp än i svenskan. Exempelvis heter det väl chemical symbols, medan det i svenskan kallas kemiska tecken (eller kemiska beteckningar). I svenskan tycker jag att "tecken" är en bättre paraplybenämning, för alla tecken är inte symboler enligt nån av mig känd definition. Däremot representeras alla symboler som kan beskrivas på Wiktionary av typografiska tecken. Men samma resonemang fungerar inte på koder, så det känns inte som om exemplet du gav från engelska Wiktionary är direkt överförbart på svenska Wiktionary. Om du kan länka till diskussioner rörande detta som förts på engelska Wiktionary, eller andra relevanta diskussioner/texter i frågan, så är jag intresserad av att läsa. Det kan finnas tips och idéer och resonemang som kanske kan snappas upp och användas för att lösa (delar av) vårt dilemma. ~ Dodde 30 juni 2010 kl. 17.46 (CEST)

Taggar[redigera]

Finns det någon lista över alla taggar som finns? Kanske vore bra att försöka skapa alla, så man ser på kategorilänken om det är rätt eller fel. –dMoberg 24 juni 2010 kl. 23.00 (CEST)

Det finns ingen begränsning över antalet ord som kan användas i taggar. I regel bildar ju taggar även kategorier, och utökandet av kategorier är ju en ständig process. Det skulle behöva skapas hundratusentals kategorier om alla kategorier som finns på Wiktionary:Kategorier ska skapas i förväg för alla språk - även för de språk som kanske bara har ett enda uppslag i hela ordboken. ~ Dodde 25 juni 2010 kl. 13.19 (CEST)
Men det är ju lite dumt om flera begrepp används överlappande eller synonymt, vi borde försöka samordna och bestämma termer. Ex: sömnad, syteknik, vävnad, vävteknik, textil(teknik) osv.. –dMoberg 25 juni 2010 kl. 13.56 (CEST)
Ja, man skulle ju kunna börja med att skriva en lista över taggar och omdirigeringar för sådana, samt information om användning. Exempelvis var jag ett tag förbryllad då jag inte visste huruvida "lingvistik" eller "grammatik borde användas. – Smiddle 25 juni 2010 kl. 14.08 (CEST)
Det hade säkert varit bra om stilnivåtaggarna beskrevs mer ingående i stilguiden, men grupptillhörighetskategorierna är helt enkelt för talrika. Har man inget riktigt bra att säga så är det bättre att inte säga något. Dvs. rätt mycket kan läggas till i informationsväg, så länge det håller en hög kvalitet. Wiktionary:Kategorier kan förbättras på många punkter. Då det finns flera alternativa ord som man kan tänkas använda, så kan man ha någon sorts automatisk funktion som "rättar till" taggen till det önskade namnet, lite liknande så som listorna över språknamn och språkkoder i Stilguiden. Men i övrigt tror jag att det är nog med jobb att försöka ha en uppdaterad och funktionell kategoristruktur. Det finns och kommer alltid att finnas att göra i listan över sidor som tillhör kategorier som inte finns. Antingen att flytta sidan till en annan kategori, eller föra in kategorin i den befintliga kategoristrukturen. Att krångla till ytterligare med mer eller mindre genomarbetade beskrivningar och skapa kategorier på språk där kategorin inte används är emm fel vägar att gå. För allt detta är dessutom automatiska verktyg a och o att ha tillgång till, och ett sådant har vi inte i nuläget. ~ Dodde 26 juni 2010 kl. 07.46 (CEST)

Wikisaurus![redigera]

Mall:ws Ett av engelska Wiktionarys sidoprojekt är att skapa en synonymordbok. Detta är ingen dum idé. Deras lösning att skapa en egen namnrymd för ord som redan finns i ordboksdelen håller jag dock inte riktigt med om.

Vad är en synonym? Medan svaret kan vara uppenbart råder det oenighet bland svenska Wiktionarys uppslag. Vissa uppslag avser endast den snävare definitionen, medan andra radar upp alla likartade ord. De uppslag som använder det klassiska synonymbegreppet listar istället dessa ord under "Se även"-rubriken.

Detta problem skulle kunna lösas genom att skapa en "Wikisaurus", precis som enwikt har gjort. Istället för att skapa en egen namnrymd tycker jag kan vi använda oss av en uppfällbar mall som listar "närliggande" synonymer och antonymer. Övriga semantiska relationer har en precisare definition, och kan återfinnas under vanliga rubriker.

Förslaget går alltså ut på att dela upp ett ords "synonymer" i två kategorier: "riktiga" under rubriken synonymer samt "närliggande" under mallen "Wikisaurus". Detta är ett långsiktigt projekt, och jag tycker personligen det låter lovande. Vad tycker ni? Bounce1337 26 juni 2010 kl. 01.16 (CEST)

Vi är redan mitt uppe i ett projekt [1] att utfasa rubrikerna för de semantiska relationerna (synonymer, antonymer, hyperonymer, osv.) till förmån för användningar av {{synonymer}} osv. i anslutning till varje enskild definition. Det projektet ska genomföras, men det går lite långsamt. Många idéer om förändringar är bra, men de ska få möjlighet att genomföras också.
När det gäller sakförslaget är jag lite tveksam om det inte blir ännu mer förvirrande om man på samma uppslag skiljer på synonymer och synonymer. En synonymordbok är i regel väldigt generösa när det gäller vad de betraktar som synonymer. Exempelvis betraktas "fyrkant" och "kvadrat" som synonymer på synonymer.se, medan det i själva verket är flera led av hyperonymer/hyponymer emellan begreppen. Men - utgångspunkten för en ordbok och en synonymordbok är olika. Visst skulle många höja på ögonbrynen om Nationalencyklopedins Ordbok skrev att kvadrat och fyrkant var synonyma begrepp. Användare vet och förväntar sig denna skillnad. Att gissa sig till vad man bör förvänta sig av Wiktionary är inte lika lätt. Det vet vi redan nu av deltagare där åsikterna gått vitt isär om just vad som bör listas som synonymer och inte. Att krångla till detta ytterligare med att införa olika nivåer av synonymer, fortfarande kalla dem synonymer, fast på olika platser på uppslag, är jag alltså mycket tveksam till av flera skäl som jag nämnt. ~ Dodde 26 juni 2010 kl. 08.16 (CEST)
Thesaurus är ett begrepp på bokmarknaden i USA. Motsvarande genre finns inte bland svenska ordböcker. Det närmaste man kommer är korsordsnycklar. Att engelska Wiktionary startar ett separat projekt för en fri thesaurus är inte så konstigt, det beror på att amerikaner vet hur en thesaurus ser ut och förväntar sig att även hitta en fri sådan. (Rodgets Thesaurus är så gammal att upphovsrätten har löpt ut.) Inga svenska användare har väl hört av sig och önskat en fri svensk thesaurus? Wikiquote är också uppbyggt efter amerikanska föreställningar av en citatbok, och inte alls lik den svenska standarden som sattes av Pelle Holms "Bevingade ord". --LA2 28 juni 2010 kl. 02.50 (CEST)
Eftersom förslaget bemöttes med kritik kommer det inte genomföras. Däremot står jag fast vid att en ordbok bör nämna ord med liknande betydelser. Rubriken "Se även" är vilseledande, och dess betydelse är minst sagt oklar. För "riktiga" synonymer kan vi fortsätta använda {{synonymer}}, som placeras under varje definition, men för "närliggande" ord tycker jag vi ska gå över till {{jfr}} eller något liknande. Den mallen kan fungera på samma sätt som de andra semantiska mallarna. Bounce1337 11 augusti 2010 kl. 19.06 (CEST)
Intressant förslag. Har också känt mig otillfredsställd med att ord med liknande betydelse ska hamna så långt ner under en anonym se även-rubrik, men har inte tänkt på den här möjligheten. Någon annan som har en åsikt om detta? ~ Dodde 14 augusti 2010 kl. 01.44 (CEST)
Mallen har börjat användas (nu på närmare 200 uppslag) och den ser ut att vara riktigt användbar och fylla sin funktion väl. Jag har dock ändrat namnet till {{jämför}} för att undvika förkortning likt mallnamnen för semantiska relationer. ~ Dodde 23 september 2010 kl. 13.05 (CEST)

Betydelsevarianter[redigera]

Vår artikel om svenska substantivet makt har nu tre betydelser: inflytande, aktör och stat. SAOB har 14 numrerade betydelser och flera av dem har varianter som betecknas med bokstäver från a upp till h. Och betydelsevariant 2.e har undervarianter som betecknas med grekiska α, β, γ, δ. Varianten 2.e.β har att göra med vidmakthållande, att hålla något vid makt. Hur avgör man vad som är två olika betydelser och vad som är en variant av en annan betydelse? Finns det några riktlinjer för det? Våra nuvarande tre betydelser tycks motsvara SAOB:s 11, 12 och 14. Borde vi försöka efterlikna SAOB så långt det går? Eller är vårt system bättre på någon avgörande punkt? --LA2 4 juli 2010 kl. 20.52 (CEST)

Jag tycker ofta att SAOB:s artiklar har dålig översikt för en vanlig användare. /Jiiimbooh | snacka me' maj 7 juli 2010 kl. 03.40 (CEST)
Ingen uttalad riktlinje, men viss godkänd praxis finns väl, även om praxis oftast inte uppnår idealet för en bra sida. Jag vet inte om det finns en bra regel för när betydelser ska skiljas åt i flera definitioner eller sammanslås till en enda. Jag brukar tänka att det finns olika grundbetydelser och att varje grundbetydelse så långt det är möjligt ska presenteras på en och samma definitionsrad, om det inte är så att det av andra skäl, t.ex. att översättningslistorna blir oöverskådliga annars. Bra koll på ordets etymologi kan förstås underlätta i den bedömningen.
Bildliga eller överförda betydelser kan behöva anges som egna definitioner för att formuleringen i den ursprungliga definitionen skulle bli alltför vag och icke kärnfull för att utgöra en bra definition.
När det gäller betydelser i stående uttryck är det viktigt att i definitionen beskriva uppslagsordet i det stående uttrycket och inte det stående uttrycket i sig (däremot på det stående uttryckets uppslag). Är det svårt att sätta fingret på ordets egen betydelse kan {{se även}} användas på en definitionsrad för att länka vidare. Det ska inte länkas från någon av de andra grundbetydelserna.
När det gäller vissa standardiserade uppslag, såsom fågeluppslag/fågelartuppslag (och förmodligen andra artuppslag), så sammanslås namnet på fågelarten och namnet på individen tillhörande fågelarten till en definition av smidighetsskäl främst avseende översättningslistor.
I exemplet makt så listar SAOB många av de stående uttrycken som underdefinitioner, men samma grundbetydelse delas ju av dem. Och uppdelningen av de 14 numrerade betydelserna avser väl egentligen just dessa grundbetydelser som jag menar på ovan, och kan dessa grundbetydelser och skillnaden mellan dem åskådliggöras på ett bra och konkret sätt på Wiktionary så är ju det önskvärt. I stående uttryck kan betydelsen hos ordet förskjutas något, men i de flesta fall är det nog inte nödvändigt att ha egna definitioner för dessa (däremot egna uppslag som avser hela de stående uttryckens betydelser). ~ Dodde 7 juli 2010 kl. 06.12 (CEST)

Förslag till en ny arbetsprocedur vad gäller Wikipediaflyttar[redigera]

Skulle man vara intresserad av att i större grad använda sig av importfunktionen för sådana här flyttar? Jag tänker mig att man flyttar potentiella uppslag till transwiki-namnrymden, för att dessa sedan skall kunna bearbetas i lugn och ro, innan man småningom flyttar ut dem i ns-0. Uppslag som inte befinns passa på Wiktionary eller som inte anpassas för en vidare flytt inom »rimlig tid» kan istället raderas. För att förenkla Wikipedias process skulle man kunna tänka sig att man på ovan nämnda, eller närliggande, sida kan föreslå vilka sidor som skall flyttas och sedan får Wiktionarys administratörer, i mån av tid och intresse, utföra flytten. Tilläggas kan att jag skulle vara intresserad av att fixa med sådant här.

En annan sak som kan vara värd att diskutera är om vi vill använda importfunktionen i större skala än tidigare, med tanke på att en användare som är aktiv på det här projektet inte nödvändigtvis är densamma som på Wikipedia (se en tidigare diskussion här). Diupwijk 10 juli 2010 kl. 00.59 (CEST)

Är systemet redan i bruk på enwikt och verkar fungera, så varför inte. Mycket positivt om ändringshistoriken följer med. Ett minus är att en användare med samma namn kan vara olika personer på olika wikis. Vet dock för lite om det egentligen för att uttala mig. Men är det något man har överseende med på andra wikts, så kanske det är rimligt att ha det här också. ~ Dodde 10 juli 2010 kl. 03.57 (CEST)
Några här kanske känner igen mig från Wikipedia eller andra projekt, jag har samma namn i hela wikimediavärlden.
Jag råkade själv initiera en diskussion om just Wiktionaryflyttar här och jag poängterar gärna att mina synpunkter där inte alls beror på något avoghet mot Wiktionary utan just sättet att ta upp det för behandling på en raderingsdiskussion på Wikipedia. Det som diskussionen hursomhelst visade var att samarbetet (om det existerar ett sådant ens) mellan Wiktionary och Wikipedia inte fungerar speciellt bra.
En idé som slog mig; varför drar inte ni (om ni är intresserade av att importera i större skala) igång ett Wiktionaryprojekt på svenskspråkiga Wikipedia och skapar en projektsida när ni (och andra användare) kan lista artiklar som vore intressant att föra över till Wiktionary (en del artiklar platsar säkert på både Wikipedia och Wiktionary). Det vore också ett ställe att tipsa er om artiklar som är på väg att försvinna från Wikipedia, men som kan ha en plats på Wiktionary.
Eller finns det andra bättre vägar att gå?
Vänligen, --Ankara 10 juli 2010 kl. 19.37 (CEST)
Låter som en bra idé emm. Vill förresten påpeka att de nya, globaliserade kontona medför en lägre risk att bidrag ges till fel personer. – Smiddle 12 juli 2010 kl. 09.45 (CEST)
"Varför gör ni inte såhär, istället?". Jag tror Wikipedia-användare generellt inte har koll på hur litet projekt (den svenskspråkiga delen av) Wiktionary är. Att istället för tusentals användare som dagligen redigerar på svenskspråkiga Wikipedia, så rör det sig här om en handfull. Det finns många olika "sysslor" och vissa av dem intresserar möjligtvis en eller två personer max. En eller två personer som är mer eller mindre aktiva en period och mer eller mindre inaktiva en period senare. Om en person som drar igång ett projekt behöver lägga lite tid IRL exempelvis, så blir projektet pausat tills han/hon tar upp "sitt" projekt igen. Eller så kommer han/hon på någon syssla som för tillfället är mer inspirerande än den förra. Och det är ju lite så det fungerar när allt bygger på frivillighet.
Att föra över alla ordboksuppslag från Wikipedia till Wiktionary innebär en hel del arbete och det är inte bara att kopiera över en text av encyklopedikaraktär till en väl avpassad och korrekt ordboksdefinition. Oftast krävs att man själv har mycket god erfarenhet av ordet för att kunna få fram rätt nyanser av ordets betydelse eller betydelser. Är inte Wikipedia-artikeln av utmärkt kvalitet, krävs då i princip samma mängd efterforskning från andra källor som om man hade skapat uppslaget från scratch. Det är min personliga åsikt, men:
Nu är jag en av dem som bara mycket sällan bidrar med nya uppslag ändå, men det är lite upp till de som faktiskt skapar mycket nya uppslag att göra den bedömningen om ordboksstubbar på Wikipedia är till användning för dem eller ej. Andreas Rejbrand som stod för en stor del av de nya uppslagen förut ansåg att det var lättare att skapa uppslag från scratch. Diupwijk som bland några andra skapar nya uppslag nu säger att informationen är användbar. Så länge de som skapar uppslag tycker att det är användbart så är det ju bra om det finns en struktur för hantering av detta. Jag tycker bara att Wikipedia-användare inte ska lägga ner en åtskillig massa tid för allt detta och låta artiklar vara markerade med "Wiktionaryflytt" i åratal när aktiviteten på "vår" sida saknas för att ta hand om informationen. När aktiviteten lite står och faller med intresset från en enda person så kan man inte räkna med den sortens stabilitet man kanske förväntar sig från Wikipedia:s sida? Man skulle nog kunna göra detta mer automatiskt med hjälp av bot, men för kontinuitetens skull skulle det behövas någon botförare med toolserverkonto som vill skapa scriptet och köra servicen regelbundet. Men Skalman är den enda person på Wiktionary just nu med sådant konto (och kunskap att använda det), och han har inte mycket tid för Wiktionary, och hans "todo"-lista räcker nog ändå för några år framöver redan. ~ Dodde 12 juli 2010 kl. 14.53 (CEST)

I'm, don't, haven't[redigera]

Tänkte skapa några artiklar med uppslag som dessa men såg att det inte riktigt fanns någon lämplig rubrik. På en-wikt används ”Contradiction” alltså ”Sammandragning” men det närmsta vi har är ”förkortning”. Kan det användas? Lundgren8 25 juli 2010 kl. 00.59 (CEST)

Ja, vi brukar använda "Förkortning" som rubrik, och "sammandragsförkortning av..." som definition. – Smiddle 25 juli 2010 kl. 10.14 (CEST)
Contradiction? Är det inte contraction? --Ooswesthoesbes 25 juli 2010 kl. 11.06 (CEST)
Jo, nu när du säger det... – Smiddle 25 juli 2010 kl. 12.25 (CEST)
Oj, jo självklart. Min engelska är lysande ett på natten. *skäms*. Men tack för hjälpen i vilket fall som helst. :) Lundgren8 25 juli 2010 kl. 14.03 (CEST)
Varsågod! – Smiddle 25 juli 2010 kl. 14.16 (CEST)

Hur gör vi förresten med ain't? Etymologiskt sett är det ju sammandragsförkortning av am och not, medan det semantiskt sett både är am/are/is not, do/does not och have/has not. – Smiddle 25 juli 2010 kl. 14.21 (CEST)

Funderade också på det, antingen gör vi ett separat uppslag för det som vore det ett ord. Eller så anger man allt det kan stå för och skriver noggrann etymologi. Lundgren8 25 juli 2010 kl. 14.49 (CEST)
Etymologin är väl enkel och anges direkt i definitionen: #sammandragsförkortning av am not - det är utförlig information under användningsrubriken som behövs, och gärna flera exempelmeningar som visar på hur ain't praktiskt kan användas. ~ Dodde 25 juli 2010 kl. 22.26 (CEST)
Jo nog ett av de uppslag som starkt behöver exempelmeningar. :> Lundgren8 26 juli 2010 kl. 00.11 (CEST)

Jag tycker att vi borde införa "sammandragning" eller liknande som rubrik. Det rör sig inte om samma typ av förkortning som t.ex. /Jiiimbooh | snacka me' maj 26 juli 2010 kl. 03.24 (CEST)

Men sammandragsförkortningar, sammandragna förkortningar och sammandragningar är samma sak (förutom att sammandragning även har en vidare betydelse), och de är inte begränsade till de fall då flera ord dras samman till ett (med apostrof) som de i rubriken, utan inkluderar alla de förkortningar som dras samman (enligt språkreglerna) utan avslutande punkt, såsom jfr, kr, ca och gm med flera.
Förutom sammandragsförkortningar finns avbrytningsförkortningar, initialförkortningar (vilket väl lite skiljer sig från s.k. akronymer), chattförkortningar (kanske inte en vedertagen term, men...) och även vissa beteckningar är om inte rena förkortningar, så åtminstone inte långt därifrån (N för Newton, h för hour/timme, k för kilo osv.). Och det är väl inte otänkbart att vissa av förkortningarna har en del i fler än en typ av förkortningar, så som kkr (kilokronor), eller kanske inte ens passar in bland någon av dessa, t.ex. JämO, och jag har säkert ändå missat en hel del.
Kort och gott: Jag tycker att det är bra med en övergripande rubrik "Tecken", jag. Tecken, beteckningar och koder grämer mig dock fortfarande lite. ~ Dodde 26 juli 2010 kl. 08.35 (CEST)
"Sammandragning" var inte så bra val då... men känns ändå konstigt att ha samma rubrik för I'm och t ex. Eng Wiktionary använder "Contraction". De använder förstås "Initialism" också, till skillnad från oss som bara använder rubriken "Förkortning" för allt. /Jiiimbooh | snacka me' maj 28 juli 2010 kl. 00.49 (CEST)

Undersökning[redigera]

Jag läser Mittuniversitetets kurs "Informatik A, Wikipedia - Författande, trovärdighet och teknik" som sommarkurs, och i kursen ingår att göra en mindre undersökning med Wikipedia som ämne. Utifrån personliga erfarenheter och lite nyfikenhet tänkte jag undersöka relationen mellan Wikipedia och de andra projekten. Den som är intresserad av att vara med kan ta sig en funderare på följande frågor och skicka ett svar via e-post till mig (ju utförligare ju bättre):

  • Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och Wiktionary?
  • Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och de andra projekten?
  • Hur ser du på relationen mellan Wikimedias projekt i allmänhet?

När man skickat in sina åsikter kan man vara med i en öppen diskussion kring frågorna på Wikiversitetet, diskussionen är öppen för alla, oavsett om man skickat in något eller inte. Vill man veta mer om undersökningen eller se hur rapporten växer fram kan man gå till http://beta.wikiversity.org/wiki/Syskonkärlek_i_Wikimediafamiljen%3F //Kaj 28 juli 2010 kl. 16.45 (CEST) (a.k.a. m0kasc0501)

Mall för svenska substantiveringar[redigera]

Substantiveringar, d.v.s. adjektiv som står ensamt och därmed används som substantiv (t.ex. prostituerad, oinloggad, vit och svart) har ett speciellt böjningsmönster. Dessa ord böjs som adjektiv, men har också en genitivform. Ingen av de nuvarande mallarna är anpassad för böjningar som vits eller vitas. Ska vi införa en ny mall för sådana ord? Bounce1337 8 augusti 2010 kl. 21.55 (CEST)

Ja, det tål att funderas på hur en sådan mall eller en uppsättning sådana mallar skulle kunna se ut. Har du nåt förslag? Vet att det har efterfrågats vid ett par tillfällen. Frågan kanske också bör redas ut vilka substantiveringar av adjektiv som faktiskt ska tas med. Tror det finns tveksamhet och olika åsikter om gränsdragning här. ~ Dodde 11 augusti 2010 kl. 01.18 (CEST)
Ett av problemen är att vi lär behöva skapa en substantiveringsmall för varje adjektivmall. Hursomhelst, följande mall är ett koncept. Bounce1337 11 augusti 2010 kl. 17.45 (CEST)
Böjningar av vit  Singular Plural
Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Utrum Neutrum Maskulinum Femininum Neutrum Alla Alla
Nominativ vit (vitt) den vite den vita (det vita) vita de vita
Genitiv vits (vitts) den vites den vitas (det vitas) vitas de vitas
Tack för konceptmallen. Femininum-kolumnen är ju egentligen mer än ord tillhörande sexuset(det semantiska genuset) feminium, först och främst allt ord som inte tillhör sexuset (det semantiska genuset) maskulinum (båda tillhör fortfarande genuset (det grammatiska genuset) utrum), men även maskulinum använder ofta denna formen (korrekt eller felaktigt?) vid sidan om sin egen maskulina form. Kanske bör använda motsvarande lösning som för adjektivmallarna att ha rubriken "utrum" med underrubrikerna "maskulinum" och "alla"? Jag frågar mig fortfarande vilka ord som ska använda dessa mallar. "Vit" som du föreslår förekommer väl exempelvis knappast i obestämd form? Substantivmallar som också saknas och som kanske ska finnas med i den här diskussionen är exempelvis de som slutar på -ende och -ande. De är väl i och för sig inte substantiverade adjektiv, men sammanfaller i stavning med motsvarande adjektiv. ~ Dodde 14 augusti 2010 kl. 02.15 (CEST)
Vad jag vet kan substantiveringar alltid förekomma i obestämd form. Meningar saxade från våra egna uppslag:
Det är vits tur att göra ett drag.
Köper du med dig några flaskor sydafrikanskt vitt hem?
Däremot är jag osäker på om artiklarna "det", "den" och "de" behöver skrivas ut i mallen. Personligen tycker jag det är underlättande att ha med dem. Bounce1337 14 augusti 2010 kl. 02.42 (CEST)
Det första exemplet anser jag har namnkaraktär (och existerar bara i oräknebar betydelse). "De vita" (exempelvis i ett lagspel) har också namnkaraktär, men existerar bara i bestämd form plural. Ingen av betydelserna kan använda en mall liknande den som föreslagits ovan.
Det andra exemplet "vitt" betyder just "vitt vin" och ska heller inte blandas ihop med en vanlig substantivering, så den kan heller inte använda en liknande ovanstående mall.
Angående att en substantivmall behövs för varje adjektivmall är jag ytterst tveksam till. Det är en ytterst liten andel adjektiv som faktiskt används substantiverat, så frågan återstår var det är rimligt att dra gränsen och på vilka grundval gränsen ska dras. ~ Dodde 14 augusti 2010 kl. 17.13 (CEST)
Det är sant att ovanstående exempel var dåligt utvalda. Däremot finns bättre exempel: en prostituerad, den prostituerade, flera prostituerade, de prostituerade. Bounce1337 14 augusti 2010 kl. 17.31 (CEST)
Japp! I det fallet behövs inte uppdelning mellan utrum och neutrum i tabellen - prostituerad är alltid utrum. Utseendet på den mallen skulle bli identisk med vilken annan substantivmall som helst:
Böjningar av prostituerad  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ prostituerad prostituerade prostituerade prostituerade
Genitiv prostituerads prostituerades prostituerades prostituerades

. Det är nog bra att undersöka ett stort antal praktiska exempel på substantiverade adjektiv och utgå ifrån dessa vid valet av mallar att skapa och hur de ska se ut. ~ Dodde 15 augusti 2010 kl. 03.36 (CEST)

Givetvis har en viss substantivering endast ett genus. Vet inte hur jag tänkte med vit och vitt. Prostituerad är utrum. De flesta substantivering lär vara utrum, eftersom de syftar på personer. Bounce1337 17 augusti 2010 kl. 18.23 (CEST)

Jag har inga direkta invändningar, men egentligen kan väl i princip vilket adjektiv som helst substantiveras (om det nu är detsamma som att utelämna ett underförstått substantiv)? Det är ju bara det att vissa låter konstigare än andra (och i synnerhet i obestämd form singular). – Smiddle 18 augusti 2010 kl. 12.59 (CEST)

Problemet kan lösas genom att lägga till kasus i adjektivmallarna. Se även språkbankens motsvarighet Bounce1337 1 september 2010 kl. 20.02 (CEST)
Kan inte avläsa vilken av "tafatt":s betydelser som avses. Men substantiveringar (och därmed genitivformerna) ska väl inte anges i adjektivmallen? (Nu anges i och för sig participen som är adjektiviska avledningar till verb i verb-mallarna, så frågan är nog öppen...). Vet inte om alla adjektiv kan substantiveras, men den relevanta frågan är väl egentligen om det verkligen görs. Är substantiveringarna ovanliga eller låter konstlade känns det enligt min mening tveksamt om de ska tas med över huvud taget. ~ Dodde 3 september 2010 kl. 03.24 (CEST)

göro[redigera]

Jag har föreslagit att en:göro ska raderas. Se diskussionen på en:Wiktionary:Requests for deletion#göro. Kruxet är att en.wiktionary har brist på svensktalande. Därför får ni gärna bidra med insikter och åsikter. --LA2 25 augusti 2010 kl. 17.02 (CEST)

Sidan har nu blivit raderad. --LA2 6 september 2010 kl. 09.54 (CEST)

Rubrikanalys[redigera]

Jag gjorde ett litet program som förtecknar innehållet i Wiktionarys rubriker, baserat på databasdumpen. Så här kan det se ut för en.wiktionary:

 temporal ((Galician(Adjective;Noun)))
 temporal ((Norwegian(Etymology;Adjective(Derived terms;Related terms;References))))
 temporal ((Portuguese(Noun)))
 temporal ((Spanish(Adjective(Synonyms)Noun(Synonyms))))

Parenteserna anger alltså rubriknivån. Språket är ju på nivå 2 (==Norwegian==) medan Etymology och Adective befinner sig en nivå djupare ner. Då kan man se att uppslagsordet temporal inte har någon svensk definition, vilket ju röd/blå länkarna inte avslöjar. Ur en sådan här lista kan man också avgöra vilka norska ord som har en etymologi-rubrik och vilka som inte har det eller om ett ord har substantiv-rubrik men ingen verb-rubrik. Är detta något som sv.wiktionary skulle ha nytta av, och hur bör jag i så fall publicera listan? --LA2 27 augusti 2010 kl. 11.23 (CEST)

Jag tror absolut att vi kan ha användning för det. Kommer dock inte på något direkt nu. – Smiddle 27 augusti 2010 kl. 17.37 (CEST)
Tror också det. ~ Dodde 28 augusti 2010 kl. 03.11 (CEST)